| 1. |
|
|
| 2. |
- Jensen, Steen, et al.
(författare)
-
On-line computerized vectorcardiography : influence of body position, heart rate, radiographic contrast fluid and myocardial ischemia
- 1997
-
Ingår i: Cardiology. ; 88:6, s. 576-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- On-line computerized vectorcardiography (cVCG) is increasingly being used for continuous monitoring of myocardial ischemia, however, little is known about factors other than ischemia causing electrocardiographic abnormalities. This paper describes how three important cVCG parameters, STC-VM, ST-VM and QRS-VD, are affected by different body positions, myocardial ischemia, contrast injection and increasing heart rate in patients with and without coronary artery disease. The main findings of the study are: contrast injection and different body positions caused major changes in QRS-VD but affected ST-VM and STC-VM to a minor degree. Increasing heart rate by atrial pacing produced substantial changes in all three parameters. Ischemia during angioplasty also produced changes in all three parameters, STC-VM being the most sensitive parameter. In conclusion: (1) STC-VM (> or = 50 microV) is the most valuable parameter for monitoring ischemia; (2) we propose ST-VM > or = 50 microV as criterion instead of previously used 25 microV; (3) QRS-VD cannot be used as a single marker of ischemia, and (4) electrocardiographic changes induced by increased heart rate should be taken into account during interpretation.
|
|
| 3. |
- Johansson, Sören, et al.
(författare)
-
Flodkräftodling - En möjlig produktionsgren i Norrland : Möjligheter och hinder när man vill starta kräftodling
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De norrländska flodkräftorna kan i framtiden utnyttjas ur flera synvinklar såsom:□ en produktionsbas för sättkräftor för hela landet,□ en nischprodukt för landsbygdsföretagare med lämplig mark,□ en del i ett företagsfiske och i ett turistfisket ex för fiskeriföreningar.Behovet av åtgärder för att skydda flodkräftan som art har föranlett Fiskeriverket att utarbeta ett förslag på aktionsprogram för flodkräftans bevarande i Sverige. Eftersom flodkräftan är hotad i hela sitt ursprungliga spridningsområde är åtgärderna inte bara av svenskt utan även av europeiskt intresse.För den enskilde kräftodlaren i Norrland är två frågor av betydelse:□ går det att odla kräftor med lönsamhet i Norrland?□ vilka förutsättningar och hinder gör sig gällande?Från Fiskeriverkets sida har man velat redovisa var kunnandet står i dag vad gäller forskning, biologi och praktiska erfarenheter. Därutöver har ekonomiska kalkyler tagits fram utifrån de biologiska och forskningsmässiga erfarenheter som kommit fram.1988 gav Magnus Fürst ut sin senaste reviderade upplaga av ”Kräftodling i dammar” i serien ”Information från Sötvattenslaboriatoriet, Drottningholm”.1986 genomfördes en regional undersökning över kräftbeståndet i Västemorrlands län av Thomas Birkö varvid nyttiga kunskaper om de förutsättningar och de villkor som gäller för kräftor i Norrland kom fram. Kunskap om de norrländska kräftorna kom också via de undersökningar och de försök som Sötvattenslaboriatoriet gjorde som en följd av Ljungans reglering i västra Medelpad vid Östavall och Alby.1988 påbörjades ett sexårigt försöks-och forskningsprojekt med försöksanläggningar i Ensillre i Västernorrland och Vaine i Jämtland, vars syfte bl a var att svara på de frågeställningar som angivits ovan.Förutom kunskaper från dessa källor har information hämtats från våra nordiska grannländer vad gäller forskning och försök med flodkräfta.Trots de betydande insatser som gjorts av forskare och praktiker kan vi konstatera att betydande osäkerhet kvarstår i metodutvecklingen när det gäller kräftodling och då speciellt för de mer intensiva formerna.Det är därför på sin plats att betona att de ekonomiska kalkyler som tagits fram gäller under de speciella förutsättningar som råder för just de här beskrivna fallen.Vårt råd är därför för Dig som är intresserad av kräftodling:□ Undersök Dina speciella förutsättningar, tänk på de speciella riskerna i norrländsk kräftodling och skynda långsamt!□ Skaffa Dig kunskap om kräftor och kräftodling!□ Planera Din verksamhet väl!□ Förbered Dig väl inför kommande drift!
|
|
| 4. |
- Odelström, Tommy, et al.
(författare)
-
Flodkräftodling i Norrland - biologiska och ekonomiska förutsättningar : Utvecklingen av kräftodlingen i Sverige under 1980- och 90-talen
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flodkräftodling i Norrland - biologiska och ekonomiska förutsättningarFlodkräftan utgör sedan länge en av de mest värdefulla sötvattensresurserna i Sverige. I början av 1900-talet uppgick årsfångsten i landet till uppskattningsvis 1 000-1 500 ton, men kräftpest och olika miljöförändringar har medfört att dagens fångst i naturvatten sannolikt är endast ca 50 ton.Endast en liten del av Norrland ingår i flodkräftans naturliga utbredningsområde, vilket nådde upp till mellersta Värmland, södra Dalarna och södra Hälsingland. Under de senaste ca 100 åren har emellertid gränsen flyttats åt norr och väster och idag (1996) förekommer flodkräftor på minst 300 lokaler i Norrland. Genom denna utökade spridningökade allmänhetens intresse för kräftor och kräftodling i Norrland. I Västernorrlands och Jämtlands län inleddes i slutet av 1980-talet ett arbete med att skapa ett projekt för att studera förutsättningarna för norrländsk odling av flodkräfta. Fiskeriverket, med Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm engagerade sig i detta arbete och 1989 inleddes forsknings- och försöksprojektet ”Kräftodling i Norrland”. Försöksodlingar byggdes upp i Ensillre i Västernorrlands län och i Vaine i Jämtlands län, medel ställdes till förfogande av en rad finansiärer och en projektorganisation byggdes upp. Projektet avsågspågå under två treårsperioder, eller sammanlagt sex år.Syftet med föreliggande rapport är att sammanställa tillgänglig kunskap om odling av flodkräfta, med särskild inriktning på norrländska förhållanden. Samtidigt utgör den en slutrapport över ekonomi och organisation i ”Kräftodling i Norrland”, riktad till projektets intressenter och finansiärer. Erfarenheterna från ”Kräftodling i Norrland” utgör väsentliga delar av rapporten. En utveckling av kräftodling i Norrland bedöms vara motiverad utifrån kommersiella, regionalpolitiska och turistiska skäl, men även bevarandeaspekten är betydelsefull. I Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets nyligen publicerade ”Åtgärdsprogram för flodkräfta” pekas på att odlingsproducerade flodkräftor kan komma att användas till återetableringar i pestdrabbade och i försurade/kalkade vatten. Med erfarenheterna från projektet och uppgifter hämtade från tillgänglig litteratur kan vi ge följande råd till framtida kräftodlare. Åretruntdammar bör vara relativt stora med flacka strandprofiler och de bör anläggas i ”täta” jordarter. Sommardammar bör vara små, grunda och tömningsbara för att underlätta insamlingen av småkräftorna. Det är viktigt att noga kontrollera råvattentäkterna inför odlingsstarten. Därigenom kan problem med dålig vattenkvalitet och olika fiskarter undvikas. För reglering av åretruntdammars vattenstånd och förtömning fungerar de plastmunkar som finns i marknaden tillfredsställande. Munkarna bör placeras i ”brunnar” av grova plåtrör i dammvallarna för att de inte skall frysa. Rikligt med gömslematerial fördelas på bottnarna. Lämpliga undervattensväxter bör planteras i dammarna. Växterna bidrar till att höja produktionen av viktiga födoorganismer. Kläckerilokaler med tråg eller bassänger, recirkuleringssystem, filter och uppvärmningsutrustning behövs för vinterförvaring av avelskräftor och för produktion av kräftyngel. Kläckning av”strippad” rom som inkuberas i kläckningsapparat vid 18-20 °C ger bäst kläckningsresultat. Efter ynglens första skalömsning efter ca 10 dygn kan de samlas ihop och överföras till tråg eller sommardammar för vidare uppfödning. Kräftors tillväxt styrs av skalömsningar under tillväxtsäsongen. I dammar bör de kunna ömsa två gånger per säsong och därmed nå en tillväxt av ca 10 mm CL (motsvarar ca 20 mm TL) per säsong. Om denna tillväxt kan uppnås kan kräftbeståndet i en kräftdamm öka sin biomassa med ca 40%, vilket bör kunna ge utrymme för en ekonomisk avkastning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Seeman-Lodding, Helene, et al.
(författare)
-
Aortic cross-clamping influences regional net release and uptake rates of tissue-type plasminogen activator in pigs
- 1997
-
Ingår i: Acta Anaesthesiol Scand. ; 41:9, s. 1114-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The key regulator of intravascular fibrinolysis, tissue-type plasminogen activator (t-PA), is released from a dynamic endothelial storage pool. The aim of the study was to investigate regional t-PA net release and uptake rates in response to infra-renal aortic cross-clamping (AXC) and declamping (DC). METHODS: Anesthetized pigs were studied during 5 min of AXC, followed by a 35-min declamping (DC) period. Arterio-venous concentration gradients of total and active t-PA, as well as respective plasma flows, were simultaneously obtained across the preportal, hepatic, coronary and pulmonary vascular beds. Plasma levels of total t-PA (ELISA with purified porcine t-PA as standard), and active t-PA (spectrophotometric functional assay) were determined. RESULTS: Prior to AXC, we found a high net release rate of total t-PA across the preportal vascular bed (1700 ng.min-1 P < 0.001), and a high hepatic net uptake (4900 ng.min-1, P < 0.001), while coronary and pulmonary t-PA net fluxes were small and variable. AXC per se did not induce significant alterations in net fluxes of t-PA. Following DC, preportal and coronary net releases of total t-PA increased (to 2900 ng.min-1 and 60 ng.min-1, respectively). Despite an increase in hepatic net uptake of total t-PA (to 6100 ng.min-1) after DC, a significant increase in hepatic venous total t-PA occurred. CONCLUSIONS: The release and uptake of t-PA is indicated to be dynamic and organ-specific. DC induces an acute profibrinolytic reaction in preportal organs. The high hepatic t-PA uptake capacity restricts preportal profibrinolytic events to affect the systemic circulation.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Sundeman, H., et al.
(författare)
-
Effects of desflurane on the pig intestinal circulation during hypotension
- 1999
-
Ingår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica. - : Wiley. - 0001-5172 .- 1399-6576. ; 43:10, s. 1069-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The aim of the present study was to analyze the perfusion pressure dependency for the splanchnic vascular effects of desflurane (DES). METHODS: We measured portal blood flow (QPORT, perivascular ultrasound) and jejunal mucosal perfusion (JMP; laser Doppler) in pentobarbital-anesthetized pigs (n=10). Experimentally, decreases in mean arterial pressure (MAP) were produced by pericardial infusions of dextran. The protocol included sets of measurements at incremental doses of DES (1, 2, 4 and 6%) prior to and during pericardial infusions. RESULTS: Although QPORT and JMP decreased significantly during pericardial infusions, DES, irrespective of dose, did not reduce QPORT until MAP had decreased below 65-70 mm Hg. In higher MAP ranges, vasodilation in pre-portal tissues was powerful enough to maintain QPORT in spite of concurrent decreases in driving arterial pressure, as produced by either DES or pericardial infusion, or by a combination of both. We found no effects of DES on JMP even at very low MAP (about 40 mm Hg during pericardial infusion), indicating that the normal physiological response of the small intestine to redistribute blood flow from deeper to more superficial layers during hypotension was unimpaired by DES. CONCLUSIONS: Our data suggest a wide dose-tolerability of DES as regards the splanchnic circulation during hypotensive states.
|
|
| 9. |
- Sundeman, H., et al.
(författare)
-
The effects of desflurane on cardiac function as measured by conductance volumetry in swine
- 1998
-
Ingår i: Anesthesia and Analgesia. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 0003-2999 .- 1526-7598. ; 87:3, s. 522-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the investigation was to assess the effects of desflurane (DES) on left ventricular heart function during basal barbiturate anesthesia in a closed-pericardium, closed-chest acute swine model. The study was performed in 11 normoventilated adult pigs. Hemodynamic measurements were obtained using arterial, central venous, and pulmonary artery catheters, as well as a conductance volumetry and tip manometry catheter placed in the left ventricle. Hemodynamic measurements were recorded during basal pentobarbital anesthesia and with the addition of 1%, 2%, 4%, and 6% DES. DES dose-dependently decreased mean arterial pressure, systemic vascular resistance, left ventricular end-systolic pressure, dP/dtMAX and dP/dtMIN. At doses >1%, decreases in CO, stroke volume, ejection fraction, end-systolic elastance, preload recruitable stroke work, preload adjusted maximal power, and peak filling rate were observed. Heart rate decreased at 4% and 6% DES. Isovolumetric relaxation time increased only at 6% DES. We conclude that smaller doses of DES have a significant cardiodepressive effect in the setting of barbiturate infusion, as measured by conductance volumetry. IMPLICATIONS: Desflurane, in very small doses, depressed cardiac function during pentobarbital anesthesia with ketamine and benzodiazepine premedication in swine, as assessed by conductance volumetry and left ventricular pressure and volume relationship analysis. These results suggest that desflurane, in combination with certain anesthetics, can be cardiodepressive even in very small doses.
|
|
| 10. |
- Tillman, Carl, et al.
(författare)
-
High-resolution spectroscopy of laser-produced plasmas in the photon energy range above 10 keV.
- 1997
-
Ingår i: Nuclear Instruments & Methods in Physics Research. Section A: Accelerators, Spectrometers, Detectors, and Associated Equipment. - 0167-5087. ; 394:3, s. 387-396
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- X-rays from a laser-produced plasma were analysed using single-photon counting germanium detectors. Special attention was given to the extremely high photon flux, requiring either a long source-detector distance and narrow collimated measurement geometry in order to avoid severe pile-up of pulses in the spectrometer, or the use of a Compton scattering geometry. With the use of these techniques, individual characteristic K-lines were resolved for the first time. Efficiencies for the conversion of the laser light into X-rays were determined, being up to 10−4 for Bremsstrahlung, and up to 10−5 for the characteristic K-line emission. Electron temperatures of not, vert, similar100 keV were assessed.
|
|
