SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Jonsson Martin) srt2:(2020-2024)"

Sökning: WFRF:(Jonsson Martin) > (2020-2024)

  • Resultat 1-10 av 132
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Khatri, C, et al. (författare)
  • Outcomes after perioperative SARS-CoV-2 infection in patients with proximal femoral fractures: an international cohort study
  • 2021
  • Ingår i: BMJ open. - : BMJ. - 2044-6055. ; 11:11, s. e050830-
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Studies have demonstrated high rates of mortality in people with proximal femoral fracture and SARS-CoV-2, but there is limited published data on the factors that influence mortality for clinicians to make informed treatment decisions. This study aims to report the 30-day mortality associated with perioperative infection of patients undergoing surgery for proximal femoral fractures and to examine the factors that influence mortality in a multivariate analysis.SettingProspective, international, multicentre, observational cohort study.ParticipantsPatients undergoing any operation for a proximal femoral fracture from 1 February to 30 April 2020 and with perioperative SARS-CoV-2 infection (either 7 days prior or 30-day postoperative).Primary outcome30-day mortality. Multivariate modelling was performed to identify factors associated with 30-day mortality.ResultsThis study reports included 1063 patients from 174 hospitals in 19 countries. Overall 30-day mortality was 29.4% (313/1063). In an adjusted model, 30-day mortality was associated with male gender (OR 2.29, 95% CI 1.68 to 3.13, p<0.001), age >80 years (OR 1.60, 95% CI 1.1 to 2.31, p=0.013), preoperative diagnosis of dementia (OR 1.57, 95% CI 1.15 to 2.16, p=0.005), kidney disease (OR 1.73, 95% CI 1.18 to 2.55, p=0.005) and congestive heart failure (OR 1.62, 95% CI 1.06 to 2.48, p=0.025). Mortality at 30 days was lower in patients with a preoperative diagnosis of SARS-CoV-2 (OR 0.6, 95% CI 0.6 (0.42 to 0.85), p=0.004). There was no difference in mortality in patients with an increase to delay in surgery (p=0.220) or type of anaesthetic given (p=0.787).ConclusionsPatients undergoing surgery for a proximal femoral fracture with a perioperative infection of SARS-CoV-2 have a high rate of mortality. This study would support the need for providing these patients with individualised medical and anaesthetic care, including medical optimisation before theatre. Careful preoperative counselling is needed for those with a proximal femoral fracture and SARS-CoV-2, especially those in the highest risk groups.Trial registration numberNCT04323644
  •  
2.
  •  
3.
  • Docherty, Anna R, et al. (författare)
  • GWAS Meta-Analysis of Suicide Attempt: Identification of 12 Genome-Wide Significant Loci and Implication of Genetic Risks for Specific Health Factors.
  • 2023
  • Ingår i: The American journal of psychiatry. - : American Psychiatric Association Publishing. - 1535-7228 .- 0002-953X. ; 180:10, s. 723-738
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Suicidal behavior is heritable and is a major cause of death worldwide. Two large-scale genome-wide association studies (GWASs) recently discovered and cross-validated genome-wide significant (GWS) loci for suicide attempt (SA). The present study leveraged the genetic cohorts from both studies to conduct the largest GWAS meta-analysis of SA to date. Multi-ancestry and admixture-specific meta-analyses were conducted within groups of significant African, East Asian, and European ancestry admixtures.This study comprised 22 cohorts, including 43,871 SA cases and 915,025 ancestry-matched controls. Analytical methods across multi-ancestry and individual ancestry admixtures included inverse variance-weighted fixed-effects meta-analyses, followed by gene, gene-set, tissue-set, and drug-target enrichment, as well as summary-data-based Mendelian randomization with brain expression quantitative trait loci data, phenome-wide genetic correlation, and genetic causal proportion analyses.Multi-ancestry and European ancestry admixture GWAS meta-analyses identified 12 risk loci at p values <5×10-8. These loci were mostly intergenic and implicated DRD2, SLC6A9, FURIN, NLGN1, SOX5, PDE4B, and CACNG2. The multi-ancestry SNP-based heritability estimate of SA was 5.7% on the liability scale (SE=0.003, p=5.7×10-80). Significant brain tissue gene expression and drug set enrichment were observed. There was shared genetic variation of SA with attention deficit hyperactivity disorder, smoking, and risk tolerance after conditioning SA on both major depressive disorder and posttraumatic stress disorder. Genetic causal proportion analyses implicated shared genetic risk for specific health factors.This multi-ancestry analysis of suicide attempt identified several loci contributing to risk and establishes significant shared genetic covariation with clinical phenotypes. These findings provide insight into genetic factors associated with suicide attempt across ancestry admixture populations, in veteran and civilian populations, and in attempt versus death.
  •  
4.
  • Mullins, Niamh, et al. (författare)
  • Dissecting the Shared Genetic Architecture of Suicide Attempt, Psychiatric Disorders, and Known Risk Factors
  • 2022
  • Ingår i: Biological Psychiatry. - : Elsevier. - 0006-3223 .- 1873-2402. ; 91:3, s. 313-327
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Suicide is a leading cause of death worldwide, and nonfatal suicide attempts, which occur far more frequently, are a major source of disability and social and economic burden. Both have substantial genetic etiology, which is partially shared and partially distinct from that of related psychiatric disorders.METHODS: We conducted a genome-wide association study (GWAS) of 29,782 suicide attempt (SA) cases and 519,961 controls in the International Suicide Genetics Consortium (ISGC). The GWAS of SA was conditioned on psychiatric disorders using GWAS summary statistics via multitrait-based conditional and joint analysis, to remove genetic effects on SA mediated by psychiatric disorders. We investigated the shared and divergent genetic architectures of SA, psychiatric disorders, and other known risk factors.RESULTS: Two loci reached genome-wide significance for SA: the major histocompatibility complex and an intergenic locus on chromosome 7, the latter of which remained associated with SA after conditioning on psychiatric disorders and replicated in an independent cohort from the Million Veteran Program. This locus has been implicated in risk-taking behavior, smoking, and insomnia. SA showed strong genetic correlation with psychiatric disorders, particularly major depression, and also with smoking, pain, risk-taking behavior, sleep disturbances, lower educational attainment, reproductive traits, lower socioeconomic status, and poorer general health. After conditioning on psychiatric disorders, the genetic correlations between SA and psychiatric disorders decreased, whereas those with nonpsychiatric traits remained largely unchanged.CONCLUSIONS: Our results identify a risk locus that contributes more strongly to SA than other phenotypes and suggest a shared underlying biology between SA and known risk factors that is not mediated by psychiatric disorders.
  •  
5.
  • Beal, Jacob, et al. (författare)
  • Robust estimation of bacterial cell count from optical density
  • 2020
  • Ingår i: Communications Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2399-3642. ; 3:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Optical density (OD) is widely used to estimate the density of cells in liquid culture, but cannot be compared between instruments without a standardized calibration protocol and is challenging to relate to actual cell count. We address this with an interlaboratory study comparing three simple, low-cost, and highly accessible OD calibration protocols across 244 laboratories, applied to eight strains of constitutive GFP-expressing E. coli. Based on our results, we recommend calibrating OD to estimated cell count using serial dilution of silica microspheres, which produces highly precise calibration (95.5% of residuals <1.2-fold), is easily assessed for quality control, also assesses instrument effective linear range, and can be combined with fluorescence calibration to obtain units of Molecules of Equivalent Fluorescein (MEFL) per cell, allowing direct comparison and data fusion with flow cytometry measurements: in our study, fluorescence per cell measurements showed only a 1.07-fold mean difference between plate reader and flow cytometry data.
  •  
6.
  • Blake, Jolie, 1986, et al. (författare)
  • Scalable Reflective Plasmonic Structural Colors from Nanoparticles and Cavity Resonances – the Cyan-Magenta-Yellow Approach
  • 2022
  • Ingår i: Advanced Optical Materials. - : Wiley. - 2195-1071 .- 2162-7568. ; 10:13
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Plasmonic metasurfaces for color generation are emerging as important components for next generation display devices. Fabricating bright plasmonic colors economically and via easily scalable methods, however, remains difficult. Here, the authors demonstrate an efficient and scalable strategy based on colloidal lithography to fabricate silver-based reflective metal–insulator–nanodisk plasmonic cavities that provide a cyan-magenta-yellow (CMY) color palette with high relative luminance. With the same basic structure, they exploit different mechanisms to efficiently produce a complete subtractive color palette. Finite-difference time-domain simulations reveal that these mechanisms include gap surface plasmon modes for thin insulators and hybridized modes between disk plasmons and Fabry–Pérot modes for thicker systems. To produce yellow hues, they take advantage of higher-energy gap surface plasmon modes to allow resonance dips in the blue spectral region for comparably large nanodisks, thereby circumventing difficult fabrication of nanodisks less than 80 nm. It is anticipated that incorporation of these strategies can reduce fabrication constraints, produce bright saturated colors, and expedite large-scale production.
  •  
7.
  • Grut, Viktor, et al. (författare)
  • Cytomegalovirus seropositivity is associated with reduced risk of multiple sclerosis : a presymptomatic case-control study
  • 2021
  • Ingår i: European Journal of Neurology. - : Blackwell Publishing. - 1351-5101 .- 1468-1331. ; 28:9, s. 3072-3079
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Epstein-Barr virus (EBV) and Human herpesvirus 6A (HHV-6A) are associated with increased risk of multiple sclerosis (MS). Conversely, infection with Cytomegalovirus (CMV) has been suggested to reduce the risk of MS but supporting data from presymptomatic studies are lacking. Here, we sought to increase the understanding of CMV in MS aetiology.METHODS: We performed a nested case-control study with presymptomatically collected blood samples identified through cross-linkage of MS registries and Swedish biobanks. Serological antibody response against CMV, EBV and HHV-6A was determined using a bead-based multiplex assay. Odds ratio (OR) with 95 % confidence intervals (CI) for CMV seropositivity as risk factor for MS was calculated by conditional logistic regression and adjusted for EBV and HHV-6A seropositivity. Potential interactions on the additive scale were analysed by calculating attributable proportion due to interaction (AP).RESULTS: Serum samples from 670 pairs of matched cases and controls were included. CMV seropositivity was associated with a reduced risk for MS (OR = 0.70, 95% CI 0.56-0.88, p = 0.003). Statistical interactions on the additive scale were observed between seronegativity for CMV and seropositivity against HHV-6A (AP 0.34, 95% CI 0.06-0.61) and EBV antigen EBNA-1 (amino acid 385-420) at age 20-39 years (AP 0.37, 95% CI 0.09-0.65).CONCLUSIONS: CMV seropositivity is associated with a decreased risk for MS. The protective role for CMV infection in MS aetiology is further supported by the interactions between CMV seronegativity and EBV and HHV-6A seropositivity.
  •  
8.
  • Gugole, Marika, 1993, et al. (författare)
  • Electrochromic Inorganic Nanostructures with High Chromaticity and Superior Brightness
  • 2021
  • Ingår i: Nano Letters. - : American Chemical Society (ACS). - 1530-6992 .- 1530-6984. ; 21:10, s. 4343-4350
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The possibility of actively controlling structural colors has recently attracted a lot of attention, in particular for new types of reflective displays (electronic paper). However, it has proven challenging to achieve good image quality in such devices, mainly because many subpixels are necessary and the semitransparent counter electrodes lower the total reflectance. Here we present an inorganic electrochromic nanostructure based on tungsten trioxide, gold, and a thin platinum mirror. The platinum reflector provides a wide color range and makes it possible to "reverse"the device design so that electrolyte and counter electrode can be placed behind the nanostructures with respect to the viewer. Importantly, this makes it possible to maintain high reflectance regardless of how the electrochemical cell is constructed. We show that our nanostructures clearly outperform the latest commercial color e-reader in terms of both color range and brightness.
  •  
9.
  • Gunnarsson, Carina, et al. (författare)
  • Ökad användning av restströmmar från spannmålsodling för en svensk biobaserad ekonomi
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det finns ett stort intresse att använda halm i bioraffinaderiprocesser för att producera förnybara material, kemikalier och drivmedel, men mängden halm är begränsad och aktuella processer är ofta storskaliga. Målet med detta projekt var att bidra till ökad användning av tillgängliga restströmmar från spannmålsproduktion och därmed bidra till ökad andel inhemsk råvara till den svenska biobaserade industrin. Projektet undersökte tre restströmmar från spannmålsproduktionen: halm, rensverksfraktion (från tröskans rensverk som normalt sprids ut på fältet och inte samlas in) samt avrens från rensmaskiner och aspiratörer på spannmålsmottagningar. Arbetet innefattade att karakterisera olika sorters halm, utvärdera tekniker för att öka insamlingsgraden vid skörd, lagringsförsök samt modellering av leveranssäkerhet och skördestrategier. Ett speciellt fokus var att utvärdera materialet med avseende på biogasproduktion. Den grundläggande karakteriseringen som gjordes av halm och rensverksfraktion från höstvete, korn, havre, höstråg och höstraps visade vissa skillnader i innehåll av cellulosa, hemicellulosa, lignin, oorganiska ämnen samt extraktivämnen, men inga som kunde förklara skillnaderna i metanproduktionen mellan proverna. Råghalm hade den högsta metanproduktionen, medan halm från höstraps hade signifikant lägre metanproduktion än de andra halmsorterna. Metanproduktionen från rensverksfraktionerna visade samma tendens som för halmen. För att försöka hitta förklaringar till den lägre metanproduktionen för halm och rensverksfraktion från höstraps gjordes kompletterande analyser av biomassans struktur och sammansättning. Inga tydliga skillnader i cellullosakristallinitet kunde ses som skulle kunna förklara den lägre biogasproduktionen. De fördjupade analyserna kunde visa att det finns skillnader i ligninstruktur, det skulle dock behöva undersökas vidare om dessa bidrar till skillnaderna i metanproduktionen. En hypotes som inte kunde bekräftas är att höstrapshalmen innehåller glukosinulater som när de bryts ner kan verka hämmande på bakterierna i jäsningsprocessen. Detta behöver utredas vidare i kommande studier. I projektet utvärderades två olika tekniker för att förutom halm även samla in rensverksfraktion och därigenom öka mängden bärgat material. Vid skörd av spannmål samlas kärnan i en tank, medan halmen och övriga överjordiska delar av spannmålsplantan som återstår matas ut efter skördetröskan. Utvärderingen visade att total insamlad mängd biomassa ökade när även rensverksfraktionen samlades in. Även halmbalarnas densitet ökade vid inblandning av rensverksfraktionen i halmen, vilket är fördelaktigt för transporteffektiviteten. Ökningen av insamlad mängd och baldensitet var dock signifikant i endast ett av de två försöken. Mellan 36 % och 41 % av den teoretiskt bärgningsbara mängden biomassa samlades inte in och kan betraktas som förluster i systemet. Vissa av förlusterna går att åtgärda med val av maskiner som är väl anpassade till varandra medan andra kräver ett helt annat skördesystem. Potentialen för utveckling av nya och förbättrade tekniska system som möjliggör att en större andel biomassa kan tillvaratas är därför stor. Tillgången på halm för användning i bioraffinaderier kan även ökas genom att använda halm av olika kvalitet, tex fuktig halm. I tre olika lagringsförsök undersöktes under vilka förutsättningar det finns risk för förluster under aeroba förhållanden. Försöken utvärderades med avseende på effekten på förluster och kvalitet samt metanproduktion. Respirometerförsök genomfördes på halm och rensverksfraktion från höstvete och korn vid två olika vattenaktiviteter (vattenhalter) under ca 2 månader. Resultaten visade att förlusterna hos höstvetehalm troligen kan hållas låga om den lagras vid en vattenhalt under 20-23 %. Kornhalm verkar vara något känsligare och kan behöva vara några procentenheter torrare, medan rensverksfraktionen verkar vara något mer motståndskraftig mot mikrobiell tillväxt. I vetehalm ökade metanpotentialen under lagringen, medan den minskade för halm och rensverksfraktion från korn. Den stora minskningen i metanpotential för kornproverna kan ha orsakats av de högre kvävehalterna och lägre C/N kvot som gynnar mikrobiell aktivitet. Resultaten tyder på att fuktig aerob lagring av vetehalm kan fungera som ett förbehandlingssteg där cellulosanedbrytande mögelsvampar bryter ned cellulosan och därmed gör kolet mer tillgänglig för de metangasproducerande mikroorganismerna. Studien tyder på att denna process går snabbare med kornhalm. Dessa resultat behöver följas upp och fördjupas. Genom att utnyttja lagringstiden till biologisk förbehandling inför användning i bioraffinaderiet kan vi på ett positivt sätt utnyttja faktorer som normalt har negativ inverkan på kvalitet, såsom hög fukthalt och temperatur samt långa lagringstider. I fullskaliga försök som upprepades under två år vid Gasum AB biogasanläggning i Jordberga utvärderades avrenslagring under praktiska förhållande i stora plansilor utan täckning. Lagringsförsöket genomfördes med avrensat material (avrens) från i spannmålshandelns mottagningsanläggningar. Lagringsprocessen övervakades på olika djup genom mätningar av gassammansättning och temperatur och lagringsförlusterna bestämdes. Förlusterna av torrsubstans under lagringen varierade mellan 1,5 och 3 %, dock med undantag från ytprovet år två där förlusterna uppgick till 63 %. De höga förlusterna i ytprovet beror sannolikt på en längre lagringstid i kombination med direkt exponering mot atmosfäriska förhållanden och därmed nederbörd. Detta resulterade i en omfattande tillväxt av mögelsvampar. Metanpotentialen i proverna från ytan var båda åren signifikant lägre (8 % respektive 62 %) än i proverna från inläggningen. Mellan djupare liggande prover fanns ingen signifikant skillnad i metanpotential sinsemellan eller jämfört med inläggningsprovet. Låg vattenhalt, syrefattiga förhållanden och höga temperaturer hämmade mikrobiell tillväxt i djupare liggande prover. Den modelleringsstudie baserad på väderdata som genomfördes med syftet att under-söka hur leveranssäkerheten av halm påverkas av väderleken visade att mängden torr halm som kan bärgas varierar stort mellan år. Andelen av den tillgängliga mängden halm som i genomsnitt över flera år är möjlig att bala (pressningskoefficient) beräknades till 84, 86, 82 och 80 % för Västmanland, Östergötland, Västra Götaland respektive Skåne vid maximalt 18% vattenhalt vid pressning. Den varierade även över skördesäsongen. Den tillgängliga pressningstiden minskade från över 50 % i den andra halvan av juli till under 30 % i de första veckorna i oktober beroende på område. De genomsnittliga andelarna pressad halm varierade för de enskilda grödorna: den var högst för höstvete, ca 90 % för gårdarna belägna i Västmanland, Östergötland och Västra Götaland, och 80 % i Skåne. Andelarna för vårvete var lägst, 67–75 % beroende på område.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 132
Typ av publikation
tidskriftsartikel (98)
konferensbidrag (18)
rapport (4)
doktorsavhandling (4)
bokkapitel (4)
forskningsöversikt (3)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (108)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (23)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Nordberg, Per (17)
Hollenberg, Jacob (15)
Forsberg, Sune (13)
Ringh, Mattias (13)
Jonsson, Martin, 197 ... (11)
Svensson, Leif (9)
visa fler...
Martin, J. (7)
Herlitz, Johan, 1949 (6)
Rawshani, Araz, 1986 (6)
Jonsson, R (5)
Jonsson, M (5)
Williams, J (5)
Rasmussen, A (5)
Rischmueller, M. (5)
Witte, T (5)
Spinelli, A (5)
Khatri, B (5)
Omdal, R (5)
Wahren-Herlenius, M (5)
Mariette, X (5)
Rahman, M (5)
Li, H. (4)
Yang, Y. (4)
Liu, J. (4)
Peters, A (4)
Kim, J. (4)
Zheng, W. (4)
Lee, J. (4)
Agartz, Ingrid (4)
Andreassen, Ole A (4)
Cai, H. (4)
Lin, X. (4)
Ribeiro, R (4)
Ghanbari, A (4)
Gudnason, V (4)
Volzke, H (4)
Martin, NG (4)
Ohlsson, Claes, 1965 (4)
Adrianto, I (4)
Gunnarsson, Carina (4)
Aghakhanian, F (4)
Radfar, L (4)
Ng, WF (4)
Nordmark, G (4)
Farris, AD (4)
Lehtimaki, T. (4)
He, J (4)
Tuomilehto, J. (4)
Taylor, A (4)
Joshi, P. (4)
visa färre...
Lärosäte
Karolinska Institutet (56)
Göteborgs universitet (35)
Lunds universitet (27)
Uppsala universitet (26)
Chalmers tekniska högskola (17)
Umeå universitet (16)
visa fler...
Linköpings universitet (16)
Stockholms universitet (12)
Södertörns högskola (12)
Högskolan i Borås (10)
Kungliga Tekniska Högskolan (9)
Örebro universitet (6)
RISE (6)
Sveriges Lantbruksuniversitet (5)
Högskolan i Skövde (3)
Naturhistoriska riksmuseet (3)
Luleå tekniska universitet (1)
Malmö universitet (1)
Mittuniversitetet (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
Karlstads universitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (121)
Svenska (11)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (55)
Naturvetenskap (43)
Samhällsvetenskap (19)
Teknik (18)
Lantbruksvetenskap (10)
Humaniora (8)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy