| 1. |
- Andersen, Torben, et al.
(författare)
-
Svensk Finanspolitik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Andersen, Torben, et al.
(författare)
-
Swedish Fiscal Policy
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Bengtsson, Ingemar, et al.
(författare)
-
Bostadspolitiken
- 2018
-
Ingår i: Ingemar Ståhl - en ekonom för blandekonomin. - 9789175043371 ; , s. 85-94
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Karin Kock 1891-1976
- 2013
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 41:7, s. 66-78
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många ”första” knutna till Karin Kock. Hon var den första kvinnan som gjorde karriär som akademisk nationalekonom, blev docent i nationalekonomi, fick professors namn i nationalekonomi, utnämndes till statsråd och till chef för en större statlig myndighet. Hon var en hårt arbetande och framgångsrik pionjär i den manliga värld som national- ekonomi och ekonomisk politik utgjorde. Hon röjde en väg som först långt senare har följts av kvinnor med en akademisk bakgrund i national- ekonomi.Trots detta har lite skrivits om hennes livsgärning. Rolf Henriksson (2000) har fint sammanfattat hennes insatser som forskare i A Biographical Dictionary of Women Economists. Kirsti Niskanen (2007) har i boken Karriär i männens värld: Nationalekonomen och feministen Karin Kock levandegjort den intellektuella, akademiska och offentliga miljö inom vilken Karin Kock, trots motstånd mot kvinnors yrkesverksamhet, så framgångsrikt lyckades skapa sig uppgifter och karriär. Från dessa rika källor har vi hämtat mycket till denna artikel.1
|
|
| 5. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Dags för positiva räntor
- 2016
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X. ; , s. 4-4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I över ett och ett halvt år har Riksbanken hållit styrräntan negativ. När lågkonjunkturen kommer har Riksbanken knappast något vapen kvar för att möta denna, skriver forskarna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Debatt: Statsskulden är för hög
- 2016
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Fyra missförstånd om överskottsmålet
- 2019
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi bör hålla fast vid dagens överskottsmål ett tag till. Först när vi kommit ned till 25 procents offentlig skuld kan vi våga överge överskottsmålet, skriver ekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung, Lunds universitet.
|
|
| 9. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
How Tolerant Should Inflation-Targeting Central Banks Be? Selecting the Proper Tolerance Band : Lessons from Sweden
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Should an inflation-targeting central bank have an explicit tolerance band around its inflation target? This paper provides an answer derived from the Swedish experience. The Riksbank is exceptional in the sense that it first adopted and later abolished an explicit band and is currently considering bringing it back. We conclude that the band should be explicit for several reasons. Most important, an inflation-targeting central bank should be open and transparent to the public regarding its actual ability to control inflation. We discuss how a numerical measure of the proper width of the band can be constructed to foster communication and credibility.
|
|
| 10. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Hur stor är en rimlig statsskuld för Sverige?
- 2016
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 44:4, s. 82-87
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur stor bör den svenska statsskulden vara? I dag finns en livlig debatt kring frågan, knuten till överskottsmålets vara eller inte vara. Den ekonomiska litteraturen ger inget klart svar. Storleken på den ”optimala” eller lämpliga statsskulden beror på både vilken teori eller riktlinje som är utgångspunkten och vilken empirisk metod som används. Vi argumenterar för att statsskulden mätt som Maastrichtskulden bör uppgå till mellan 20 och 30 procent av BNP. Denna nivå på statsskulden ger Sverige ett handlingsutrymme för att hantera en större framtida ekonomisk kris.
|
|
