| 1. |
- Almqvist, Louise, 1993-
(författare)
-
Störande litteraturundervisning : litteratur, demokrati och värdegrundsarbete
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to develop a pedagogical approach to the teaching of literature in relation to value-based work, specifically regarding questions of sexuality and gender. The starting point for this approach is the pedagogue Gert Biesta’s vision of democracy as something that needs to be exercised within education, rather than a set of values that should simply be transmitted to the students. He also stresses the teacher’s role to actively interrupt the students’ predispositions for the education to be unpredictable, risky, and truly democratic. I combine this approach to teaching with queer theoretical, especially queer temporal, perspectives on sexuality, gender, and literature for ways to disrupt various interpretations of fiction. I also use Rita Felskis theories on literary engagement to interrupt and disrupt previous readings. In the analysis this approach is used to analyze readings of six books – three novels and three picture books: Moominpappa at Sea (1965) by Tove Jansson, Mamman och havet (2012) by Sara Stridsberg and Anna-Clara Tidholm, Darling River (2010) by Sara Stridsberg, Else-Marie and Her Seven Little Daddies (1990) by Pija Lindenbaum, Popular Music from Vittula (2000) by Mikael Niemi, and Kivi & Monsterhund (2012) by Jesper Lundqvist and Bettina Johansson. I study various previous readings of the texts, such as reviews, research, student essays and comments on online forums. This gives an idea of how the text have been read before, and how they are likely to engage the intended readers of this dissertation – interpretations which I disrupt using queer theoretical perspectives. The final chapter problematizes and further develops the thesis’ theoretical framework and discusses its implication for the teaching of literature, as well as for educational philosophy in general, regarding democracy, politics, and ethics.
|
|
| 2. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Att väga och mäta naturens skönhet : det tidiga naturskyddets estetik
- 2024
-
Ingår i: Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige. - Stockholm : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 9789188763518 - 9789188763525 ; , s. 173-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien granskar hur naturen sätts i omlopp som estetiskt medel i Adolf Erik Nordenskiölds "Förslag för inrättande av Riksparker i de nordiska länderna" (1880) och jämför denna med en statliga utredning om det svenska naturskyddet från 1935 av botanikern Rutger Sernander. Jämförelsen visar att ett skifte äger rum under tiden mellan texterna. Naturen gestaltas i Nordenskiölds "Förslag" som kulturellt beaktningsvärd, och det är dess skönhet och kulturellt samlande effekt som bör bevaras. I Sernanders utredning kvarstår dessa ideal, men de samsas med statens kvantitativa blick på naturen. För att räknas som skyddsvärd måste naturskönheten kunna mätas och vägas.Studien bidrar till det svenska miljöskyddets historia och visar att miljöpolitiska spörsmål om naturskydd i allra högsta grad är sammanlänkade med kulturpolitiska ideal.
|
|
| 3. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Barad i Köpenhamn : nymaterialistisk litteraturläsning
- 2024
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - : Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; 53:2-3, s. 17-28
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Essän tar ett grepp om nymaterialistisk teori i relation till litteraturvetenskap. Nymaterialismens mest inflytelserika företrädare Karen Barad menar att språket fått för mycket makt på materiens bekostnad. Vad betyder ett sådant uttalande för litteraturvetenskapen? I denna essä vänder och vrider jag på motsättningar och konflikter som kan uppstå när litteraturvetare vill använda nymaterialistisk teori för att förstå litteratur. Jag menar att det finns inneboende problem i en sådan ansats som litteraturvetare inte får förringa. Samtidigt är dessa problem inte heller skäl nog att sluta försöka teoretisera relationen mellan materia och språk.
|
|
| 4. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Bokrecension: Sorgen brölar under humorn i Sara Nymans dikter
- 2023
-
Ingår i: Hufvudstadsbladet. - Helsingfors : Hufvudstadsbladet. - 0356-0724. ; :223-08-23
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Recension av: Sara Nymans diktsamling "Viltvård", Schildts & Söderströms, 2023. ISBN: 9789515260468
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Litterär port/al : Resonans, negativitet, störning
- 2023
-
Ingår i: Kulttuuritutkimuksen päivät: odottamattomuus. - : Aalto universitet och Kulturforskarföreningen. ; , s. 7-7
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta keynoteföredrag kretsar kring två samtida finlandssvenska verk, Edith Hammars serieroman "Portal" (2023) och Gurli Lindéns diktsamling "Port" (2022), som delar en queer tematik och därtill behandlar det som med den tyska sociologen Hartmut Rosas begrepp kunde kallas resonans. Föredraget granskar resonansbegreppet dels utifrån de ovan nämnda verken, dels utifrån en queerteoretisk horisont och reflekterar kring de mognadsprocesser som gestaltas i verken, eller bristen på sådana. Även utbildningsfilosofiska resonemang som kretsar kring mognad, subjektivering och störande pedagogik aktualiseras, liksom konstens och litteraturens förmåga att skapa resonans eller störa upplevelser av resonans. Föredraget mejslar fram aspekter i Rosas resonansbegrepp som är särskilt viktiga för litteraturvetenskapen och för undervisning i litteratur och konst och kommer med förslag på hur förståelsen av resonans kan nyanseras utifrån en litterär och queer horisont.
|
|
| 7. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Materiella vändningar : läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the dissertation is to examine the analytical potential of the ”material turn” within the field of literary studies. In particular, it explores how theoretical perspectives associated with the material turn may shed light on the work of four writers: Henry Parland (Finland, 1908–1930), Clarice Lispector (Brazil, 1920–1977), Aase Berg (Sweden, b. 1967), and Eva-Stina Byggmästar (Finland, b. 1967). As is demonstrated, however, these works of fiction and poetry also pose a challenge to the theories of the material turn. Recognizing this tension, fiction, theory, and poetry are engaged on an equal footing in an investigation of subjectivity, matter, nature, and their possible conceptualization. The study begins with an overview of the theoretical research field, discussing five influential research anthologies of the material turn published between 2008 and 2015. The introductory chapter also reviews current research on the material turn in a Swedish context, concluding with a discussion of reading as an affirmative philosophical practice. The first part of the dissertation then examines Parland’s novel Sönder (1930) in relation to object-oriented ontology and feminist readings of the novel. Part two takes Lispector’s Água viva (1973) as its object, discussing it in connection to critical plant studies and the way plants present themselves in texts. Part three uses the frameworks of material feminism to discuss themes and motifs in Berg’s lyrical motherhood trilogy (2002–2007). Part four highlights cuteness, detail-centered aesthetics, nomadism, the pastoral trope, and the forest as a place of queer resistance in five poetic works (2006–2014) by Byggmästar. In different ways, the four case studies all center on issues of how the intricate relation between humans and nonhumans can be explored and expressed in writing, and what implications artistic exploration may have on an ethical and political level. As the dissertation concludes, the material turn reassesses many of the fundamental philosophical categories (i.e. subject and object, nature and culture, human and nonhuman). The major theorists of the field – Karen Barad, Jane Bennett, Rosi Braidotti, Elizabeth Grosz, and Timothy Morton – all stress the need to destabilize given concepts of nature and culture, establishing matter, materiality, and the environment as agents beyond human control. This standpoint, however, has problematic consequences for literary studies, given that literary scholars work with aesthetic representations created by humans. If, as many of the above-mentioned theorists assert, nature has its own powers, can it then be said to write fiction or poetry? If we answer the question affirmatively, how does this nature-writing-itself into fiction happen? These complications often lead to analytic aporias, but as the dissertation argues, such aporetic readings are not discouraging per se. On the contrary, the aporias or failures produced by the four case studies highlight the need for even more careful readings of literary as well as theoretical texts, and provide the grounds for a discussion on the ethical dimensions of reading fiction.
|
|
| 8. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
"Oro! Oro!" : ängslan, ovisshet och mörkrets tid i två bilderböcker av Lena Frölander-Ulf
- 2024
-
Ingår i: Tidsligheter. - Helsingfors : Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). - 9789515836045 - 9789198815016 - 9789515836250 - 9789515836243 ; , s. 131-154
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Studien tar sin utgångspunkt i den finlandssvenska bilderboksförfattaren Lena Frölander-Ulfs verk "Mörkerboken" (2009, med Hannele Mikaela Taivassalo) och "Jag, Fidel och skogen" (2016) och granskar dessa utifrån en ekokritisk horisont med fokus på mörker och hur tiden böjs i mörkret. Med stöd i mörk ekologi och samtida ekokritisk barnlitteraturforskning undersöker jag hur barnsubjektivitet blir till i verken, som präglas av Frölander-Ulfs särskilda skrapteknik. Mörkret i böckerna skapar ängslan, ovisshet och obehag, men är också helt centralt för huvudpersonernas utveckling och möjligheter att växa genom att övervinna rädslan för mörkret och varelserna i det. Barnen i böckerna tar till olika strategier för att klara sig i mörkret. I "Jag, Fidel och skogen" viker skräcken efterhand för en rationell optimism, medan "Mörkerbokens" huvudperson väljer att inte återvända till det upplysta utan stanna kvar bland monstren i natten. I böckerna blir mörkret en möjlig väg till mognad, men glipor av gotiskt mörker kvarstår som frizoner, platser dit den vuxnas blick inte riktigt når. Studien bidrar till den ekokritiska forskningen om barnlitteratur och bilderböcker, liksom till det teoretiska fältet mörk ekologi.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Risk och trygghet : Feministiska problem?
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna keynoteföreläsning i litteraturvetenskap behandlade risk och trygghet i undervisningssituationer ur ett feministiskt perspektiv. Föredraget historiserade trygghetsbegreppet och dess aktualitet och tog ett grepp om frågan vad en lärare ska göra då studenter motsätter sig möten med omskakande litteratur. Genom en hopkoppling av bland annat Gert Biestas kritik av mätbarhet och förutsägbarhet i utbildningen, Sara Ahmeds granskning av klagomål inom högre utbildning och litterära gestaltningar av otrygghet visade föredraget att osäkerhet, otrygghet och risk sätter relationen mellan lärare och student i gungning. Denna osäkerhet är emellertid nödvändig om något lärande ska ske, både för lärare och för student. Inte heller skönlitteraturen är något tryggt rum, och den som ska lära studenter om skönlitteratur måste ta denna facett av litteraturen i beaktande.
|
|
