| 1. |
- Arman, Rebecka, 1976, et al.
(författare)
-
‘We don't talk about age’: A study of human resources retirement narratives
- 2022
-
Ingår i: Ageing & Society. - 0144-686X .- 1469-1779. ; 42, s. 2588-2614
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- At the societal and policy level, delaying retirement is generally agreed upon to solve the problem of the increasing proportion of older workers in Sweden, as in many other countries. At the same time, two co-existing narratives that create legitimacy for early versus delayed retirement were found in our study, among both societal- and organisational-level actors. Older workers are viewed as either representatives of productive ageing and a solution to labour shortage problems, or as a barrier to recruiting younger, more promising employees with new skills. Through inductive qualitative analysis, this study shows in what way human resources departments are taking part in the institutional work of maintaining retirement-timing narratives in Swedish workplaces. The existing general organisational narrative of ‘the business case’ is used to mute discussion about delaying the retirement age, except for a select few. Their maintenance of this narrative is supported by the way in which the societal-level narratives target the individual, often backgrounding the role of employers.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gillberg, Gunnar, 1958, et al.
(författare)
-
Meaningfulness and Coherence? Experiences Among Young Soldiers in the Swedish Armed Forces
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 2245-0157 .- 2245-0157. ; 11:3, s. 63-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The twofold aim of the present study was to try to understand why young recruits to the Swedish Armed Forces chose a military career rather than a civilian one, and how their expectations were met when confronted with the realities of life as a soldier or marine. The study material consisted of 57 interviews with 37 young recruits; the interviews were carried out at units representing different branches of the Armed Forces. The interviews were semi-structured, transcribed, and categorized. It was found that the desire to remain employed as a soldier or marine in the Swedish Armed Forces is based on a set of individual and organizational factors: the selection process, the sense of meaningfulness and organizational coherence, the safety offered, and the salutogenic nature of military working life. The recruits are part of a system that offers good work conditions in return for taxing and stressful work assignments.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gillberg, Gunnar, 1958, et al.
(författare)
-
”Should I stay or should I go?” - om rekrytering och karriärval för soldater/sjömän och specialistofficerare. Slutrapport till Försvarsmakten : Slutrapport till Försvarsmakten
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet, som har löpt under perioden 2017–2022, har inriktats på att belysa hur Försvarsmakten upplevs som arbetsgivare av olika kategorier av anställda. Initialt var huvuduppgiften att följa introduktionen av verktyget Sammanhållen karriärplanering. Efter hand renodlades projektet till att specifikt inriktas på soldater och sjömän (GSS/K) och specialistofficerare (SO) avseende vilka faktorer som påverkade dem att söka anställning i Försvarsmakten, att fortsätta att vara anställda, eller att välja att avsluta sitt militära engagemang. Efter en tvärsnittsundersökning av nyrekryterade GSS/K bildades kohorter om 20 personer av GSS/K under 2018 och för SO under 2019; dessa har sedan följts med intervjuer under tre år. Föreliggande rapport utgör en slutrapport för hela projektet. Vi vill här särskilt lyfta fram följande observationer: 1.Beträffande soldater/sjömän och specialistofficerare kan vi notera att båda grupperna känner både stolthet och tillfredsställelse med arbetet och de uppgifter man har. De intervjuade soldaterna ser i hög grad Försvarsmakten som en meningsfull och stabil verksamhet, där sammanhållning och tradition är centrala aspekter i relation till ett behållarperspektiv. Specialistofficerarna refererar till liknande positiva aspekter, men betonar i större utsträckning lönen som en viktig faktor i relation till behållarsperspektivet. Detta gäller i synnerhet när man blickar framåt mot bättre boende och eventuell familjebildning. 2.Bland soldater och sjömän siktar flertalet på en fortsatt militär karriär, men bland specialistofficerarna, som är äldre och som har längre erfarenhet av att arbeta inom Försvarsmakten, överväger många att söka sig ut på den civila arbetsmarknaden. 3.Vi har studerat den professionaliseringsprocess som specialistofficerarna genomgår, och analyserat de hinder som gör att de ännu 14 år sedan etableringen inte kan karakteriseras som en utvecklad profession. Vi hävdar att en försvårande omständighet är det faktum att det redan finns en fullt utvecklad militär profession i organisationen, som uppvisar element av såväl utestängning som inträngning enligt klassisk professionsteoretisk terminologi. Vi finner att liknande svårigheter har mött yrkesgrupper inom andra områden som domineras av starka etablerade professioner. Ungas relation till Försvarsmakten är en viktig fråga i synnerhet mot bakgrund av rekryteringsbehovet, där ca 30 000 nya befattningar skall tillsättas inom de närmaste åren. Den kohort bestående av 20 unga nyanställda soldater och sjömän som projektet har följt under drygt tre år ger en unik inblick i den process som startar när unga anställs och utbildas för en framtid inom Försvarsmakten. Intervjuerna visar att en organisatorisk samhörighet utvecklas mycket tidigt i denna process och denna samhörighet (som omfattar både organisationen och yrket som sådant) förstärks under resans gång. I första hand är det gemenskapen som uppfattas som både unik och tillfredställande, men också upplevelsen av att delta i ett större sammanhang. Detta sammanhang beskrivs som både meningsfullt och personligt utvecklande. Den selektionsprocess som föregår en anställning innebär givetvis att de som anställs är både motiverade och väl lämpade för uppdraget, men det organisatoriska sammanhanget, liksom den strukturerade vardagen och uppgiftens karaktär, bidrar till att förstärka dessa positiva ingångsvärden. Inte minst märks detta genom att en majoritet av de intervjuade redan genomgått eller kommer att genomgå i första hand specialistofficersutbildning. Även de som lämnat Försvarsmakten eller tagit tjänstledigt för studier är inriktade på att även i framtiden ha någon form av relation till det militära sammanhanget. Ålder och familjebildning utgör emellertid faktorer som tvingar vissa av soldaterna och sjömännen att på nytt reflektera över försvaret som arbetsgivare. Lönen utgör ett orosmoment i synnerhet i relation till exempelvis husköp och familjebildning och detsamma gäller risken av tvingas vara borta från familjen under övningar. Den samlande bilden så här långt är emellertid att Försvarsmakten erbjuder en trygg, stabil och meningsfull vardag och att detta måste förstås i relation till Försvarsmaktens unika uppdrag och strukturerade organisation. Det finns därför anledning att understryka vikten av att vårda och om möjligt förstärka dessa särdrag, som på många sätt skiljer Försvarsmakten från andra sektorer i samhället. Den kohort bestående av 20 specialistofficerare som projektet har följt under drygt tre år ger likaledes en unik inblick i den process som kan innebära att man väljer att lämna eller stanna kvar i Försvarsmakten. Hos de intervjuade fanns i allmänhet en stark organisatorisk samhörighet. Engagemanget för Försvarsmakten hade som framgått utvecklats redan under soldattiden. Denna organisatoriska samhörighet - som framför allt kan ses som ett känslomässigt engagemang – vittnade om en beredskap för fortsatt anställning som specialistofficer. Men ett fortsatt engagemang visade sig vara avhängigt vad som skedde i arbetet som specialistofficer där en negativ löneutveckling, otydligheter i arbetsuppgifter och karriärgång samt bristande stöd från överordnade kunde innebära att identiteten hotades och därmed också tankar om ett fortsatt arbete som specialistofficer. Rapporten avslutas med en summering i 13 punkter av vad Försvarsmakten bör göra. Uppgiften måste vara tudelad: att å ena sidan slå vakt om det som de anställda upplever som bra och som bidrar till deras vilja att fortsätta sitt militära engagemang, men också att ta sig an det som upplevs som negativt. Till negativa faktorer som bör åtgärdas hör löne- och karriärutvecklingsmöjligheter samt missförhållanden när det gäller personalflöden inom och mellan kategorier av anställda.
|
|
| 8. |
- Kadefors, Roland, 1939
(författare)
-
Creation of a national platform for senior policy based on a Norwegian example
- 2022
-
Ingår i: Policy recommendations for a longer working life . BSLF-SWL 2022. - Stockholm : Council of the Baltic Sea States (CBSS),. Baltic Sea Labour Forum for Sustainable Working Life. ; , s. 21-22
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This short communication aims at highlighting how Baltic Sea States may address problems linked to an ageing society, drawing on experiences of the Norwegian Centre for Senior Policy (CSP). The CSP is a national resource centre dedicated to the stimulation and development of policies concerning older workers in the workplace.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kadefors, Roland, 1939, et al.
(författare)
-
Organizational Commitment among OR Categories of the Swedish Armed Forces
- 2023
-
Ingår i: NATO in the Nordics 30-31 augusti 2023 Stockholm. Konferens arragerad av Scandinavien Journal of Military Studies (SJMS) & Swedish Center for Studies of Armed Forces (CSMS) and Society.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
