| 1. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” : Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 63-82
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs- och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebody och Lukes resursmodell som beskriver läs- och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs- och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebody och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs- och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs- och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.
|
|
| 2. |
- Johansson, Annie-Maj, 1960-, et al.
(författare)
-
The use of organizing purposes in science instruction as a scaffolding mechanism to support progressions : a study of talk in two primary science classrooms
- 2018
-
Ingår i: Research in Science & Technological Education. - : Taylor & Francis Group. - 0263-5143 .- 1470-1138. ; 36:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This study examines how different purposes can support teachers in their work with progressions as a part of a teaching sequences in science in primary school.Design/Method: The study was carried out in two classes working with inquiry and the events that took place in the classroom were filmed. In the study, we have chosen to use the technical term proximate purposes for the student-oriented purposes, and ultimate purposes for the scientific purposes. Together, these two types of purposes form the organisational purposes for the classes. Proximate purposes work in such a way that students can use their language and relate to their experiences as ends-in-view. To examine how organising purposes can be used to analyse progressions, we discuss examples from two different lessons.Result: The study shows the importance of proximate purposes working as ends-in-view and also demonstrates how the teacher and students may create continuity in teaching to enable progression as a part of a teaching sequence.Conclusions: To create continuity, it was essential that the teacher scaffolded the students in ways which allowed the students to explicitly differentiate between what was relevant or not, about the proximate purposes in relation to the ultimate purpose.
|
|
| 3. |
- Johansson, Annie-Maj, 1960-, et al.
(författare)
-
Undervisning i naturorienterande ämnen i grundskolans tidigare år
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet är ett samarbete mellan Forskare vid Högskolan Dalarna och en kommunal skola i Dalarna. På aktuell skola fanns nio klasser och ca 20 lärare varav alla mer eller mindre deltog i projektet. Syftet med projektet var att skapa kunskap om, samt utveckla, undervisning och processer som kan synliggöra kunskaper och färdigheter inom naturorienterande ämnen (NO) i grundskolans tidigare årskurser, förskoleklass till årskurs 6 (F-6). Studiens frågeställning var; Hur kan undervisning inom ämnesområdet NO utvecklas och hur kan verktyg som lärare använder för att stödja elever i deras arbete utvecklas och synliggöras?Som metod valdes aktionsforskning och projektet valde att arbeta med en fokusgrupp bestående av tre lärare från Högskolan Dalarna samt av lärare från aktuell skola. Genom kollektiva diskussioner identifieras områden i lärarnas verksamhet som kunde utvecklas, diskussionerna ledde fram till en aktion (medveten förändring) och lärarna genomförde därefter undervisning som inbegrep de nya, medvetna förändringarna. Utfallet av dessa förändringar analyserades sedan gemensamt inom fokusgruppen. Inom projektets ram videoinspelades de NO-lektioner som var i fokus för utveckling. Vetenskapsrådets (2002; 2010) forskningsetiska riktlinjer har beaktats under forskningsprocessen. Alla medverkande i projektet informerades om projektets syfte och genomförande både muntligt och skriftligt. Totalt genomfördes tre aktionsforskningscykler från hösten 2013 till hösten 2015. Den första aktionsforskningscykeln genomfördes med utgångspunkt i ämnet kemi och med fokus på att inkludera praktiska moment som förtydligade och konkretiserade innehållet i undervisningen. Vid utvärderingen av undervisningen identifierades flera problemområden. Två av dessa områden valdes för aktionscykel två, hur experiment och laborationer kan knytas till teori och betydelsen av att lärare använder både vardagliga och naturvetenskapliga begrepp. Utvärderingen av aktionscykel två resulterade i en tredje aktionsforskningscykel med fokus på systematiska undersökningar. Varje aktionsforskningscykel resulterade i ett antal verktyg som fokusgruppen ansåg som betydelsefullt och som behöver beaktas i undervisningen för elevers lärande i NO. De verktyg som framkom kan beskrivas som att de handlade om att planera och förklara, lyssna in och involvera eleverna samt den skriftliga kommunikationens funktion.
|
|
