| 1. |
|
|
| 2. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Djupströbäddar för får - växtnäringsvärde och jämförelse av strömaterial
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De allra flesta svenska får går på djupströbädd under vintern. Det är viktigt att gårdens växtnäringsbalans optimeras, men kunskapen om växtnäringsinnehåll, kväveförluster och växtnäringsvärde i djupströgödsel från får har varit mycket bristfällig. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om växtnäringsinnehållet i djupströgödsel från får; att undersöka hur ströbädden fungerar under stallperioden och under mellanlagring på stall inne eller i högar ute, att beräkna hur mycket gödseln är värd i växtnäringscirkulationen på gården och hur stora förlusterna är, samt att jämföra kornhalm och rörflen som strömedel till får. I två stallförsök på Röbäcksdalens forskningsstation i Umeå hölls tackor och tacklamm i boxar som ströades med antingen halm eller rörflen. Tillväxten hos tacklammen var 50 g per dag och det var ingen skillnad mellan strömedlen. Luftkvalitén i stallet var god; ammoniakhalten var i medeltal 2,4 ppm och koldioxidhalten 637 ppm vilket tyder på en tillfredsställande luftväxling. Stalltemperaturen var något högre än utomhustemperaturen (genomsnittlig skillnad 2,6–2,9o C) och den varierade mellan -18°C och +13°C. Både rörflen och kornhalm fungerar bra som strömedel till får, både vad gäller bäddens renhet och nedbrytning av bädden, men det går åt ca 10 % mer rörflen för samma renhet. Rörflen dammar något mer vid ströning än halm. Den genomsnittliga tjockleken på ströbäddarna i slutet av stallperioderna var 33-35 cm för halm och 36-37 cm för rörflen. Temperaturen på 85 mm djup i bäddarna var i medeltal 17°C och det var ingen skillnad mellan strömedlen. Gödseln från de båda strömedlen skilde inte heller nämnvärt i växtnäringsinnehåll, utom för kalium där rörflen hade lägre halter än halm. Vid provtagningar före och efter lagringen inomhus var medelvärdena för innehållet i ett ton gödsel 11,2 kg totalkväve, 3,0 kg ammoniumkväve, 2,2 kg fosfor och 14 kg kalium. Vid lagring i hög utomhus under maj-oktober ökade temperaturen snabbt inuti högarna till 60-75°C. Den sjönk sedan under hela sommaren för att närma sig utomhustemperaturen när försöket avslutades i mitten av oktober. Temperaturhöjningen beror på nedbrytning av organiskt material, kompostering. Balanser visar att mängden torrsubstans i högarna minskade med 55-63 %. Däremot minskade inte vikten på gödseln eftersom vattenhalten ökade på grund av nederbörden under sommaren. I slutet av lagringen utomhus var medelvärdena för innehållet i ett ton gödsel 7,0 kg totalkväve, 0,8 kg ammoniumkväve, 1,6 kg fosfor och 12 kg kalium. Värdet på gödseln efter lagring i hög var ca 180 kr per ton. Ungefär 100 kr per ton hade förlorats under lagringen på grund av växtnäringsförluster. Djupströbäddarna med kornhalm eller rörflen förlorade små mängder kväve under stallperioden och lagringen inomhus (10–12 %). Vid lagring av bäddarna inomhus i fyra månader efter stallperioden ändrades inte halterna av olika näringsämnen signifikant. Däremot försvann en stor del av kvävet under lagringen utomhus i högar (35-51 %). Kvävets tillgänglighet minskar drastiskt i gödseln vid lagring i högar som inte är täckta eftersom det som försvinner är växttillgängligt ammonium. En kompletterande studie av djupströgödsel från fårproducenter i Skåne och Västerbotten bekräftade att ammoniumhalterna är betydligt högre i gödsel från stallet än efter lagring utomhus.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Vinterlamning - hur gör man?
- 2015
-
Ingår i: Nytt / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Växtnäringsvärde i djupströgödsel från får
- 2017
-
Ingår i: Nytt / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Jeppsson, Knut-Håkan, et al.
(författare)
-
Deep Learning and Machine Vision Approaches for Posture Detection of Individual Pigs
- 2019
-
Ingår i: Sensors (Basel, Switzerland). - : MDPI AG. - 1424-8220. ; 19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Posture detection targeted towards providing assessments for the monitoring of health and welfare of pigs has been of great interest to researchers from different disciplines. Existing studies applying machine vision techniques are mostly based on methods using three-dimensional imaging systems, or two-dimensional systems with the limitation of monitoring under controlled conditions. Thus, the main goal of this study was to determine whether a two-dimensional imaging system, along with deep learning approaches, could be utilized to detect the standing and lying (belly and side) postures of pigs under commercial farm conditions. Three deep learning-based detector methods, including faster regions with convolutional neural network features (Faster R-CNN), single shot multibox detector (SSD) and region-based fully convolutional network (R-FCN), combined with Inception V2, Residual Network (ResNet) and Inception ResNet V2 feature extractions of RGB images were proposed. Data from different commercial farms were used for training and validation of the proposed models. The experimental results demonstrated that the R-FCN ResNet101 method was able to detect lying and standing postures with higher average precision (AP) of 0.93, 0.95 and 0.92 for standing, lying on side and lying on belly postures, respectively and mean average precision (mAP) of more than 0.93.
|
|
| 8. |
- Jeppsson, Knut-Håkan
(författare)
-
Effektivare biogasproduktion med självseparerad gödsel
- 2015
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Genom att använda svämtäcket och bottensatsen i flytgödselbehållaren till biogasproduktion kan transportkostnaderna minska och metanproduktionen öka i biogasreaktorn. Att flytgödseln självseparerar i behållaren kan också utnyttjas för att optimera utnyttjandet av fosforn i gödseln. I detta faktablad redovisas resultaten från ett försök där flytgödsel från mjölk- och grisproduktion har självseparerat i minst 6 veckor. Mätningarna genomfördes i två flytgödselbehållare för mjölkproduktion, en behållare för integrerad grisproduktion och en för slaktgrisproduktion. Gödselprover togs på tre platser och på tre djup i gödselbehållarna och togs för både analys av metanproduktion och växtnäringsämnen. Gödseln i flytgödselbehållarna hade självseparerat när den stått orörd i 6 veckor. Svämtäcke och bottensats innehöll mellan 20-60% av fosforn i behållarna. De vattenlösliga näringsämnena kalium och ammoniumkväve fördelade sig jämnt i hela gödselvolymen. Genom att pumpa bort 30% av den tunnare gödselvätskan i mitten av behållaren med integrerade grisgödseln ökade den genomsnittliga metanpotentialen med ca 15% per ton gödsel för kvarvarande flytgödsel.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jeppsson, Knut-Håkan
(författare)
-
Review of legal requirements on ammonia and greenhouse gases emissions from animal production buildings in european countries
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This review gathers information about the current legal requirements related to the emission of ammonia and greenhouse gases from animal housing in 21 out of the 28 EU countries and in 5 non-EU countries. Overall the review shows that most of the included countries have established substantial procedures to limit ammonia emission and practically no procedures to limit greenhouse gas emission. The review can also be seen as an introduction to the substantial initiatives and decisions taken by the EU in relation to ammonia emission from animal housing, and as a notification on the absence of corresponding initiatives and decisions in relation to greenhouse gases. An EU directive on industrial emissions from 2010 and an implementation decision from 2017 are the main general instruments to reduce ammonia emission from animal housing in the EU. These treaties put limits to ammonia emissions from installations with more than 2000 places for fattening pigs, with more than 750 places for sows and with more than 40,000 places for poultry. As an example, the upper general limit for fattening pigs is 2.6 kg ammonia per animal place per year. This review indicates that the important animal producing countries in the EU have implemented the EU requirements, and, that only a few countries with a large pig population, in relation to their geographical size, have implemented requirements that are stricter than what is required by the EU.
|
|
