| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, 1957, et al.
(författare)
-
A framework for identification, assessment and prioritization of climate change adaptation measures for roads and railways
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 18:23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Severe accidents and high costs associated with weather-related events already occur in today’s climate. Unless preventive measures are taken, the costs are expected to increase in future due to ongoing climate change. However, the risk reduction measures are costly as well and may result in unwanted impacts. Therefore, it is important to identify, assess and prioritize which measures are necessary to undertake, as well as where and when these are to be undertaken. To be able to make such evaluations, robust (scientifically based), transparent and systematic assessments and valuations are required. This article describes a framework to assess the cause-and-effect relationships and how to estimate the costs and benefits as a basis to assess and prioritize measures for climate adaptation of roads and railways. The framework includes hazard identification, risk analysis and risk assessment, identification, monetary and non-monetary evaluation of possible risk reduction measures and a step regarding distribution-, goal-and sensitivity analyses. The results from applying the framework shall be used to prioritize among potential risk reduction measures as well as when to undertake them.
|
|
| 3. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, 1957, et al.
(författare)
-
Microplastics from tyre and road wear: a literature review
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This literature review concerns microplastics from tyre and road wear caused by road traffic. As there is limited knowledge about microplastics in general, and microplastics from road traffic in particular, the Swedish Government commissioned the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) to, during 2018-2020, develop and disseminate knowledge about microplastics from road traffic. The chapters in this report summarises existing knowledge about microplastics from road traffic with respect to the following aspects: sources, spread and presence; effects on and risk to the environment and human health; characteristics and chemical composition; tyre and road wear; sampling methods; analysis and sample preparation; and measures. The report also includes a chapter with overall conclusions, and a chapter about further research, development and investigation needs. The purpose of this report is to provide a basis for reducing the generation and spread of microplastics from road traffic. One aim of the report is to collate and disseminate knowledge about microplastics generated by tyre and road wear, and to review the current level of knowledge. A second aim is to identify knowledge gaps and research requirements in relation to microplastics from road traffic. This literature review is based on a review of scientific articles and reports, as well as technical literature and some information from experts and industry.
|
|
| 4. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, 1957-, et al.
(författare)
-
Mikroplast från däck- och vägslitage : en kunskapssammanställning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna kunskapssammanställning handlar om mikroplast från vägtrafikens däck- och vägslitage. Eftersom kunskapen om mikroplaster från vägtrafiken är begränsad samtidigt som däckslitage bedöms vara den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige, gav regeringen inom ramen för sitt arbete med plast och mikroplast Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i uppdrag att under 2018– 2020 ta fram och sprida kunskap om mikroplast från vägtrafiken. Varje kapitel i denna rapport sammanfattar befintlig kunskap om mikroplast från vägtrafiken avseende en eller flera aspekter. Dessa aspekter är: källor, spridning och förekomst; miljö- och hälsoeffekter samt risker; egenskaper och kemisk sammansättning; däck- och vägslitage; provtagningsmetoder; analys- och provberedningsmetoder samt åtgärder. Dessutom finns ett kapitel med sammanfattande slutsatser och allra sist ett kapitel om forsknings-, utvecklings- och utredningsbehov.Syftet med rapporten är att den ska utgöra ett underlag för att minska emissioner och spridning av mikroplast från vägtrafiken. Ett mål med rapporten är att sammanställa och sprida kunskap om mikroplast från däck- och vägslitage och att redogöra för nuvarande kunskapsläge. Ytterligare ett mål är att identifiera kunskaps- och forskningsbehov avseende mikroplast från vägtrafiken.Underlaget till denna kunskapssammanställning utgörs av vetenskapliga artiklar och rapporter samt facklitteratur och information från branschen och från experter.
|
|
| 5. |
- Elia, Antonis, Dr, et al.
(författare)
-
The effect of dietary intake on apneic performance, cardiovascular and splenic responses during repeated breath holds
- 2022
-
Ingår i: American Journal of Physiology. Regulatory Integrative and Comparative Physiology. - : American Physiological Society. - 0363-6119 .- 1522-1490. ; 323:6, s. R839-R848
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Static apneas performed after an overnight fast as opposed to postprandially have been evinced to improve apneic performance. However, no study has explored the effect of dietary intake on apneic performance, cardiovascular or splenic responses over a series of repeated apneas. Ten healthy adults attended the laboratory on three separate occasions (>48-h apart): after a 14-h fast (F14), 1 h postconsumption of a high-calorie, high-carbohydrate (HCHC) meal, or 1 h postconsumption of a low-calorie, low-carbohydrate (LCLC)-based meal. During each visit, the subjects performed a hyperoxic rebreathing trial and a series of three repeated maximal static apneas. Heart rate, peripheral oxyhemoglobin saturation (Sp(O2)), and gas exchange were monitored continuously, whereas splenic volume (SV) and hematology were assessed after the rebreathing and apneas. At rest, after HCHC, the respiratory exchange ratio (0.87 +/- 0.17, P < 0.043), expired minute volume of carbon dioxide (CO2; HCHC, 0.35 +/- 0.09 L/min, P < 0.014), and SV (227 +/- 45 mL, P < 0.031) were higher compared with F14 (0.71 +/- 0.08; 0.23 +/- 0.04 L/min; 204 +/- 49 mL) and LCLC (0.72 +/- 0.07; 0.25 +/- 0.03 L/min; 199 +/- 49 mL). A faster CO2 accumulation was recorded during the HCHC (96 +/- 35 s) rebreathing trial (F14, 162 +/- 42 s, P = 0.001; LCLC, 151 +/- 23 s, P = 0.002). Longer apneas were reported in F14 compared with HCHC (apneas 1-3, P < 0.046) and LCLC (apneas 2-3, P < 0.006). After the first apnea, SV was lower in F14 (141 +/- 43 mL, P = 0.015) compared with HCHC (180 +/- 34 mL). Moreover, after the third apnea, end-tidal partial pressure of oxygen and nadir Spo t were lower in F14 (8.6 +/- 2.2 kPa, P = 0.028; 77 +/- 13%, P = 0.009) compared with HCHC (10.1 +/- 1.7 kPa; 84 +/- 9%). No differences were measured in end-apneic end-tidal partial pressure of CO2, heart rate nor hematology across diets. Fasting improved apneic performance with apneas being terminated at lower oxygen levels through altering the rate of CO2 accumulation but without affecting the cardiovascular responses.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Utredning av mål för ökad cykling i Sverige : ett regeringsuppdrag
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. VTI fick i uppdrag av regeringen att ta fram detta. I uppdraget ingår att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. Vi har inhämtat kunskap genom litteraturstudier, en workshop, en enkätundersökning samt genom egna analyser av data från nationella resvaneundersökningar. Vi har avgränsat definitionen av cykling till att omfatta färd med trampcykel med eller utan elassistans – i dagligt tal ”vanlig” cykel och elcykel. Enkelt uttryckt ska cyklandet fördubblas till 2035 och mer specifikt föreslår vi följande mål, målstruktur och ambitionsnivå: • Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar. • Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. • Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. • Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafik[1]resande minskar. • Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar. Därutöver har vi föreslagit sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till ovanstående målförslag. Den nationella resvaneundersökningen kan användas för uppföljning av målen och Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut” kan med fördel användas för uppföljningen av indikatorerna.
|
|
| 7. |
- Fridlund, Patrik, et al.
(författare)
-
Religiös mångfald och oenighet
- 2021
-
Ingår i: Förnuft och religion : filosofiska undersökningar - filosofiska undersökningar. - 9789177771685 ; , s. 467-490
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Johannesson, Mikael, 1959-, et al.
(författare)
-
Potential policy instruments and measures against microplastics from tyre and road wear : mapping and prioritisation
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this report potential policy instruments and measures against microplastics from tyre and road wear are mapped, identified, and prioritised. The report has been produced within the framework of a Swedish government assignment that the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) received in December 2017 to develop and disseminate knowledge about microplastics from road traffic. The assignment states, among other things, that VTI should identify and evaluate potentially effective policy instruments and measures aimed at limiting emissions. The aim of the report is to identify potential policy instruments and measures that can reduce the load of microplastics from tyre and road wear on the environment, and to assess which should be prioritised for in-depth investigation or knowledge building. The report covers policy instruments and measures that reduce emissions, spread, and effects of microplastic particles from tyres and road markings in the environment, as well as those that contribute to increasing knowledge in the field. It contains 35 policy instrument and measure headings under which the potential policy instruments or measures concerned are specified. A total of 58 specified policy instruments and measures have been described and ranked based on assessed priority. The focus is on policy instruments and measures that help reduce the generation and emissions of tyre particles. This is motivated by the fact that tyre wear is by far the largest source of microplastics from road traffic and that it is generally most effective to take action at the source. Since there is insufficient knowledge on the impact of microplastics from tyre and road wear the risk, and thereby the need for action, cannot be assessed. Further, the lack of knowledge about the effectiveness of identified policy instruments and measures does not make it possible to set informed priorities between them on objective grounds. The assessments nevertheless made of which should be prioritised (due to assessed need of knowledge and preventive measures) are therefore more or less rough. The prioritisation of the policy instruments and measures has taken place at the levels highly prioritised, prioritised and not prioritised. In most cases, more knowledge is needed before they can be evaluated, or implemented, which is why proposals leading to direct action cannot be given. More than 40 percent of them are about promoting research or development in specific areas or in general. In conclusion, there are many potential instruments and measures to reduce the load of microplastics from tyre and road wear that have been considered to be more or less relevant for various reasons. Among the 20 that we have given high priority to, we find some particularly interesting. They are those relating to 1) reduced amount of road traffic, 2) driving behaviour, 3) tyre wear propensity 4) air pressure and wheel settings, 5) regulation of hazardous substances, 6) collection of tyre particles while driving, 7) sustainable handling of road surface water, and 8) knowledge building for the assessment of risks and need for action.
|
|
| 9. |
- Johannesson, Mikael, 1959-, et al.
(författare)
-
Potentiella styrmedel och åtgärder mot mikroplast från däck- och vägslitage : kartläggning och prioritering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport kartläggs, identifieras och prioriteras potentiella styrmedel och åtgärder mot mikroplast från däck- och vägslitage. Rapporten har tagits fram inom ramen för det regeringsuppdrag som Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fick i december 2017 för att ta fram och sprida kunskap om mikroplast från vägtrafiken. I uppdraget står det bland annat att VTI ska ”identifiera och utvärdera potentiellt effektiva styrmedel och åtgärder med syfte att begränsa utsläppen”. Syftet med rapporten är att identifiera potentiella styrmedel och åtgärder som kan minska belastningen av mikroplast från däck- och vägslitage på miljön, samt att bedöma vilka som bör prioriteras för fördjupad utredning eller kunskapsuppbyggnad. Rapporten omfattar styrmedel och åtgärder som minskar utsläppen, spridningen och effekterna av mikroplastpartiklar från däck och vägmarkeringar i miljön samt de som bidrar till att öka kunskapen inom området. Den innehåller 35 styrmedels- och åtgärdsrubriker under vilka det finns preciseringar som anger vad det är för potentiellt styrmedel eller åtgärd som avses. Totalt har 58 preciseringar beskrivits och rangordnats utifrån prioritering. Fokus ligger på styrmedel och åtgärder som bidrar till att minska uppkomst och utsläpp av däckpartiklar. Detta motiveras av att däckslitage utgör den allra största källan till mikroplast från vägtrafiken och att det generellt är effektivast att vidta en åtgärd vid källan. Eftersom det inte finns tillräckligt med kunskap om påverkan av mikroplast från däck- och vägslitage kan inte risken och därmed inte heller åtgärdsbehovet bedömas. Kunskapsbristen om effektiviteten hos identifierade styrmedel och åtgärder gör det inte heller möjligt att på sakliga grunder göra väl underbyggda prioriteringar mellan olika styrmedel och åtgärder. De prioriteringar som ändå görs (på grund av bedömt behov av kunskap och förebyggande åtgärder) bygger därför på mer eller mindre grova bedömningar. Prioriteringen av styrmedlen och åtgärderna har skett i nivåerna: högt prioriterad, prioriterad och inte prioriterad. I flertalet fall behövs mer kunskap innan de kan utvärderas, implementeras eller genomföras, varför förslag som leder till direkta åtgärder inte kan ges. Drygt 40 procent av dem handlar om att främja forskning eller utveckling inom specifika områden eller generellt. Sammanfattningsvis finns det många potentiella styrmedel och åtgärder för att minska belastningen av mikroplast från däck- och vägslitage som bedömts mer eller mindre relevanta av olika anledningar. Bland de 20 som vi har prioriterat högt anser vi några vara särskilt intressanta. De är de som handlar om 1) minskat trafikarbete, 2) körbeteende, 3) däckens slitagebenägenhet 4) lufttryck och hjulinställningar, 5) reglering av farliga ämnen, 6) uppsamling av däckpartiklar under färd, 7) hållbar hantering av vägdagvatten, och 8) kunskapsuppbyggnad för bedömning av risker och behov av åtgärder.
|
|
| 10. |
- Johannesson, Mikael, 1959-, et al.
(författare)
-
Redovisning av regeringsuppdrag om mikroplast från vägtrafiken
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en redovisning av det regeringsuppdrag VTI fick i december 2017 om att ta fram och sprida kunskap om mikroplast från vägtrafiken och som löpte fram till den 1 juni 2021. Uppdraget omfattade en budget på totalt 20 Mkr. Anledningen till uppdraget var bl.a. att kunskapen om mikroplast från vägtrafiken är mycket begränsad samtidigt som däck- och vägslitagepartiklar från vägtrafiken är en stor källa. Uppdraget var ett led i regeringens arbete att nationellt och internationellt genomföra insatser för att minska problemen med plast i miljön. Rapporten är strukturerad utifrån den kunskap som specifikt efterfrågas i uppdraget, som t.ex. kunskap om hur partiklarna sprids och vad man kan göra åt det, samt vad regeringen önskar att VTI ska göra, som t.ex. skriva vetenskapliga artiklar, samverka med myndigheter och sprida kunskap.Denna rapport är en sammanfattning av de aktiviteter som genomförts och de resultat som kommit fram inom ramen för uppdraget. Kunskapen om mikroplast från däck- och vägslitagepartiklar har från en låg nivå ökat snabbt under senare år genom forskning som bedrivits inom och utanför regerings-uppdraget. Det gäller t.ex. kunskap om beredning och analys av prover, däckpartiklars fysiska och kemiska egenskaper, däck- och vägslitagepartiklars förekomst i väg- och gatumiljö, deras potentiella spridningsvägar, vilka potentiella styrmedel och åtgärder som finns.
|
|
