| 1. |
- Isacson, Maths, 1948-
(författare)
-
Alla flöden gav Värmland växtkraft
- 2011
-
Ingår i: Made in Värmland. - Karlstad : Värmlands museum.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Isacson, Maths, 1948-
(författare)
-
Heritage at Risk
- 2013
-
Ingår i: The Significance of World Heritage: Origins, Management, Consequences The Future of the World Heritage Convention in a Nordic Perspective. - Falun : Digitalt publicerad i Diva. ; , s. 238-251
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the old industrial western world many industrial buildings have been abandoned during the last three decades. There are examples where large complicated industrial buildings and whole industrial areas have been a starting point for a local renewal on the historical basis with museums in the center. We have also seen transformations of old industrial sites to universities, hotels, dwellings, restaurants, new kinds of workshops etc. At the same time there are a lot of works and areas that are too large and polluted and very difficult to transform for new purposes. Especially old mines which have produced copper, zinc, led, silver and gold containing a lot of sulphur contaminations leaves from a sustainability standpoint a difficult heritage. Furthermore, the mines often include wide dam systems, important because it gave both power to the water wheels and prevented the water from the surroundings to flow into the deep mines. But who takes responsibility for the old areas and all the equipment after the mines have been closed? In Falun in Dalarna there is a very old copper mine which first was closed 1992 by the international company Stora Enso and some years later by UNESCO was appointed to be a World Heritage Site. When the company left the area a Foundation took over the responsibility for the maintenance, but it lack both the economic resources and knowledge to keep the complicated dam system entirely intact. The question is consequently, who has the responsibility for this kind of heritage, who pays for a sustainable maintenance and how do we build up a knowledge base to manage the risks when the industrial company has left.
|
|
| 8. |
- Isacson, Maths, 1948-
(författare)
-
Industriarvets utmaningar : Samhällsförändringar och kulturmiljövård från 1960-tal till 2010-tal
- 2013
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - Stockholm. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; :65, s. 17-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln tecknas faserna i arbetet med det industriella kulturarvet i Sverige från slutet av 1960-talet fram till idag. Analysen utgår från Bourdieus fältbegrepp där industriarvet ses som ett delfält inom ett större kulturarvsfält vars centrala offentliga aktörer, Riksantikvarieämbetet och museer, försvarat traditionella kriterier och regler. Ålder, estetiska värden, sällsynthet och äkthet har varit fältets huvudkriterier. Från början av 1970-talet argumenterade en heterogen skara aktörer för vikten av dokumentation och bevarande av enskilda fabriker och industrimiljöer som stängdes under den djupa ekonomiska krisen. De argumenterade kraftfullt för att även avställda storskaliga och nedsmutsade industrimiljöer från senare tid representerade ett omistligt kulturarv som borde upptas på kulturarvsfältet. På orter där fabriker stängts igångsattes studiecirklar om arbetets och fackföreningarnas historia, ibland som ett led i försök att få företag och stat att skapa nya arbetstillfällen. Vissa menade att historieforskningen var en politisk handling. Staten borde ge ekonomiskt stöd för inventeringar, dokumentationer och bevarande av det industriella kulturarvet, det materiella liksom det immateriella arvet. Först med den ekonomiska krisen från början av 1990-talet gav kulturarvsfältets centrala aktörer sitt fulla stöd till satsningar på industriarvet. Analysen görs i ljuset av förändrade samhällsekonomiska och politiska förhållanden på ett globalt plan, samt med beaktande av den historiska forskningen om industrisamhället, dess företag, byggnader och arbetsliv. Fyra faser urskiljs, en upptaktsperiod från slutet av 1960-talet till några år in på 1980-talet, då en konsolideringsperiod tog vid. Den sträckte sig fram till den djupa ekonomiska krisen i början av 1990-talet och efterföljdesav en tredje fas jag benämner ”expansion & skördetid” med mängder av aktiviteter runt om i landet. Den fasen varade ungefär tio år, till några år in på 2000-talet då centrala myndigheter och museerna nedprioriterade sitt engagemang för detta kulturarv. Den fjärde fasen har namnet ”turism & äventyrsfasen”. Från mitten av 1990-talet öppnade EU dörrarna till nya finansieringskällor. Pengar finns idag att söka om tyngdpunkten läggs på turism och entreprenörskap. Det industriella kulturarvet blir samtidigt allt mer abstrakt och öppet för allehanda brukande och tolkningar. Delar av industriarvet överförs samtidigt till ett kommersiellt inriktat tillväxtfält med andra kriterier och spelregler. Under 2000-talet har de centrala aktörerna dragit ner sitt stöd till dokumentation, bevarande av vård av det industriella kulturarvet. Kommersiella aktörer har istället ökat sitt engagemang på fältet, under förutsättning att det ger ekonomisk utdelning. Risken är därmed överhängande att arbetet lokalt stannar upp, särskilt i kristider och i avfolkningskommuner med stora svårigheter att locka entreprenörer och turister. Alla industrimiljöer kan inte dokumenteras och än mindre bevaras. Priorteringar fordras men de bör baseras på kunskaper om industrihistorien och industriarvet, och ingå i en demokratisk beslutsordning där centrala offentliga aktörer bidrar med sitt uttryckliga stöd. 2010-talet ger tyvärr anledning till tvivel på det senare.
|
|
| 9. |
- Isacson, Maths, 1948-
(författare)
-
Inledning
- 2011
-
Ingår i: Gruvarbetare i ord och bild. - Stockholm : IF Metall. - 9789197617567 ; , s. 9-21
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
|
|
