| 1. |
- Bäckman, Karin, et al.
(author)
-
Vårdens alltför svåra val? : kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- PrioriteringsCentrum har på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört en kartläggning av på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän och andra centrala aktörer arbetar med prioriteringar och har utvärderat hur detta arbete överensstämmer med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar. Vi har även analyserat innehållet i och tillämpningen av riksdagens riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Det har skett genom en etisk analys och mot bakgrund av ett stort antal intervjuer i landsting och kommuner samt med representanter för statliga myndigheter och yrkesorganisationer och med ledning av vad som framkommit i tidigare uppföljningar. Vi föreslår i rapporten ett anta förändringar och förtydliganden av riktlinjerna.Vi kan konstatera att sättet att arbeta med prioriteringar i landsting och kommuner inte är helt olikt det som gällde när Prioriteringsdelegationen redovisade en motsvarande uppföljning år 2001. Fortfarande finns knappast några öppna beslut om fördelning och prioritering av resurser om man med öppenhet avser att beslutsfattaren medvetet överväger flera alternativ och att grunderna för besluten är kända för dem som önskar ta del av dem.I situationer då tillgängliga resurser inte befinner sig i paritet med önskvärda ambitioner får sjukvårdspersonalen ta det största ansvaret för att besluta om och genomföra ransonering av vården. Förutom på chefsnivå tycks dock sjukvårdpersonal fortfarande i liten utsträckning vara medveten om de etiska principer som enligt riksdagsbeslutet ska styra prioriteringar i vården. Få känner till den etiska plattformen med de tre etiska principerna. Lokala mallar eller styrdokument för prioriteringar är ovanliga. Det saknas nödvändiga förutsättningar för att tillämpa riksdagens prioriteringsbeslut och det finns inte heller några tydliga strategier för hur man vill skapa sådana förutsättningar inom landstingen.Den kommunala vård- och omsorgsverksamheten upplever sig fortfarande i ringa utsträckning berörd av den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna. Någon gemensam prioritering mellan huvudmännen sker knappast alls.Medborgarna är i mycket liten utsträckning involverade i prioriteringsarbetet. Den ökade öppenheten gentemot brukare innebär oftast att viss information om prioriteringar sker genom traditionella kanaler som patientorganisationer, pensionärsråd och handikappråd och synpunkter inhämtas via allmänna patientenkäter medan klagomål hanteras genom patientnämnder.Vi har också funnit tydliga skillnader när det gäller hur arbetet med prioriteringar bedrivs idag jämfört med för sex år sedan. Genom Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden har staten tagit ledningen när det gäller att visa hur prioriteringar kan göras på ett systematiskt och öppet sätt. Detta arbete har resulterat i en tydlig metodutveckling. Idag finns det dessutom flera exempel på konkret utvecklingsarbete och samverkan mellan huvudmän kring det vidare begreppet kunskapsstyrd vård till vilket systematiska prioriteringar är starkt relaterat. Vi kan också notera olika initiativ till vertikala prioriteringar i verksamheten där det framförallt är läkarkåren som engagerat sig; men också enstaka försök med systematiska politiska prioriteringar. Det finns dessutom flera lovande utvecklingsprojekt rörande prioriteringar som initierats av och drivs av sjukvårdspersonal både lokalt och nationellt. Yrkesförbunden är också mer aktiva idag när det gäller att sprida kunskap om prioriteringar....
|
|
| 2. |
- Cutts, Briony, 1976, et al.
(author)
-
Nf1 deficiency cooperates with oncogenic K-RAS to induce acute myeloid leukemia in mice.
- 2009
-
In: Blood. - : American Society of Hematology. - 1528-0020 .- 0006-4971. ; 114:17, s. 3629-32
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Hyperactive RAS signaling is caused by mutations in RAS genes or a deficiency of the neurofibromatosis gene (NF1) and is common in myeloid malignancies. In mice, expression of oncogenic K-RAS or inactivation of Nf1 in hematopoietic cells results in myeloproliferative disorders (MPDs) that do not progress to acute myeloid leukemia (AML). Because NF1 is a RAS-GTPase-activating protein it has been proposed that NF1 deficiency is functionally equivalent to an oncogenic RAS. It is not clear, however, whether Nf1 deficiency would be redundant in K-RAS-induced MPD development or whether the 2 mutations would cooperate in leukemogenesis. Here, we show that the simultaneous inactivation of Nf1 and expression of K-RAS(G12D) in mouse hematopoietic cells results in AML that was fatal in primary mice within 4 weeks and transplantable to sublethally irradiated secondary recipients. The data point to a strong cooperation between Nf1 deficiency and oncogenic K-RAS.
|
|
| 3. |
- Forsman, Huamei, et al.
(author)
-
The beta-galactoside binding immunomodulatory lectin galectin-3 reverses the desensitized state induced in neutrophils by the chemotactic peptide f-Met-Leu-Phe: role of reactive oxygen species generated by the NADPH-oxidase and inactivation of the agonist
- 2008
-
In: Glycobiology. - : Oxford University Press (OUP). - 1460-2423 .- 0959-6658. ; 18:11, s. 905-12
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Neutrophils interacting with a chemoattractant gradually become nonresponsive to further stimulation by the same agonist, a process known as desensitization. Receptor desensitization is a highly regulated process that involves different mechanisms depending on which receptor-ligand pair that is studied. Galectin-3, a member of a large family of beta-galactoside-binding lectins, has been suggested to be a regulator of the inflammatory process, augmenting or directly triggering the neutrophil functional repertoire. We show here that the desensitized state of neutrophils interacting with the chemotactic peptide fMLF is broken by galectin-3 and that this is achieved through an oxygen radical-mediated inactivation of the chemoattractant. The effect was inhibited by the competitor lactose and required the affinity of galectin-3 for N-acetyllactosamine, a saccharide typically found on cell surface glycoproteins. The latter was shown using a galectin-3 mutant that lacked N-acetyllactosamine binding activity, and this protein was not active. The mechanism behind the inactivation of the chemoattractant was found to depend on the ability of galectin-3 to induce a neutrophil generation/secretion of reactive oxygen species which in combined action with myeloperoxidase inactivated the peptides.
|
|
| 4. |
- Henriksson, Karin, et al.
(author)
-
A pilot study of facial, cranial and brain MRI morphometry in men with schizophrenia: Part 2.
- 2006
-
In: Psychiatry Research. - : Elsevier BV. - 1872-7123 .- 0925-4927 .- 0165-1781. ; 147:2-3, s. 187-195
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This pilot study applies a new 3D morphometric MR method to test the hypothesis that men with schizophrenia (vs. controls) have deviant facial shapes and landmark relations in cranio/facialibrain (CFB) regions. This constitutes Part 2 of paired articles in this issue of Psychiatry Research: Neuroimaging, in which Part 1 presents the new method in detail. MRI coordinates from CFB landmarks of 23 patients and 15 controls were identified and then aligned with the Procrustes model, leaving shape as the only unitless geometrical information. Men with schizophrenia had significantly longer mid- and lower-facial heights, and greater lower (left) facial depth, with a tendency toward rotation along the facial midline. This supports findings from earlier anthropometric and 3D studies of the "exterior" (face). In contrast, none of the patient-control differences for the new "interior" (cranial-brain) distances reached statistical significance. These results need to be retested on a larger sample of both sexes. (c) 2006 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Christina, et al.
(author)
-
Tissue microarray validation : a methodologic study with special reference to lung cancer
- 2009
-
In: Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention. - : American Association for Cancer Research. - 1055-9965 .- 1538-7755. ; 18:7, s. 2014-2021
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Although tissue microarray (TMA) studies of histopathologic material have been frequently reported in studies of malignant diseases, the question of sample size (i.e., the diameter and the number of tissue cylinders investigated) has been rarely discussed. This study addresses the methodologic question of sample size in a variety of tumor types.MATERIAL AND METHODS: Material from 29 cases of lung carcinoma (small cell, squamous cell, and adenocarcinomas) was examined immunohistochemically for Ki-67 and p53 expression in virtually constructed cylinders of different diameters. The influence of tissue sample size (i.e., different numbers of virtual cylinders) was also investigated. Results from Ki-67 evaluation were analyzed as a continuous variable, whereas p53 expression was scored. p53 evaluations based on scoring in cylinders versus scoring of whole sections were also compared. Furthermore, 10 cases of endometrial and breast carcinomas were evaluated for estrogen receptor, Ki-67, and HER2 by scoring up to five cylinders.RESULTS AND CONCLUSIONS: Tissue cylinders of 0.6 and 1.0 mm diameters were compared and found equally informative about Ki-67 expression (intraclass correlation, 0.96). A statistical approach considering intraindividual and interindividual variation data is presented, indicating that in this specific setting three cylinders per case is an adequate sample size for TMA studies. Further sampling yields only a small gain in accuracy as determined by Ki-67 quantification and p53 scoring (kappa-coefficient, 0.9). For endometrial and breast tissues, TMA scoring of three cylinders yielded excellent agreement (kappa, >0.75) compared with whole-section scoring.
|
|
| 6. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(author)
-
Luftföroreningar i Jämtlands län, Analys och lägesbeskrivning samt förslag till övervakningsprogram
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtlands län har IVL Svenska Miljöinstitutet AB tagit fram förslag till revision av Miljöövervakningsprogram för Jämtlands län vad gäller de delar som omfattar övervakning av deposition av svavel, kväve och tungmetaller samt halter av luftföroreningar i bakgrundsmiljö och tätort. En genomgång har gjorts av nuläge och tidsutveckling vad gäller halter och deposition. Två olika förslag till förändringar av luftövervakningsprogrammet har utformats för vardera tätortsmiljö och bakgrundsmiljö i enlighet med ”Riktlinjer för regionala miljöövervakningsprogram 2009-2014” samt med utgångspunkt från de krav som ställs i miljökvalitetsnormerna (MKN) och i Naturvårdsverkets MIKSA-utredning. Klimatet förändras i Jämtlands län. Modelleringar förutsäger att nederbördsmängderna i länet kommer att öka med den största ökningen i länets fjälltrakter. Observationerna för de senaste 15 åren visar en nederbördsökning främst för sommaren, medan det för övriga årstider varit oförändrat eller minskat. Totalt för året har dock nederbörden ökat i större delen av länet. Lufttemperaturerna kommer att öka i länets alla delar och under alla årstider. Resultaten av dessa klimatförändringar syns redan i länet i form av en tidigare start av växtsäsongen samt att trädgränsen i fjällen förflyttas mot högre höjder. Lufthalterna av svavel, nitrat- och ammoniumkväve samt sot i länet har sedan 1990 legat under 0,5 μg/m3, vilket är lågt jämfört med södra Sverige. Halterna har dessutom för de flesta av komponenterna minskat över tiden. Undantag är sot och partikelbundet ammonium, som under perioden legat relativt konstant eller i fallet sot möjligen ökat på senare tid. Ozonförekomsten inom länet är bland de lägsta i landet. Trots detta har det målvärde som enligt MKN inte bör överskridas till 2010, överskridits under två av de totalt tre år som mätningar med ozoninstrument pågått inom länet. De målvärden som anges i generations-perspektivet inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft överskrids varje år inom länet, i likhet med alla övriga mätplatser inom landet. Halterna av tungmetaller har inom länet mätts i luft under endast ett år. Dock är lufthalterna av tungmetaller i luften över Jämtland sannolikt långt under de nedre tröskelvärden som anges inom MKN. Nedfallet av svavel till skogsekosystemen uppmätt under trädens kronor (krondropp) eller över öppet fält, är i länet avsevärt lägre jämfört med södra Sverige. Svavelnedfallet över Jämtland minskar över tiden, i synnerhet vid platser i skogslandet och vid trädgränsen vid fjällnära platser. Nedfallet av kväve som krondropp och över öppet fält i länet är i storleksordning 5-10 gånger lägre jämfört med södra Sverige. Nedfallet av nitratkväve över Jämtland minskar över tiden i skogslandet och medelhöga fjällnära platser, medan nedfallet av ammoniumkväve ökar. Det årliga sammanlagda nedfallet av oorganiskt kväve i nederbörden på hög höjd uppgår till över 2 kg N per hektar, vilket skulle kunna ha en viktig växtekologisk betydelse i kombination med klimatförändringarna. Det kan inte uteslutas att kvävenedfallet på nuvarande nivå kan påverka känsliga växtsamhällen på hög höjd. Ovanligt höga lufthalter av sot och ammoniumkväve och ovanligt hög deposition av ammoniumkväve uppmättes vid olika platser runt om i Jämtlands län under senvåren och sommaren 2006. En analys visar att detta till mycket stor del orsakades av omfattande bränder i Ryssland och kringliggande länder under april och maj 2006. Långväga transporterade luftföroreningar kan således på ett betydande sätt påverka luftkvaliteten i Jämtlands län. Den nuvarande luftövervakningen i bakgrundsluften i Jämtlands län får i stort anses vara relativt väl utformad i relation till luftföroreningsproblematiken inom länet. Det regionala delmålet för Jämtlands län anger att minst 99 % av antalet sjöar och 95 % av sträckan i vattendragen skall vara opåverkade av försurning. Tillsammans med det faktum att det sura nedfallet överskrider kritisk belastning vid en viss andel av skogsmarken i Jämtland, motiverar detta en fortsatt övervakning av nedfallet av försurande ämnen i nederbörd och krondropp på nuvarande nivå. Även om nedfallet av kväve till växtekosystemen för närvarande ligger på låga nivåer, motiverar kvävets potentiellt stora betydelse för växtsamhällenas sammansättning en fortsatt övervakning av kvävenedfallet. Förekomsten av partiklar, PM10, i bakgrundsluften i länet är dock dåligt känd. Från och med 1 januari, 2009 kommer Naturvårdsverket att starta upp mätningar av såväl PM2,5 och PM10 vid Bredkälen, vilket kommer att förbättra kännedomen om partiklarna i länets bakgrundsluft avsevärt. De längsta mätserierna avseende tätortsluft i länet är från mätningarna i Östersunds urbana bakgrund. Haltutvecklingen har, liksom i övriga landet, varit nedåtgående för såväl NO2, SO2 som bensen. Under 2007/08 var halten av NO2 10 μg/m3. För bensen var halten ca 1 μg/m3. Vinterhalvårsmedelvärdena för SO2 ligger under 1 μg/m3. Uppmätta halter av SO2 och NO2 i tätorter indikerar att det inte föreligger någon risk för överskridande av vare sig MKN eller övre utvärderingströskel (ÖUT) för årsmedelvärdet för dessa ämnen. Halter av PM10 i urban bakgrund under vinterhalvår har mätts i tre av länets kommuner under 2000-talet. Mätningarna indikerar att man på dessa platser ligger långt ifrån antalet tillåtna dygn som överskrider MKN, maximalt 10 jämfört med tillåtna 35. ÖUT överskrids dock i Östersund redan under en sexmånaders period i urban bakgrund. Sannolikheten att Ragunda och Strömsund också överskrider ÖUT i urban bakgrund är stor. Den nuvarande luftövervakningen i tätorter i Jämtlands län är begränsad till mätningar under vinterhalvår i Östersunds urbana bakgrund. Mätningar i gaturum samt under helt kalenderår, vilket föreskrivs enligt MKN, saknas helt. Enligt MIKSA-förslaget krävs i ett län med Jämtlands invånarantal endast en kontinuerlig mätstation. Om man endast har en mätstation ska denna vara placerad i gaturum enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. För att få en så heltäckande bild som möjligt över luftkvaliteten i tätorter i Jämtlands län föreslås utökade mätningar i de i länet förekommande typorterna ”större stad” och ”landsbygdstätort” såväl i gaturum som i urban bakgrund av främst NO2, PM10 och bensen. Vi redovisar två olika förslag till luftövervakningsprogram för bakgrundsluft samt två förslag till luftövervakningsprogram för tätorter. Programmen är i huvudsak avsedda att pågå under perioden 2009-2014, men vissa delar kan behöva utvärderas under perioden. I rapporten redovisas två olika förslag på omfattningen av en regional luftövervakning i Jämtlands län vad gäller bakgrundsmiljö, en med ökad och en med minskad ambition jämfört med de mätningar som för närvarande bedrivs inom länet. Båda förslagen förutsätter att Naturvårdsverket under perioden fortsätter med sin luftövervakning i länet i sin nuvarande omfattning, inklusive utökade mätningar vid Bredkälen vad gäller partiklar och metaller. I förslaget med en ökad ambition för mätningar i bakgrundsmiljö föreslår vi att de kontinuerliga mätningarna av ozon med instrument utökas med ytterligare en plats som kan ge representativa mätningar för hög höjd i fjällvärlden. Vidare föreslår vi en utökning med depositionsmätningar över öppet fält i skogslandet inom Krondroppsnätet. För att förstå mekanismerna för kvävedeposition bl.a. med avseende på våt- och torrdeposition är det av stort värde att ha parallella mätningar av krondropp och mätningar över öppet fält vid samma plats. I förslaget med minskad ambition föreslår vi att mätningarna av krondropp och över öppet fält vid fjällnära platser inom Krondroppsnätet dras ner. För närvarande mäts krondropp på medelhög höjd vid tre platser medan mätningar över öppet fält bedrivs på två höjder vid vardera två platser. Vi föreslår att detta dras ner till mätningar av krondropp vid två platser på medelhög höjd samt en mätning över öppet fält på hög höjd. Att behålla en mätning av depositionen på hög höjd motiverar vi med att växtekosystemen på dessa höjder kan vara mycket känsliga för förändringar i kvävetillgången. När det gäller tätortsmiljö så redovisas förslag till luftmätningar inom de två tätortsklassificeringarna större stad och landsbygdstätort i Jämtlands län. I mätprogrammet anges antal mätstationer per föroreningsparameter samt rekommenderad tidsupplösning för mätningar i olika typer av tätorter. Två alternativ har angetts som bygger på det absolut lägsta antalet mätningar som krävs enligt MKN samt ett rekommenderat antal utifrån andra mervärden med mätningarna såsom att ha en mätstation i varje klassificeringsområde. Generellt gäller att det krävs en kontinuerlig mätstation, av de luftföroreningar som riskerar att överskrida ÖUT, i gaturum i länet, vilken förslagsvis läggs i den största tätorten, Östersund. Den huvudsakliga luftövervakningen i bakgrunds- och tätortsmiljön i länet bedrivs inom ramen för olika nationella nätverk såsom Krondroppsnätet, URBAN-nätet samt Nederbördskemiska nätet. Detta medför en god kvalitetssäkring av mätmetodik och datauppföljning samt att mätvärden lagras hos datavärdar.
|
|
| 7. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(author)
-
Luftföroreningari Jämtlands län : Analys och lägesbeskrivning samtförslag till övervakningsprogram
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningPå uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtlands län har IVL Svenska Miljöinstitutet AB tagit fram förslagtill revision av Miljöövervakningsprogram för Jämtlands län vad gäller de delar som omfattarövervakning av deposition av svavel, kväve och tungmetaller samt halter av luftföroreningar ibakgrundsmiljö och tätort. En genomgång har gjorts av nuläge och tidsutveckling vad gäller halteroch deposition. Två olika förslag till förändringar av luftövervakningsprogrammet har utformats förvardera tätortsmiljö och bakgrundsmiljö i enlighet med ”Riktlinjer för regionalamiljöövervakningsprogram 2009-2014” samt med utgångspunkt från de krav som ställs imiljökvalitetsnormerna (MKN) och i Naturvårdsverkets MIKSA-utredning.Klimatet förändras i Jämtlands län. Modelleringar förutsäger att nederbördsmängderna i länetkommer att öka med den största ökningen i länets fjälltrakter. Observationerna för de senaste 15åren visar en nederbördsökning främst för sommaren, medan det för övriga årstider varitoförändrat eller minskat. Totalt för året har dock nederbörden ökat i större delen av länet.Lufttemperaturerna kommer att öka i länets alla delar och under alla årstider. Resultaten av dessaklimatförändringar syns redan i länet i form av en tidigare start av växtsäsongen samt attträdgränsen i fjällen förflyttas mot högre höjder.Lufthalterna av svavel, nitrat- och ammoniumkväve samt sot i länet har sedan 1990 legat under 0,5μg/m3, vilket är lågt jämfört med södra Sverige. Halterna har dessutom för de flesta avkomponenterna minskat över tiden. Undantag är sot och partikelbundet ammonium, som underperioden legat relativt konstant eller i fallet sot möjligen ökat på senare tid. Ozonförekomsten inomlänet är bland de lägsta i landet. Trots detta har det målvärde som enligt MKN inte bör överskridastill 2010, överskridits under två av de totalt tre år som mätningar med ozoninstrument pågått inomlänet. De målvärden som anges i generations-perspektivet inom miljökvalitetsmåletFrisk Luftöverskrids varje år inom länet, i likhet med alla övriga mätplatser inom landet. Halterna avtungmetaller har inom länet mätts i luft under endast ett år. Dock är lufthalterna av tungmetaller iluften över Jämtland sannolikt långt under de nedre tröskelvärden som anges inom MKN.Nedfallet av svavel till skogsekosystemen uppmätt under trädens kronor (krondropp) eller överöppet fält, är i länet avsevärt lägre jämfört med södra Sverige. Svavelnedfallet över Jämtlandminskar över tiden, i synnerhet vid platser i skogslandet och vid trädgränsen vid fjällnära platser.Nedfallet av kväve som krondropp och över öppet fält i länet är i storleksordning 5-10 gånger lägrejämfört med södra Sverige. Nedfallet av nitratkväve över Jämtland minskar över tiden i skogslandetoch medelhöga fjällnära platser, medan nedfallet av ammoniumkväve ökar. Det årliga sammanlagdanedfallet av oorganiskt kväve i nederbörden på hög höjd uppgår till över 2 kg N per hektar, vilketskulle kunna ha en viktig växtekologisk betydelse i kombination med klimatförändringarna. Det kaninte uteslutas att kvävenedfallet på nuvarande nivå kan påverka känsliga växtsamhällen på hög höjd.Ovanligt höga lufthalter av sot och ammoniumkväve och ovanligt hög deposition avammoniumkväve uppmättes vid olika platser runt om i Jämtlands län under senvåren ochsommaren 2006. En analys visar att detta till mycket stor del orsakades av omfattande bränder iRyssland och kringliggande länder under april och maj 2006. Långväga transporteradeluftföroreningar kan således på ett betydande sätt påverka luftkvaliteten i Jämtlands län.Den nuvarande luftövervakningen i bakgrundsluften i Jämtlands län får i stort anses vara relativt välutformad i relation till luftföroreningsproblematiken inom länet. Det regionala delmålet förJämtlands län anger att minst 99 % av antalet sjöar och 95 % av sträckan i vattendragen skall varaopåverkade av försurning. Tillsammans med det faktum att det sura nedfallet överskrider kritiskbelastning vid en viss andel av skogsmarken i Jämtland, motiverar detta en fortsatt övervakning avnedfallet av försurande ämnen i nederbörd och krondropp på nuvarande nivå. Även om nedfalletav kväve till växtekosystemen för närvarande ligger på låga nivåer, motiverar kvävets potentielltstora betydelse för växtsamhällenas sammansättning en fortsatt övervakning av kvävenedfallet.Förekomsten av partiklar, PM10, i bakgrundsluften i länet är dock dåligt känd. Från och med 1januari, 2009 kommer Naturvårdsverket att starta upp mätningar av såväl PM2,5 och PM10 vidBredkälen, vilket kommer att förbättra kännedomen om partiklarna i länets bakgrundsluft avsevärt.De längsta mätserierna avseende tätortsluft i länet är från mätningarna i Östersunds urbanabakgrund. Haltutvecklingen har, liksom i övriga landet, varit nedåtgående för såväl NO2, SO2 sombensen. Under 2007/08 var halten av NO2 10 μg/m3. För bensen var halten ca 1 μg/m3.Vinterhalvårsmedelvärdena för SO2 ligger under 1 μg/m3. Uppmätta halter av SO2 och NO2 itätorter indikerar att det inte föreligger någon risk för överskridande av vare sig MKN eller övreutvärderingströskel (ÖUT) för årsmedelvärdet för dessa ämnen. Halter av PM10 i urban bakgrundunder vinterhalvår har mätts i tre av länets kommuner under 2000-talet. Mätningarna indikerar attman på dessa platser ligger långt ifrån antalet tillåtna dygn som överskrider MKN, maximalt 10jämfört med tillåtna 35. ÖUT överskrids dock i Östersund redan under en sexmånaders period iurban bakgrund. Sannolikheten att Ragunda och Strömsund också överskrider ÖUT i urbanbakgrund är stor.Den nuvarande luftövervakningen i tätorter i Jämtlands län är begränsad till mätningar undervinterhalvår i Östersunds urbana bakgrund. Mätningar i gaturum samt under helt kalenderår, vilketföreskrivs enligt MKN, saknas helt. Enligt MIKSA-förslaget krävs i ett län med Jämtlandsinvånarantal endast en kontinuerlig mätstation. Om man endast har en mätstation ska denna varaplacerad i gaturum enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer förutomhusluft. För att få en så heltäckande bild som möjligt över luftkvaliteten i tätorter i Jämtlandslän föreslås utökade mätningar i de i länet förekommande typorterna ”större stad” och”landsbygdstätort” såväl i gaturum som i urban bakgrund av främstNO2, PM10 och bensen.Vi redovisar två olika förslag till luftövervakningsprogram för bakgrundsluft samt två förslag tillluftövervakningsprogram för tätorter. Programmen är i huvudsak avsedda att pågå under perioden2009-2014, men vissa delar kan behöva utvärderas under perioden. I rapporten redovisas två olikaförslag på omfattningen av en regional luftövervakning i Jämtlands län vad gäller bakgrundsmiljö,en med ökad och en med minskad ambition jämfört med de mätningar som för närvarande bedrivsinom länet. Båda förslagen förutsätter att Naturvårdsverket under perioden fortsätter med sinluftövervakning i länet i sin nuvarande omfattning, inklusive utökade mätningar vid Bredkälen vadgäller partiklar och metaller. I förslaget med en ökad ambition för mätningar i bakgrundsmiljöföreslår vi att de kontinuerliga mätningarna av ozon med instrument utökas med ytterligare en platssom kan ge representativa mätningar för hög höjd i fjällvärlden. Vidare föreslår vi en utökning meddepositionsmätningar över öppet fält i skogslandet inom Krondroppsnätet. För att förståmekanismerna för kvävedeposition bl.a. med avseende på våt- och torrdeposition är det av stortvärde att ha parallella mätningar av krondropp och mätningar över öppet fält vid samma plats. Iförslaget med minskad ambition föreslår vi att mätningarna av krondropp och över öppet fält vidfjällnära platser inom Krondroppsnätet dras ner. För närvarande mäts krondropp på medelhög höjdvid tre platser medan mätningar över öppet fält bedrivs på två höjder vid vardera två platser. Viföreslår att detta dras ner till mätningar av krondropp vid två platser på medelhög höjd samt enmätning över öppet fält på hög höjd. Att behålla en mätning av depositionen på hög höjd motiverarvi med att växtekosystemen på dessa höjder kan vara mycket känsliga för förändringar ikvävetillgången.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nordlander, Carola, 1969, et al.
(author)
-
Analysis of chromosome 10 aberrations in rat endometrial cancer-evidence for a tumor suppressor locus distal to Tp53.
- 2007
-
In: International journal of cancer. Journal international du cancer. - : Wiley. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 120:7, s. 1472-81
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We have recently shown in the BDII rat model of human endometrial adenocarcinoma (EAC), rat chromosome 10 (RNO10) is frequently involved in chromosomal aberrations. In the present study, we investigated the association between RNO10 deletions, allelic imbalance (AI) at RNO10q24 and Tp53 mutation in 27 rat EAC tumors. We detected chromosomal breakage accompanied by loss of proximal and/or gain of distal parts of RNO10 in approximately 2/3 of the tumors. This finding is suggestive of a tumor suppressor activity encoded from the proximal RNO10. Given the fact that Tp53 is located at RNO10q24-q25, we then performed Tp53 mutation analysis. However, we could not find a strong correlation between AI/deletions at RNO10q24 and Tp53 mutation. Instead, the observed patterns for AI, chromosomal breaks and deletions suggest that major selection was directed against a region located close to, but distal of Tp53. In different human malignancies a similar situation of AI at chromosome band 17p13.3 (HSA17p13.3) unassociated with TP53 mutation has been observed. Although RNO10 is largely homologous to HSA17, the conservation with respect to gene order among them is not extensive. We utilized publicly available draft DNA sequences to study intrachromosomal rearrangement during the divergence between HSA17 and RNO10. By using reciprocal comparison of rat and human genome data, we could substantially narrow down the candidate tumor suppressor region in rat from 3 Mb to a chromosomal segment of about 0.5 Mb in size. These results provide scientific groundwork for identification of the putative tumor suppressor gene(s) at 17p13.3 in human tumors.
|
|
| 10. |
- Ny, Pernilla, 1969-, et al.
(author)
-
Middle Eastern mothers in Sweden, their experiences of the maternal health service and their partners involvement
- 2007
-
In: Reproductive Health. - : BioMed Central (BMC). - 1742-4755 .- 1742-4755. ; 4:9
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background Traditional patterns relating to how to handle pregnancy and birth are often challenged due to migration. The purpose of this study was to describe Middle Eastern mothers' experiences of the maternal health care services in Sweden and the involvement of their male partner. Methods Thirteen immigrant mothers from the Middle East who had used the maternal health services in Sweden were interviewed using focus group discussions and individual interviews. These were taped, transcribed and analysed according to Content analysis. Results The four main categories that developed were: • Access to the professional midwife • Useful counselling • Stable motherhood in transition • Being a family living in a different culture Conclusion According to the respondents in this study, understanding the woman's native language or her culture was not vital to develop a good relationship with the midwife. Instead the immigrant woman developed trust in the midwife based on the knowledge and the empathy the midwife imparted. Increasing the amount of first trimester antenatal visits could avoid spontaneous visits to the emergency clinic. There was a greater need for involvement and support by the father during the perinatal period, such as caring for older children and carrying out household chores since the mothers' earlier female network was often lost. Clinical implications There is a need to involve immigrant parents in the available parental education in order to prepare them for parenthood in their new country as well as to explore their altered family situation. Collecting immigrant women and their partner's, experiences of maternal health care services offers a possibility to improve the existing care, both in content, access and availability where the timing of visits and content require further evaluation.
|
|
