| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jederlund, Ulf, 1961-
(författare)
-
Musikalitet och ickeverbalkommunikation, bärande strukturer i relationellt samspel och musikterapi.
- 2017
-
Ingår i: Möten Musik Mångfald. - Göteborg : Förbundet för Musikterapi i Sverige. - 9789163955907 ; , s. 33-50
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vad är det som gör musikterapi möjlig, och därtill så väl fungerande? De flesta människor ärju inte musiker. Många ägnar sig bara i liten utsträckning åt aktivt musikaliskt utövande. Och några upplever sig rent av som ”omusikaliska”. Ändå finns det inte någon målgrupp som ärutesluten för musikterapi. Hos varje individ finns en musikalisk kapacitet och en drivkraft att uttrycka sig i vokala ljud och med kroppsliga rörelser, en ursprunglig nedärvd musikalitet som musikterapeuten kan adressera. Långt innan vi uttryckte oss i ord samspelade vi alla med vår omgivning på ett basalt affektivt och kroppsligt sätt. Den förmågan har vi kvar genom livet. Musikaliteten – här förstått som vår förmåga att uppfatta, tolka och uttrycka musikaliska förlopp - och vår icke-verbala kommunikationsförmåga, utgör sammantaget en evolutionärgrund för den musikterapeutiska praktiken, alltifrån enskilt samspel på tidig utvecklingsnivå till ett avancerat musikaliskt samspel i grupp. I kapitlet ges en teoretisk grund för förståelse av relationellt samspel på icke-verbal nivå. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig, med teoretiska influenser från utvecklingsbiologi och utvecklingspsykologi, samt med forskningsförankring i modern spädbarnsforskning och språkforskning. Delar av innehållet utgörs av bearbetningar av tidigare publicerade texter (Jederlund, 2007a; Jederlund, 2007b; Jederlund, 2011).
|
|
| 6. |
- Jederlund, Ulf, 1961-
(författare)
-
Tillit som förutsättning för skolutveckling. En studie av skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag : [Trust as prerequisite for school development. A study of school development based on collective learning in teacher teams]
- 2019
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 24:3-4, s. 7-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln bidrar till fördjupad förståelse av lokala förutsättningar för skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. En longitudinell fallstudie genomfördes av skolutvecklingsprocesserna i fem arbetslag på olika skolor som deltog i ett identiskt, externt utformat, utvecklingsprojekt. Projektet innebar en handledd lärandeprocess där lärarna förväntades utveckla gemensam kunskap och kompetens genom kollektiv reflektion, baserad på synliggjord praktik i form av kollektivt planerade och genomförda elevinterventioner. Interventionerna bestod i kartläggning av skolsvårigheter, filmade samarbetsbaserade lärar-elevsamtal och uppföljningar av dessa, med anpassningar i undervisning och elevarbete. Utfallet av projektet, såsom skattat av lärarna efter två år, varierade stort mellan skolorna. Variationen i utfall, trots att arbetslagen deltagit på jämförbara premisser och med likvärdigt tillförda resurser, är artikelns utgångspunkt.Intresset riktas mot lärarnas upplevelser i utvecklingsprocessen. Analysen bygger på kvalitativa processdata insamlade före, under och efter projektet. I tematisk analys urskildes tre aspekter av lärares upplevelser av tillit i skolutvecklingsprocessen som centrala; processtillit, kollegial tillit och kollektiv tillit. Övergripande processtillit och kollektiv tillit framstod som förutsättningar för arbetslagens uthållighet i utvecklingsarbetet. Kollegial tillit - tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan i arbetslaget - framstod som en särskild förutsättning för att lärares praktik skulle synliggöras, och att ett fördjupat kollektivt lärande därmed skulle kunna äga rum. Kollegial tillit och kollektiv tillit är begrepp som återfinns i organisationslitteraturen, medan processtillit är ett begrepp som artikeln förslår.
|
|
