| 1. |
|
|
| 2. |
- Vigmo, Sylvi, 1958, et al.
(författare)
-
Bihandledare: En begränsad eller en obegränsad roll?
- 2021
-
Ingår i: Forskning om högre utbildning, Örebro universitet, 19-20 maj, 2021.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att vara två handledare kan underlätta och stabilisera den enskilda forskarutbildningen, men också göra processen mer komplex och skapa ett spänningsfält av motstridiga råd och olika förväntningar mellan handledare och doktorand (Morag & Crosta, 2019; Phillips & Pugh, 2005; Watts, 2010). Bihandledarrollen har beskrivits i positiva termer, som bidragande med specifik kompetens i handledningen (Paul, Olson, & Gul, 2014), men uppdraget kännetecknas också av utmaningar och dilemman (Olmos-López & Sunderland, 2017), även i förhållande till det akademiska etablissemanget (Grysell, 2016). För att utröna bihandledarens villkor för handledning, hur rollen definieras och vad som kännetecknar deras erfarenheter genomfördes en enkätstudie som besvarades av 820 bihandledare. Våra resultat visar generellt bihandledning som en positiv upplevelse, men samtidigt det komplexa i uppdraget, samt en stor spännvidd i bihandledarnas syn på sin roll och sitt akademiska uppdrag och skiftande relationer kring doktorandernas forskning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Synnestvedt, Anita, 1956, et al.
(författare)
-
Kollegiala samtal i högskolepedagogisk verksamhet – Varför är det viktigt?
- 2021
-
Ingår i: Forskning om högre utbildning, Örebro universitet, 19-20 maj, 2021.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PIL-enheten i Göteborg bedriver högskolepedagogisk verksamhet, med obligatoriska kurser för undervisande kollegor. Svarar då kurserna mot behov och intresse som kollegor ger uttryck för? För att ta del av kursdeltagarnas erfarenheter av kurserna genomfördes en enkätstudie av alumners erfarenheter från åren 2008–2018. I fritextsvar från 761 respondenter utkristalliserades tre återkommande teman: Ämnes/områdesspecifika högskolepedagogiska kurser, kollegor med lärarutbildning och/eller lång undervisningserfarenhet samt vikten av kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte. Två rapporter har skrivits utifrån temat kring vikten av kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte, vilka diskuteras i den här presentationen. Syftet har varit att undersöka varför kollegiala samtal anses värdefulla. Studierna visar att kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte har stort värde från flera perspektiv, dels individuellt för enskilda lärare för personlig utveckling, men även i lärarlaget, kollegiet för kompetensutveckling i det pedagogiska arbetet. Studenternas lärande gynnas då pedagogiska reflektioner och diskussioner främjar nya undervisningssätt, idéer för pedagogiskt utvecklingsarbete samt stödjer studentcentrerat lärande och förhållningssätt.
|
|
| 8. |
- Vigmo, Sylvi, 1958, et al.
(författare)
-
Academic development courses in HE – A retrospective approach for future training
- 2021
-
Ingår i: EARLI conference 2021, 23-27 Aug, 2021 Theme: Education and citizenship: Learning and Instruction and the Shaping of Futures.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- While conditions for teaching and learning in higher education have increasingly been investigated from many diverse perspectives, less focus has however been directed towards mandatory academic development among teaching staff/lecturers, and the potential impact of such courses on teaching practices. To be able to apply for promotion and employment as a teacher, Swedish universities generally require educational training, corresponding to 10 weeks, based on national recommendations by The Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF, 2016). With this survey study we aim to shed light on teaching academics’ experiences, reflections and attitudes after participation in mandatory educational training as one dimension of continuous professionalism in the Swedish context of higher education, at University of Gothenburg. While looking back at ten years of such courses, survey respondents representing this period, offer insights into their expectations, challenges and tensions, and their professional learning. Departing from the analyses of our material, we present, discuss and problematize ways forward for academic development beyond the current mandatory educational training. This approach is underpinned by national and international research in the professional development of teaching and learning practices.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Vigmo, Sylvi, 1958, et al.
(författare)
-
Bihandledarroll - Att navigera i en outtalad praktik
- 2023
-
Ingår i: Konferens Forskning om högre utbildning, Stockholm 11-12 maj 2023.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskarhandledningspraktik har tidigare metaforiskt beskrivits i termer av en hemlig trädgård för att åskådliggöra brist på transparens för den oinvigda handledaren (Park, 2006). Huvudhandledarens ansvar och roll framträder dock ofta tydligare på policynivå, medan bihandledarens roll och uppdrag sällan definieras och är eftersatt. Oerfarna bihandledare förväntas utveckla handledarkompetenser genom sitt samarbete med en erfaren huvudhandledare (Huet, Casanova, Garcia, 2022). Outtalade och icke-transparenta handledarpraktiker kan resultera i en outtalad ansvars- och rollfördelning och i en förlängning, påverka doktorandens utbildning och utveckling till forskare.
|
|
