| 1. |
|
|
| 2. |
- Jarl, Maria, 1973, et al.
(författare)
-
New public management in public education: a catalyst for the professionalization of Swedish school principals
- 2012
-
Ingår i: Public administration. - : Wiley. - 1467-9299 .- 0033-3298. ; 90:2, s. 429-444
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- New Public Management (NPM) is one of the most significant reforms in public welfare in recent times. Making individual civil servants more dependent on the directions of the local manager than on common professional standards, previous sociological research argues that NPM results in a ‘deprofessionalization’ of civil servants. Taking a somewhat different approach, recent public administration research indicates that NPM may, at the same time, enhance the professional status of welfare managers. By integrating the literature on the sociology of professions and public administration this article develops a theoretical framework for understanding the influence of NPM on school principals’ professional project. Taking a process-oriented methodological approach, the article analyzes the professionalization of Swedish school principals. The result shows that Swedish school principals gained increased support for their professional project by the introduction of NPM. The article argues that NPM can function as a catalyst for welfare managers’ professional projects.
|
|
| 3. |
- Jarl, Maria, 1973, et al.
(författare)
-
New public manangement in public education: a catalyst for the professionalization of Swedish school principals.
- 2011
-
Ingår i: NERA 2011, Nordic Educational Research Association, Jyväskylä, Finland 10-12 mars 2011.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- New Public Management (NPM) is one of the most significant reforms in public welfare in recent times. Making individual civil servants more dependent on the directions of the local manager than on common professional standards, previous sociological research argues that NPM results in a ‘deprofessionalization’ of civil servants. Taking a somewhat different approach, recent public administration research indicates that NPM may, at the same time, enhance the professional status of welfare managers. By integrating the literature on the sociology of professions and public administration this article develops a theoretical framework for understanding the influence of NPM on school principals’ professional project. Taking a process-oriented methodological approach, the article analyzes the professionalization of Swedish school principals. To grasp fully how and why NPM fuels the professionalization of principals, we study the professionalization process over an extended period of time and compare the professional project before and after the introduction of NPM in public education. The result shows that Swedish school principals gained increased support for their professional project by the introduction of NPM. The article argues that NPM can function as a catalyst for welfare managers’ professional projects.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jarl, Maria, 1973
(författare)
-
Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolans managementreformer
- 2013
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788. ; 18:3-4, s. 197-215
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Professionella skolledare som tar ett helhetsansvar för skolutveckling betraktades som en förutsättning för att decentraliseringsreformerna vid 1990-talets början skulle lyckas. Drygt två decennier senare har rektorskåren som kollektiv professionaliserat. Innebär det att rektor tar det helhetsansvar för verksamheten vilket skollagen och läroplanerna ålägger rektor? I artikeln diskuteras rektorskårens professionalisering i ljuset av den new public management-inspirerade omstruktureringen av skolans styrsystem för två decennier sedan. Ett urval av exempel på hur rektorer bedriver pedagogiskt ledarskap diskuteras De hämtas från aktuell forskning och statliga myndigheters och andra organisationers granskningar och uttalanden. Slutsatser är att det tycks finnas betydande svårigheter förknippade med att bedriva ett pedagogiskt ledarskap i skolan och att rektorskårens professionalisering inte tycks ha underlättat det pedagogiska ledarskapet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Jarl, Maria, 1973
(författare)
-
Skolan i den politiska hetluften
- 2010
-
Ingår i: Nationalencyklopedins nätupplaga (ne.se). ; Augusti 2010
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Jarl, Maria, 1973
(författare)
-
Skolan och det kommunala huvudmannaskapet
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommuner får ofta kritik för hur de styr skolan, till exempel för att skolpolitiker detaljstyr verksamheten eller för att förvaltningen endast tar ekonomisk hänsyn. Inte sällan framförs krav på ett återförstatligande. Men finns det någon grund för den här typen av kritik? Skolan och det kommunala huvudmannaskapet handlar om kommunernas styrning av skolan Författaren undersöker hur två kommuner hanterar uppdraget som huvudman. I syfte att nå en ökad kunskap om, och förståelse för, hur kommunerna styr skolan intervjuas en rad skolpolitiker, rektorer och tjänstemän. En central utgångspunkt i bokem är att kommunaliseringsreformerna i början av 1990-talet var otydliga. Kommunaliseringen var både en demokratireform sim skulle stärka den lokala demokratin och en managementreform som syftade till ökad effektivitet. Därmed ställdes kommunerna inför uppgiften att organisera skolan i enlighet med två konkurrerande flrvaltningsmodeller: en byråkratisk respektive en managementorienterad modell. Detta har inneburit att kommunernas uppdrag som huvudman för skolan än idag är komplext och motsägelsefullt.
|
|
