| 1. |
- Aad, G., et al.
(författare)
-
Commissioning of the ATLAS Muon Spectrometer with cosmic rays
- 2010
-
Ingår i: European Physical Journal C. Particles and Fields. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1434-6044 .- 1434-6052. ; 70:3, s. 875-916
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ATLAS detector at the Large Hadron Collider has collected several hundred million cosmic ray events during 2008 and 2009. These data were used to commission the Muon Spectrometer and to study the performance of the trigger and tracking chambers, their alignment, the detector control system, the data acquisition and the analysis programs. We present the performance in the relevant parameters that determine the quality of the muon measurement. We discuss the single element efficiency, resolution and noise rates, the calibration method of the detector response and of the alignment system, the track reconstruction efficiency and the momentum measurement. The results show that the detector is close to the design performance and that the Muon Spectrometer is ready to detect muons produced in high energy proton-proton collisions.
|
|
| 2. |
- Aad, G., et al.
(författare)
-
Studies of the performance of the ATLAS detector using cosmic-ray muons
- 2011
-
Ingår i: European Physical Journal C. Particles and Fields. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1434-6044 .- 1434-6052. ; 71:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Muons from cosmic-ray interactions in the atmosphere provide a high-statistics source of particles that can be used to study the performance and calibration of the ATLAS detector. Cosmic-ray muons can penetrate to the cavern and deposit energy in all detector subsystems. Such events have played an important role in the commissioning of the detector since the start of the installation phase in 2005 and were particularly important for understanding the detector performance in the time prior to the arrival of the first LHC beams. Global cosmic-ray runs were undertaken in both 2008 and 2009 and these data have been used through to the early phases of collision data-taking as a tool for calibration, alignment and detector monitoring. These large datasets have also been used for detector performance studies, including investigations that rely on the combined performance of different subsystems. This paper presents the results of performance studies related to combined tracking, lepton identification and the reconstruction of jets and missing transverse energy. Results are compared to expectations based on a cosmic-ray event generator and a full simulation of the detector response.
|
|
| 3. |
- Aad, G., et al.
(författare)
-
The ATLAS Inner Detector commissioning and calibration
- 2010
-
Ingår i: European Physical Journal C. Particles and Fields. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1434-6044 .- 1434-6052. ; 70:3, s. 787-821
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ATLAS Inner Detector is a composite tracking system consisting of silicon pixels, silicon strips and straw tubes in a 2 T magnetic field. Its installation was completed in August 2008 and the detector took part in data-taking with single LHC beams and cosmic rays. The initial detector operation, hardware commissioning and in-situ calibrations are described. Tracking performance has been measured with 7.6 million cosmic-ray events, collected using a tracking trigger and reconstructed with modular pattern-recognition and fitting software. The intrinsic hit efficiency and tracking trigger efficiencies are close to 100%. Lorentz angle measurements for both electrons and holes, specific energy-loss calibration and transition radiation turn-on measurements have been performed. Different alignment techniques have been used to reconstruct the detector geometry. After the initial alignment, a transverse impact parameter resolution of 22.1 +/- 0.9 mu m and a relative momentum resolution sigma (p) /p=(4.83 +/- 0.16)x10(-4) GeV(-1)xp (T) have been measured for high momentum tracks.
|
|
| 4. |
- Aad, G., et al.
(författare)
-
The ATLAS Simulation Infrastructure
- 2010
-
Ingår i: European Physical Journal C. Particles and Fields. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1434-6044 .- 1434-6052. ; 70:3, s. 823-874
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The simulation software for the ATLAS Experiment at the Large Hadron Collider is being used for large-scale production of events on the LHC Computing Grid. This simulation requires many components, from the generators that simulate particle collisions, through packages simulating the response of the various detectors and triggers. All of these components come together under the ATLAS simulation infrastructure. In this paper, that infrastructure is discussed, including that supporting the detector description, interfacing the event generation, and combining the GEANT4 simulation of the response of the individual detectors. Also described are the tools allowing the software validation, performance testing, and the validation of the simulated output against known physics processes.
|
|
| 5. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
