| 1. |
- Härgestam, Maria, 1963-, et al.
(författare)
-
Communication in interdisciplinary teams : Exploring closed-loop communication during in situ trauma team training
- 2013
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 3:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: Investigate the use of call-out (CO) and closed-loop communication (CLC) during a simulated emergency situation, and its relation to profession, age, gender, ethnicity, years in profession, educational experience, work experience and leadership style.Design: Exploratory study.Setting: In situ simulator-based interdisciplinary team training using trauma cases at an emergency department.Participants: The result was based on 16 trauma teams with a total of 96 participants. Each team consisted of two physicians, two registered nurses and two enrolled nurses, identical to a standard trauma team.Results: The results in this study showed that the use of CO and CLC in trauma teams was limited, with an average of 20 CO and 2.8 CLC/team. Previous participation in trauma team training did not increase the frequency of use of CLC while ≥2 structured trauma courses correlated with increased use of CLC (risk ratio (RR) 3.17, CI 1.22 to 8.24). All professions in the trauma team were observed to initiate and terminate CLC (except for the enrolled nurse from the operation theatre). The frequency of team members’ use of CLC increased significantly with an egalitarian leadership style (RR 1.14, CI 1.04 to 1.26).Conclusions: This study showed that despite focus on the importance of communication in terms of CO and CLC, the difficulty in achieving safe and reliable verbal communication within the interdisciplinary team remained. This finding indicates the need for validated training models combined with further implementation studies.
|
|
| 2. |
- Jacobsson, Maritha, 1960-, et al.
(författare)
-
Barnrätten som kunskapsregim och social praktik
- 2012
-
Ingår i: Rätt, social utsatthet och samhälleligt ansvar. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139016649 ; , s. 53-71
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jacobsson, Maritha, 1960-, et al.
(författare)
-
Flexible knowledge repertoires : Communication by leaders in trauma teams
- 2012
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine. - : BioMed Central. - 1757-7241. ; 20:1, s. 44-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In emergency situations, it is important for the trauma team to efficiently communicate their observations and assessments. One common communication strategy is “closed-loop communication”, which can be described as a transmission model in which feedback is of great importance. The role of the leader is to create a shared goal in order to achieve consensus in the work for the safety of the patient. The purpose of this study was to analyze how formal leaders communicate knowledge, create consensus, and position themselves in relation to others in the team.Methods: Sixteen trauma teams were audio- and video-recorded during high fidelity training in an emergency department. Each team consisted of six members: one surgeon or emergency physician (the designated team leader), one anaesthesiologist, one nurse anaesthetist, one enrolled nurse from the theatre ward, one registered nurse and one enrolled nurse from the emergency department (ED). The communication was transcribed and analyzed, inspired by discourse psychology and Strauss’ concept of “negotiated order”. The data were organized and coded in NVivo 9.Results: The findings suggest that leaders use coercive, educational, discussing and negotiating strategies to work things through. The leaders in this study used different repertoires to convey their knowledge to the team, in order to create a common goal of the priorities of the work. Changes in repertoires were dependent on the urgency of the situation and the interaction between team members. When using these repertoires, the leaders positioned themselves in different ways, either on an authoritarian or a more egalitarian level.Conclusion: This study indicates that communication in trauma teams is complex and consists of more than just transferring messages quickly. It also concerns what the leaders express, and even more importantly, how they speak to and involve other team members.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jacobsson, Maritha, 1960-, et al.
(författare)
-
Trovärdighet i våldtäktsmål : Metodproblem i jämförelser med manliga brottsoffer
- 2010
-
Ingår i: Nordic Police Seminar.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare år har rättssystemets hantering av våldtäktsmål varit föremål för kritik. Forskning har visat att få anmälda brott klaras upp och att brottsoffer ofta upplever sig ifrågasatta under polisutredning och domstolsförhandlingar. En invändning mot denna kritik är att bevisläget ofta är svårt i våldtäktsfall, särskilt om det saknas tydliga vittnesuppgifter.Vi påbörjar nu ett treårigt forskningsprojekt med det övergripande syftet att undersöka om och i så fall hur kvinnor som utsätts för våldtäkt med känd gärningsman diskrimineras i mötet med rättsapparaten. Detta syfte undersöks genom att jämföra våldtäktsmål med fall där en man utsatts för våldsbrott och frågan om offrets trovärdighet är central för bevisningen.Rättssystemets hantering av målen kommer att studeras dels i polisutredningar (förhörsprotokoll och andra utredningsdokument), dels i domstolsförhandlingar (protokoll, domar och videoupptagningar av vittnesförhör). Totalt studeras 12 våldtäktsmål och 12 med manliga brottsoffer i sin helhet, både polisutredning och domstolsförhandling och ytterligare 12 vardera av polisutredningar som inte resulterat i att åtal väckts. Därutöver genomförs intervjuer med samtliga målsäganden och ett urval av professionella.Syftet med denna presentation är att diskutera hur man bäst kan hitta mål som blir relevanta att jämföra. Det bör vara sådana där det finns en identifierad gärningsman men tydliga vittnesuppgifter och teknisk bevisning saknas – där ord står mot ord. De mål med manliga offer som vi primärt tänker oss rör sig om våldtäkt, misshandel, rån som bygger på hot, olaga hot eller övergrepp i rättssak. Problem kan finnas på flera nivåer: i validitet, dvs. om målen analytiskt är jämförbara; i frekvens, dvs. om jämförbara mål förekommer i tillräcklig utsträckning; i tillgänglighet; dvs. om det är administrativt och praktiskt möjligt att få tillgång till jämförbara mål; samt i etik, dvs. om det är etiskt försvarbart och möjligt att samla in data som är jämförbara.
|
|
