SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Jansson Märit) srt2:(2010-2014)"

Sökning: WFRF:(Jansson Märit) > (2010-2014)

  • Resultat 1-10 av 27
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Delshammar, Tim, et al. (författare)
  • Stadsodling – reflektioner och perspektiv från SLU Alnarp
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det är uppenbart att det mediala intresset för stadsodling har vuxit påtagligt de senaste åren. En sökning i databasen Retriever visar en ökande användning av begreppet ”urban odling” och en starkt ökande användning av ordet “stadsodling”. Olika medier påverkar så klart varandra. Radioprogrammet Odla med stadsgrönt började sändas våren 2009. Medier påverkar politiken som i sin tur påverkar medier. Den förste oktober 2009 lämnades motionen ”Stadsodling viktig i hållbara städer” in till riksdagen. Såväl media som politik påverkar och påverkas av praktiken. Våren 2009 började projektet Barn i stan odla i stadsdelen Seved i Malmö, ett projekt som uppmärksammats flitigt i media. Samma år började organisationen Stadsjord odla i stadsdelen Högsbo i Göteborg, även det flitigt uppmärksammat i media. Den statliga Delegationen för hållbara städer har beviljat bidrag till åtminstone fyra planeringsprojekt med inriktning mot stadsodling: SLU (sökt 2009), Plantagon (två projekt sökta 2010) samt Falun kommun (sökt 2012). Även investeringsprojekt har haft inslag av stadsodling, till exempel Malmö stads ansökan “Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård” ( sökt 2010). Stadsodling finns med som ett inslag i flera aktuella stadsförnyelse- och stadsbyggnadsprojekt. Det har fått fungera som en symbol för kombinationen av ekologisk och social hållbarhet. En viktig fråga att reflektera över är därför hur hållbar stadsodling är. Vad kan vi ha för nytta av stadsodling? Hur kan odling ta plats i städerna? Hur kan vi stadsodla på ett hållbart sätt?
  •  
2.
  • Gunnarsson, Allan, et al. (författare)
  • Vegetationsstyrning för ökad trygghet
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Otrygghet i parker och bostadsområden är ett stort samhällsproblem som begränsar människors möjligheter att röra sig i sin närmiljö och leva ett rikt och hälsosamt liv. Många av dagens så kallade naturlika planteringar har anlagts utan en tanke på trygghet och utebliven skötsel har skapat en tät och snårig karaktär. I den här rapporten föreslås hur vegetationsstyrande insatser kan ge ökad trygghet utan att stora skötselproblem skapas. Vinsterna med en bevarad vegetation är många, bland annat för lek och samvaro, rekreation, vindskydd, luftrening och biologisk mångfald. Ofta varierar upplevd otrygghet mellan individer samt mellan sociala grupper, åldrar och kön. Men forskning har lyft fram egenskaper hos vegetationen som många ser som trygghetsfrämjande. Det handlar om hur vegetationen är utformad i förhållande till utemiljön i stort, möjligheter att överblicka och kontrollera miljön, vegetationens täthet och genomsiktlighet samt karaktär och skötselnivå. Genom två studier genomförda i Lund 2009-2011 undersöktes boendes trygghetsupplevelser längs två gång- och cykelstråk före och efter trygghetsfrämjande vegetationsstyrning. Resultaten visade att insatserna var uppskattade. Avståndet till vegetationen, vad som fanns på olika sidor samt vegetationens samspel med belysning var viktigt för tryggheten, liksom att ha översikt, att se in i vegetationen och ett välskött intryck. Många av de önskade egenskaperna hos vegetationen uppnåddes genom röjningar av buskskiktet. Vid trygghetsfrämjande vegetationsstyrning bör man först välja ut ett lämpligt stråk eller plats, där resultatet har förutsättning att bli positivt för tryggheten och samtidigt hållbart ur ett skötselperspektiv. Därefter väljs en lämplig röjningsmodell där öppenhet nås samtidigt som uppslag av rot- och stubbskott samt fröplantor dämpas av sparad vegetation. I ett tredje steg väljs träd och buskar som ska sparas ut med tanke på långsiktighet, innan slutligen röjningen genomförs. Föreslagna röjningsmodeller handlar om att vidga trånga passager, glesa ut täta partier, underröjning på en eller två sidor i olika stor omfattning samt för att framhäva belysning. Grundprincipen för att få hållbara resultat utan alltför stora skötselbehov är att spara skuggande träd- och buskarter som bildar ett stabiliserande tak. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka ljus- och skuggegenskaper olika arter har vid röjningen. I vissa fall kan det vara relevant att fräsa bort stubbar, särskilt från arter som skjuter mycket stubbskott. Uppslag av vegetation kan också hindras genom att etablera marktäckande växter.
  •  
3.
  • Jansson, Desirée, et al. (författare)
  • Antimicrobial susceptibility of Brachyspira spp. isolated from commercial laying hens and free-living wild mallards (Anas platyrhynchos)
  • 2011
  • Ingår i: Avian Pathology. - : Informa UK Limited. - 0307-9457 .- 1465-3338. ; 40, s. 387-393
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In vitro antimicrobial susceptibility to tylosin, valnemulin, tiamulin, doxycycline, lincomycin and ampicillin was investigated by broth dilution in 48 Brachyspira spp. isolates from commercial laying hens (n = 30) and free-living wild mallards (Anas platyrhynchos) (n = 18). Presumed pathogens (Brachyspira alvinipulli, Brachyspira intermedia, Brachyspira pilosicoli), commensals (Brachyspira murdochii, Brachyspira innocens, "Brachyspira pulli''), and isolates of undetermined species affiliation were included. The laying hens had not been exposed to therapeutic levels of antimicrobials for at least 50 weeks before sampling, and low levels of environmental antimicrobial exposure were presumed in mallards. No isolates with decreased susceptibility to tylosin, valnemulin, tiamulin or doxycycline were found. Decreased susceptibility to lincomycin (minimum inhibitory concentration 16 mu g/ml) was detected in two isolates (Brachyspira sp.) from laying hens. Five isolates showed decreased susceptibility to ampicillin (minimum inhibitory concentration 16 to >32 mu g/ml), including two "B. pulli'' and one B. alvinipulli from laying hens, and isolates of B. pilosicoli and "B. pulli'' from mallards. Decreased susceptibility to ampicillin was associated with beta-lactamase activity in four isolates. A new variant of a class D beta-lactamase gene designated bla(oxa-192) was identified in a B. pilosicoli isolate of mallard origin. This is the first time the genetic basis for antimicrobial resistance is described in Brachyspira spp. from a free-living wild bird. Isolates displaying decreased susceptibility to ampicillin were accompanied by fully susceptible isolates of the same species or other genotypes within three laying hen flocks. This underlines the need for performing antimicrobial susceptibility tests on single clones/genotypes, and to analyse multiple isolates from the same flock.
  •  
4.
  • Jansson, Märit, et al. (författare)
  • A review of the concept 'management' in relation to urban landscapes and green spaces: Toward a holistic understanding
  • 2012
  • Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 11, s. 139-145
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • The management of urban landscapes concerns existing urban open spaces such as public parks, playgrounds and residential green spaces. It involves many different actors and organizations and its practice is of importance for the sustainable development of cities. As a research field, it needs further theoretical development and common definitions. For example, the central term 'management' is seldom defined in the relevant literature regarding an urban landscape context, and public participation in management processes is unusual. This paper introduces urban landscape management as an overarching concept that brings together knowledge about management of urban landscapes from fields such as urban forestry, park management and landscape planning. Based on a literature review, a common understanding of management in an urban landscape context is proposed, including organizational and strategic aspects of managerial activities. Our approach is that urban landscapes are ultimately managed to provide user benefits. Urban landscape management can be viewed as a complex process that includes a number of different actors, elements and relationships, mutually affecting each other. This view supports future studies of urban landscape management and its role in sustainable urban development. (C) 2012 Elsevier GmbH. All rights reserved.
  •  
5.
  •  
6.
  • Jansson, Märit (författare)
  • Attractive Playgrounds: Some Factors Affecting User Interest and Visiting Patterns
  • 2010
  • Ingår i: Landscape Research. - : Informa UK Limited. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 35, s. 63-81
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Public playgrounds are often criticised for not corresponding to children's needs for outdoor play areas. However, some playgrounds appear more visited and interesting to users than others. This study reviewed the literature on playground qualities and then explored some well-functioning practical examples in order to identify factors affecting playground attractiveness. Interviews and questionnaire surveys with users and observations of playgrounds in two towns in southern Sweden revealed that playground interest can be created by the presence of particular pieces of play equipment, but that the frequency of visits depends on more than equipment; on the context, placement and place-specific qualities.
  •  
7.
  • Jansson, Märit, et al. (författare)
  • Children's perspectives on vegetation establishment: Implications for school ground greening
  • 2014
  • Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 13, s. 166-174
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • School ground greening might provide multiple benefits for children across age, gender and competence through allowing participation in the greening process and experience of nature and vegetation. However, the process of school ground greening must nurture a positive relationship between children and newly planted vegetation during the first years after establishment. This study explored how green space planning, management and maintenance approaches influence children’s school ground use and experiences through a series of field observations following establishment of new vegetation in a landscaped area at a school in Malmö, Sweden. The methods included documentation of vegetation, observations of use and interviews with children and teachers on three occasions during one and a half years following the first planting. The greening approach appeared successful, especially for younger children (up to around 11 years), who were more positive and also used the area more than older children. They also used it for pretend play, which was rare in the school ground before greening. Experiences from continuous participation and physical use appeared important for children establishing a positive and caring relationship with the landscaped area. The results suggest that school ground greening should be well integrated with pedagogic activities. Damage to woody vegetation can be limited by establishing other landscape elements that are attractive for play and by using fences without hindering access.
  •  
8.
  •  
9.
  • Jansson, Märit, et al. (författare)
  • Green school grounds: a collaborative development and research project in Malmö, Sweden
  • 2012
  • Ingår i: Children, Youth and Environments. - 1546-2250. ; 22, s. 260-269
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • School ground greening projects may result in a multitude of benefits for pupils, schools and entire communities. This field report describes a project called "Green school grounds" in Malmö, Sweden and an interdisciplinary research project investigating vegetation establishment and management as well as the effects for children. The project consulted researchers and involved teachers and children at the schools during the process of planning and construction. In the first results from a pretest evaluation of school ground activity, part of an intervention study at two schools is presented.
  •  
10.
  • Jansson, Märit (författare)
  • Green space in compact cities: the benefits and values of urban ecosystem services in planning
  • 2014
  • Ingår i: The Nordic Journal of Architectural Research. - 1893-5281. ; 26, s. 139-160
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper presents a literature review on urban green space benefits and values and discusses green space qualities that are important in providing ecosystem services for sustainability of compact cities. Green spaces and elements provide many functions, services and benefits which are needed for the sustainable development of urban areas, as shown in numerous research studies. However, there is often a gap between the research findings on urban ecosystem services and urban planning processes, with green spaces risking being undervalued in compact cities. Two possible reasons for this gap are discussed in this paper: lack of compiled knowledge of the number and extent of ecosystem services provided by urban green space and the need for descriptions of valuable green space qualities including properties and potentials. Previous studies on urban green spaces and their contribution to economic, health, quality of life and ecological benefits in compact cities are reviewed and described. Analysis of the literature indicates that sustainable compact cities can be expected to need green spaces which are close to people, coherent and of sufficient size, varied and well-maintained and where people can engage in development. Such aspects can be increasingly considered in planning practice.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 27

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy