| 1. |
- Frenckner, Kerstin, et al.
(författare)
-
Att utvärderas och utvecklas : om datalogi och medieteknik i ljuset av EAE på KTH
- 2011
-
Ingår i: 3:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - : Linköping University Electronic Press. ; , s. 82-86
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Under 2011 genomförs en stor utvärdering av samtliga utbildningsprogram på KTH. Projektet går under namnet Education Assessment Exercise (EAE) och är den största enskilda aktiviteten inom KTH:s systematiska kvalitetsarbete under året [2]. Projektet går genom tre huvudstadier: självvärdering, extern bedömning och uppföljning. Den första delen skedde under våren 2011, del två i augusti, medan större delen av uppföljning och utveckling var tänkt att ligga efter bedömarnas slutrapport i oktober. Det stadiet påbörjades dock redan i augusti. Syftet med EAE är i första hand att bidra till kvalitetsutveckling, men EAE fungerar också som en förberedelse inför den utvärdering som Högskoleverket planerar att genomföra under 2012.Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) vid KTH ansvarar för civilingenjörs-, master- och kandidatprogram inom datalogi och datateknik, medieteknik, beräkningsteknik och människa-datorinteraktion. Skolan ansvarar också för ett stort utbud av kurser inom skolans ämnen, datalogi, medieteknik, människa-datorinteraktion, numerisk analys och tal- och musikkommunikation, liksom omfattande forskning i dessa ämnen.Skolan ger kurser inte bara för studenter på skolans egna program utan även för studenter på andra skolors program. Studenterna på CSC-skolans program läser inte bara CSC-skolans kurser utan även kurser som ges av andra skolor, till exempel matematikkurser från Skolan för teknikvetenskap.CSC har länge haft ett systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildningen, som bland annat ledde till att skolan tilldelades Högskoleverkets utmärkelse Framstående utbildningsmiljö 2009. I denna artikel beskriver vi skolans kvalitetsarbete och arbete med EAE, i alla faser av utvärderingsprojektet.
|
|
| 2. |
- Kann, Viggo, 1964-
(författare)
-
En programsammanhållande kurs med många funktioner
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- På civilingenjörsprogrammet i Datateknik på KTH startades 2010 kursen Programsammanhållande kurs i datateknik, som går över hela de tre första åren av programmet. Kursen fyller minst tio olika funktioner, vilka beskrivs i artikeln. Den är inspirerad av en liknande kurs som getts för Medieteknikprogrammet vid KTH [3]. Kursformatet är att teknologerna träffas i årskursöverskridande grupper om ungefär tio elever och en lärarmentor vid tre eller fyra så kallade reflektionsseminarier per år. Tretton av programmets datalogilärare är mentorer och varje mentor har tre grupper var. Inför varje träff ska varje teknolog skriva en sidas reflektion över sina studier och över det speciella temat för träffen. Var och en ska också läsa övriga deltagares skriftliga reflektioner inför eflektionsseminariet. De tio temana för reflektionsseminarierna är för närvarande:1) Studiemotivation och studieteknik2) Kursmål, programmål, betygskriterier och examination3) Plagiering och eget ansvar4) Hur ser jag min framtida roll som D-civilingenjör och hur når jag dit?5) Kvalitet i utbildningen – vad är det?6) Plugga och jobba utomlands7) Generiska kompetenser och bildning8) Studentinflytande9) Entreprenörskap och innovationsutveckling10) Egenutveckling under en yrkeskarriär – livslångt lärandeFörsta temat ges bara för årskurs 1 och inleder alltid kursen. Övriga teman ges tre om året och kommer därför i olika ordning för olika årskullar. Utöver detta ryms i kursen två andra moment: etik, som ges av filosofienheten, och datorhistoria, som ges av teknikhistoriaenheten. Dessa moment innehåller både föreläsningar, seminarier och rapportskrivande. Förutom genomgången av kursens tio funktioner i utbildningen beskriver artikeln resultatet av utvärderingar av första årets kursomgång och diskuterar svårigheter som måste bemästras då en sådan här kurs ska genomföras. vslutningsvis ges argument för konceptets generaliserbarhet.
|
|
| 3. |
- Kann, Viggo, 1964-, et al.
(författare)
-
Hur kan en språkpolicy bli verklighet?
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- KTH antog år 2010 en språkpolicy som beskriver universitetets ambitioner vad gäller språklig kvalitet och språkliga förmågor. För att ett policydokument verkligen ska påverka verksamheten krävs att några arbetar med att göra policyn känd och implementera den [2]. Därför inrättades KTH:s språkkommitté, som sedan 2011 har arbetat med att bevaka språkfrågor i vid mening på KTH. Kommittén ska implementera KTH:s språkpolicy i verksamheten och ge råd och tips i språkliga frågor av generell art. Detta bidrag beskriver några aktiviteter som språkkommittén har genomfört i detta syfte och diskuterar hur dessa har påverkat verksamheten. År 2011 och 2012 genomförde språkkommittén två enkäter för att få en aktuell bild av språkanvändningen på KTH och vilka problem som kan finnas. Första enkäten vände sig till alla lärare på KTH och gav över 500 svar. Andra enkäten gick till alla studenter och doktorander vid KTH och gav över 3 000 svar. Båda enkäterna visade att språkintresset är mycket stort och att både lärare och studenter gärna vill gå språkkurser. Många öppna svar bekräftar resultaten från en liknande enkät vid SU [1], till exempel de komplexa problem som uppstår då masterprogram börjar undervisas på engelska. Lärarenkäten visade att bara 40 % av kurserna följer språkpolicyns rekommendationer att presentera fackterminologin både på svenska och engelska. Både lärare och studenter anser att det är ett problem att studenterna inte har parallell fackspråkskompetens på svenska och engelska. Många studenter på masterprogrammen exponeras inte heller för det svenska fackspråket vilket kan ge problem i examensarbetet och vid första anställningen. För att komma tillrätta med fackspråksproblematiken har språkkommittén gett ett seminarium om fackspråk i samarbete med TNC och anordnat en workshop för lärare där idéer till hur parallellspråkig terminologi i undervisningen ska tillhandahållas och övas. Idéerna har sedan sammanställts, strukturerats och publicerats på språkkommitténs webbplats, där såväl KTH:s lärare som övriga intresserade kan hitta dem och inspireras av dem. På webbplatsen finns också länkar till språkresurser och språkverktyg, bland annat en svensk-engelsk KTH-ordbok med ettusen administrativa termer, som språkkommittén utvecklat för att den engelska terminologin ska bli mindre yvig. En webbsida med vanliga språkliga frågor svarar till exempel på frågor om användning av svenska och engelska vid examination, i examensarbetsrapporter och avhandlingar. Lärare och administratörer vid KTH kan prenumerera på språkkommitténs gruppwebb och får därigenom meddelande om när nyheter läggs upp på webben. Språkkommitténs aktiva arbete med att medvetandegöra språkfrågor har gjort språkpolicyns genomslag större på KTH.
|
|
| 4. |
- Kann, Viggo, 1964-
(författare)
-
Lärosalsgruppen fixar salarna åt lärarna!
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En lärosalsgrupp bestående av lärare och studenter som varje år synar alla lärosalar, mötesrum och grupprum kan vara den lilla åtgärd som behövs för att få ett slitet salsbestånd att fortsätta fungera och till och med bli mer användbart i undervisningen än tidigare.Lärosalarnas skick och funktion är något som påverkar studenternas lärande. Fleming och Storr (1999) fann i en undersökning att nästan 80 procent av respondenterna menade att lärosalens kvalitet påverkade inlärningen. Framstående utbildningsmiljöer har funktionella läromiljöer som kännetecken (Kann 2010).På KTH finns det många lärosalar av skiftande storlek, utrustning och ålder. KTHs huvudbyggnad byggdes 1917 och totalrenoverades 1993. Det betyder att lärosalarna i byggnaden i allmänhet är nästan 20 år gamla. När salarna skulle renoveras las ett stort arbete ner på att ge dem den funktionalitet som lärarna och teknologerna då efterfrågade. Många av behoven är tidlösa, men nya pedagogiska metoder och ny teknik har gjort att vissa krav på salarna har ändrats. Dessutom har lokalerna och inventarierna åldrats. Hur kan man utan en ny renovering få bukt med detta problem?Skolan för datavetenskap och kommunikations lösning var att inrätta en grupp kallad lärosalsgruppen, bestående av lärare och studenter, med uppdrag att göra en årlig syn av alla husets lärosalar, mötesrum och grupprum. Vid syningen upprättas ett protokoll för varje sal, där det framgår vad som fungerar och vad som brister i salen, med avseende på ett antal pedagogiska krav. Fleming och Storr (1999) har också undersökt vilka funktioner som är viktigast i en lärosal. Deras studie visar att de tio högst rankade designvariablerna (i fallande skala) är kvaliteten på AV-utrustning, bordsutrymme, tavlors och projektionsdukars synlighet, akustik, sittkomfort, naturligt ljus, ventilation, användningsgrad, belysning, störande ljud. Vårt lärosalsprotokoll tar upp dessa variabler och ytterligare några.Efter syningen åtgärdar gruppen själv vissa brister och felanmäler övriga brister till lokalvården, KTHs hantverkargrupp, eller hyresvärden Akademiska Hus, beroende på var bristen finns.I skolans seminarierum och labbsalar har lärosalsgruppen installerat projektorer och ljudanläggningar och låtit förbättra belysningen och installera fler eluttag. I övriga salar som undervisningen hyr per timme av KTH har vi felanmält klimatproblem och trasig utrustning. Vi har också lämnat förslag till KTHs arkitekt på funktionella förbättringar av salar, till exempel titthål i dörrarna, nya eluttag och flyttning av tavelupphängningsskenor.För att lärarna enkelt ska kunna se vilken utrustning och möjligheter varje sal har har gruppen fotograferat varje sal från tavlan (lärarvy) och från andra sidan av salen (elevvy) och lagt upp på en webbsida.Lärosalsgruppens arbete har varit uppskattat bland lärarna och gjort att salarna fungerar bättre i undervisningen. Det har gett upphov till en påtaglig kvalitetsförbättring till en minimal kostnad.
|
|
| 5. |
- Kann, Viggo, 1964-, et al.
(författare)
-
Reflektionsseminarier som håller ihop och utvecklar programmet
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En programsammanhållande kurs går över flera år, visar den röda tråden i programmet och har som syfte att kursdeltagarna ska bli professionella studenter, samtidigt som kursen har positiva effekter på mentorerna, övriga kurser och själva programmet. Detta uppnås genom regelbundna reflektionsseminarier där studenterna träffas i små årskursöverskridande grupper tillsammans med en lärare som mentor.Den programsammanhållande kursen på civilingenjörsprogrammet i datateknik på KTH är nu inne på sitt femte år och har utvecklats och utvärderats för varje år. I denna artikel motiveras kursens förmåga att ge akademisk integration och ökad genomströmning, visas hur reflektionerna utvecklats med högre nivåer och hur kurskonceptet spritts till flera program både inom och utanför KTH.
|
|
| 6. |
- Kann, Viggo, 1964-
(författare)
-
Using Reflections in a Program Integrating Course
- 2014
-
Ingår i: ITiCSE '14 Proceedings of the 2014 conference on Innovation & technology in computer science education. - New York, New York, USA : Association for Computing Machinery (ACM). - 9781450328333 ; , s. 350-350
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A program integrating course runs over several years, shows the mainthread of the program, and its purpose is to enable students to becomemore professional in handling their studies, at the same time as thecourse has a positive effect on thementors, other courses and the program itself. This is achieved throughregular reflection seminars where students meet in small cross-gradegroups with a professor as a mentor.
|
|
