SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Karlsson Ann Charlotte) srt2:(2005-2009)"

Sökning: WFRF:(Karlsson Ann Charlotte) > (2005-2009)

  • Resultat 1-2 av 2
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bäckman, Karin, et al. (författare)
  • Vårdens alltför svåra val? : kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • PrioriteringsCentrum har på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört en kartläggning av på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän och andra centrala aktörer arbetar med prioriteringar och har utvärderat hur detta arbete överensstämmer med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar. Vi har även analyserat innehållet i och tillämpningen av riksdagens riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Det har skett genom en etisk analys och mot bakgrund av ett stort antal intervjuer i landsting och kommuner samt med representanter för statliga myndigheter och yrkesorganisationer och med ledning av vad som framkommit i tidigare uppföljningar. Vi föreslår i rapporten ett anta förändringar och förtydliganden av riktlinjerna.Vi kan konstatera att sättet att arbeta med prioriteringar i landsting och kommuner inte är helt olikt det som gällde när Prioriteringsdelegationen redovisade en motsvarande uppföljning år 2001. Fortfarande finns knappast några öppna beslut om fördelning och prioritering av resurser om man med öppenhet avser att beslutsfattaren medvetet överväger flera alternativ och att grunderna för besluten är kända för dem som önskar ta del av dem.I situationer då tillgängliga resurser inte befinner sig i paritet med  önskvärda ambitioner får sjukvårdspersonalen ta det största ansvaret för att besluta om och genomföra ransonering av vården. Förutom på chefsnivå tycks dock sjukvårdpersonal fortfarande i liten utsträckning vara medveten om de etiska principer som enligt riksdagsbeslutet ska styra prioriteringar i vården. Få känner till den etiska plattformen med de tre etiska principerna. Lokala mallar eller styrdokument för prioriteringar är ovanliga. Det saknas nödvändiga förutsättningar för att tillämpa riksdagens prioriteringsbeslut och det finns inte heller några tydliga strategier för hur man vill skapa sådana förutsättningar inom landstingen.Den kommunala vård- och omsorgsverksamheten upplever sig fortfarande i ringa utsträckning berörd av den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna. Någon gemensam prioritering mellan huvudmännen sker knappast alls.Medborgarna är i mycket liten utsträckning involverade i prioriteringsarbetet. Den ökade öppenheten gentemot brukare innebär oftast att viss information om prioriteringar sker genom traditionella kanaler som patientorganisationer, pensionärsråd och handikappråd och synpunkter inhämtas via allmänna patientenkäter medan klagomål hanteras genom patientnämnder.Vi har också funnit tydliga skillnader när det gäller hur arbetet med prioriteringar bedrivs idag jämfört med för sex år sedan. Genom Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden har staten tagit  ledningen när det gäller att visa hur prioriteringar kan göras på ett systematiskt och öppet sätt. Detta arbete har resulterat i en tydlig metodutveckling. Idag finns det dessutom flera exempel på konkret utvecklingsarbete och samverkan mellan huvudmän kring det vidare begreppet kunskapsstyrd vård till vilket systematiska prioriteringar är starkt relaterat. Vi kan också notera olika initiativ till vertikala prioriteringar i verksamheten där det framförallt är läkarkåren som engagerat sig; men också enstaka försök med systematiska politiska prioriteringar. Det finns dessutom flera lovande utvecklingsprojekt rörande prioriteringar som initierats av och drivs av sjukvårdspersonal både lokalt och nationellt. Yrkesförbunden är också mer aktiva idag när det gäller att sprida kunskap om prioriteringar....
  •  
2.
  • Grahn Kronhed, Ann-Charlotte, et al. (författare)
  • Impact of a community-based osteoporosis and fall prevention program on fracture incidence
  • 2005
  • Ingår i: Osteoporosis international. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0937-941X .- 1433-2965. ; 16:6, s. 700-706
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Associations between a 10-year community-based osteoporosis and fall prevention program and fracture incidence amongst middle-aged and elderly residents in an intervention community are studied, and comparisons are made with a control community. A health-education program was provided to all residents in the intervention community, which addressed dietary intake, physical activity, smoking habits and environmental risk factors for osteoporosis and falls. Both communities are small, semi-rural and situated in Östergötland County in southern Sweden. The analysis is based on incidences of forearm fractures in the population 40 years of age or older, and hip fractures in the population 50 years of age or older. Data for three 5-year periods (pre-, early and late intervention) are accumulated and compared. In the intervention community, forearm fracture incidence decreased in women. There are also tendencies towards decreasing forearm fracture incidence in men, and towards decreasing trochanteric hip fracture incidences in women and in men in the late intervention period. No such changes in fracture incidences are found in the control community. Cervical hip fracture incidence did not change in the intervention and the control communities. Although the reported numbers of fractures are small (a total of 451 forearm and 357 hip fractures), the numbers are based on total community populations and thus represent a true difference. The decrease in forearm fracture incidence among women, and the tendency towards decreasing trochanteric hip fractures, in contrast to the absence of change in cervical hip fractures, might be mainly due to a more rapid effect of fall preventive measures than an increase in bone strength in the population. For the younger age groups an expected time lag between intervention and effect might invalidate the short follow-up period for outcome measurements. Thus, the effect of the 10-year intervention program on fracture incidence should be followed during an extended post-intervention period.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-2 av 2

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy