| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahmmad, Sheikh Rishad, et al.
(författare)
-
Impact of Building Geometry, Window Types, and Materials on Daylighting Performance of Livestock Buildings
- 2024
-
Ingår i: 15th International Congress on Agricultural Mechanization and Energy in Agriculture - ANKAgEng 2023. - 2366-2565 .- 2366-2557. - 9783031515781 ; 458 LNCE, s. 262-274
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The availability and quality of natural light in livestock buildings affect the welfare and productivity of animals and their caretakers, while affecting the energy performance of the buildings. This study investigated the impact of different building properties on daylight conditions of livestock buildings. The study was conducted via parametric daylight simulations in Climatestudio. Firstly, building geometries with different facade orientations, width-to-length ratios, and roof pitches were simulated. Secondly, different glazing types, sizes, and locations were considered for their respective daylight performance. Finally, the use of different materials for the facade, floor and roof of the buildings were simulated and comparatively analysed. The study analysed the simulation results to assess daylight availability in relation to different building properties. The results provided insight that can help determine building geometry, window properties, and material selection during the design process. Overall, the study highlighted the importance of further research and development of design guidelines and standards that incorporate these factors to improve the daylighting performance of these buildings, while ensuring animal welfare and productivity.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Djupströbäddar för får - växtnäringsvärde och jämförelse av strömaterial
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De allra flesta svenska får går på djupströbädd under vintern. Det är viktigt att gårdens växtnäringsbalans optimeras, men kunskapen om växtnäringsinnehåll, kväveförluster och växtnäringsvärde i djupströgödsel från får har varit mycket bristfällig. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om växtnäringsinnehållet i djupströgödsel från får; att undersöka hur ströbädden fungerar under stallperioden och under mellanlagring på stall inne eller i högar ute, att beräkna hur mycket gödseln är värd i växtnäringscirkulationen på gården och hur stora förlusterna är, samt att jämföra kornhalm och rörflen som strömedel till får. I två stallförsök på Röbäcksdalens forskningsstation i Umeå hölls tackor och tacklamm i boxar som ströades med antingen halm eller rörflen. Tillväxten hos tacklammen var 50 g per dag och det var ingen skillnad mellan strömedlen. Luftkvalitén i stallet var god; ammoniakhalten var i medeltal 2,4 ppm och koldioxidhalten 637 ppm vilket tyder på en tillfredsställande luftväxling. Stalltemperaturen var något högre än utomhustemperaturen (genomsnittlig skillnad 2,6–2,9o C) och den varierade mellan -18°C och +13°C. Både rörflen och kornhalm fungerar bra som strömedel till får, både vad gäller bäddens renhet och nedbrytning av bädden, men det går åt ca 10 % mer rörflen för samma renhet. Rörflen dammar något mer vid ströning än halm. Den genomsnittliga tjockleken på ströbäddarna i slutet av stallperioderna var 33-35 cm för halm och 36-37 cm för rörflen. Temperaturen på 85 mm djup i bäddarna var i medeltal 17°C och det var ingen skillnad mellan strömedlen. Gödseln från de båda strömedlen skilde inte heller nämnvärt i växtnäringsinnehåll, utom för kalium där rörflen hade lägre halter än halm. Vid provtagningar före och efter lagringen inomhus var medelvärdena för innehållet i ett ton gödsel 11,2 kg totalkväve, 3,0 kg ammoniumkväve, 2,2 kg fosfor och 14 kg kalium. Vid lagring i hög utomhus under maj-oktober ökade temperaturen snabbt inuti högarna till 60-75°C. Den sjönk sedan under hela sommaren för att närma sig utomhustemperaturen när försöket avslutades i mitten av oktober. Temperaturhöjningen beror på nedbrytning av organiskt material, kompostering. Balanser visar att mängden torrsubstans i högarna minskade med 55-63 %. Däremot minskade inte vikten på gödseln eftersom vattenhalten ökade på grund av nederbörden under sommaren. I slutet av lagringen utomhus var medelvärdena för innehållet i ett ton gödsel 7,0 kg totalkväve, 0,8 kg ammoniumkväve, 1,6 kg fosfor och 12 kg kalium. Värdet på gödseln efter lagring i hög var ca 180 kr per ton. Ungefär 100 kr per ton hade förlorats under lagringen på grund av växtnäringsförluster. Djupströbäddarna med kornhalm eller rörflen förlorade små mängder kväve under stallperioden och lagringen inomhus (10–12 %). Vid lagring av bäddarna inomhus i fyra månader efter stallperioden ändrades inte halterna av olika näringsämnen signifikant. Däremot försvann en stor del av kvävet under lagringen utomhus i högar (35-51 %). Kvävets tillgänglighet minskar drastiskt i gödseln vid lagring i högar som inte är täckta eftersom det som försvinner är växttillgängligt ammonium. En kompletterande studie av djupströgödsel från fårproducenter i Skåne och Västerbotten bekräftade att ammoniumhalterna är betydligt högre i gödsel från stallet än efter lagring utomhus.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Vinterlamning - hur gör man?
- 2015
-
Ingår i: Nytt / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Växtnäringsvärde i djupströgödsel från får
- 2017
-
Ingår i: Nytt / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Botermans, Jos, et al.
(författare)
-
Comparison between air inlet via channels under the building and air inlets via the ceiling for growing-finishing pigs
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the studies was to compare the indoor climate between two different ventilation systems for growing-finishing pigs. In one housing system the air came into the pig house via channels under the lying area of the pigs. The air came into the compartment close to the lying area of the pigs. The first part of the exhaust air was via another channel along the manure channel (pit ventilation). The rest of the exhaust air was via two fans in the ceiling (farm 1). In the other housing system the air came into the pig house via air inlets in the ceiling. The exhaust air was via two fans in the ceiling (farm 2). Measurements were done during one summer batch and one winter batch. Air temperature was measured for 5-8 weeks with mini-loggers. Ammonia concentration, carbon dioxide concentration, air speed and differences in air pressure between in and outside the pig house, were registered at 4 occasions. During summer time, the temperature of incoming air via the channels under the building (farm 1) was almost the same as the temperature of the air outside. So the cooling effect in the channels was very small. However, on the farm with air inlets in the ceiling (farm 2), the incoming air, during the afternoon, was about 3 0C above the temperature outside. So during the warmest period of the day, the air was heated on the ceiling. On the farm with channels under the lying area, the pigs continued to lie on the concrete lying area instead of the slatted flooring and the cleanliness of the pens was good (farm 1). During winter time, the temperature of the incoming air via the channels under the building was about 4 0C above the air temperature outside. On the farm with air inlets in the ceiling, the air temperature of the incoming air was the same as the temperature of the air outside.
|
|
| 10. |
|
|
