| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
- Andersson, Anastasia, 1987-, et al.
(författare)
-
Monitoring genetic diversity with new indicators applied to an alpine freshwater top predator
- 2022
-
Ingår i: Molecular Ecology. - : Wiley. - 0962-1083 .- 1365-294X. ; 31:24, s. 6422-6439
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Genetic diversity is the basis for population adaptation and long-term survival, yet rarely considered in biodiversity monitoring. One key issue is the need for useful and straightforward indicators of genetic diversity. We monitored genetic diversity over 40 years (1970–2010) in metapopulations of brown trout (Salmo trutta) inhabiting 27 small mountain lakes representing 10 lake systems in central Sweden using >1200 fish per time point. We tested six newly proposed indicators; three were designed for broad, international use in the UN Convention on Biological Diversity (CBD) and are currently applied in several countries. The other three were recently elaborated for national use by a Swedish science-management effort and applied for the first time here. The Swedish indicators use molecular genetic data to monitor genetic diversity within and between populations (indicators ΔH and ΔFST, respectively) and assess the effective population size (Ne-indicator). We identified 29 genetically distinct populations, all retained over time. Twelve of the 27 lakes harboured more than one population indicating that brown trout biodiversity hidden as cryptic, sympatric populations are more common than recognized. The Ne indicator showed values below the threshold (Ne ≤ 500) in 20 populations with five showing Ne < 100. Statistically significant genetic diversity reductions occurred in several populations. Metapopulation structure appears to buffer against diversity loss; applying the indicators to metapopulations suggest mostly acceptable rates of change in all but one system. The CBD indicators agreed with the Swedish ones but provided less detail. All these indicators are appropriate for managers to initiate monitoring of genetic biodiversity.
|
|
| 3. |
- Baison, J., et al.
(författare)
-
Genetic control of tracheid properties in Norway spruce wood
- 2020
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Nature Research. - 2045-2322. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Through the use of genome-wide association studies (GWAS) mapping it is possible to establish the genetic basis of phenotypic trait variation. Our GWAS study presents the first such effort in Norway spruce (Picea abies (L). Karst.) for the traits related to wood tracheid characteristics. The study employed an exome capture genotyping approach that generated 178 101 Single Nucleotide Polymorphisms (SNPs) from 40 018 probes within a population of 517 Norway spruce mother trees. We applied a least absolute shrinkage and selection operator (LASSO) based association mapping method using a functional multi-locus mapping approach, with a stability selection probability method as the hypothesis testing approach to determine significant Quantitative Trait Loci (QTLs). The analysis has provided 30 significant associations, the majority of which show specific expression in wood-forming tissues or high ubiquitous expression, potentially controlling tracheids dimensions, their cell wall thickness and microfibril angle. Among the most promising candidates based on our results and prior information for other species are: Picea abies BIG GRAIN 2 (PabBG2) with a predicted function in auxin transport and sensitivity, and MA_373300g0010 encoding a protein similar to wall-associated receptor kinases, which were both associated with cell wall thickness. The results demonstrate feasibility of GWAS to identify novel candidate genes controlling industrially-relevant tracheid traits in Norway spruce. © 2020, The Author(s).
|
|
| 4. |
- Cámara, Fernando, 1967-, et al.
(författare)
-
Zinkgruvanite, Ba4Mn2+4Fe3+2(Si2O7)2(SO4)2O2(OH)2, a new ericssonite-group mineral from the Zinkgruvan Zn-Pb-Ag-Cu deposit, Askersund, Örebro County, Sweden.
- 2021
-
Ingår i: European journal of mineralogy. - : Nicolaus Copernicus University Press. - 0935-1221 .- 1617-4011. ; 33:6, s. 659-673
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Zinkgruvanite, ideally Ba4Mn2+4Fe3+2(Si2O7)2(SO4)2O2(OH)2, is a new member of the ericssonite group, found in Ba-rich drill core samples from a sphalerite+galena- and diopside-rich metatuffite succession from the Zinkgruvan mine, Örebro county, Sweden. Zinkgruvanite is associated with massive baryte, barytocalcite, diopside and minor witherite, cerchiaraite-(Al) and sulfide minerals. It occurs as subhedral to euhedral flattened and elongated crystals up to 4 mm. It is almost black, semi-opaque with a dark brown streak. The luster is vitreous to sub-adamantine on crystal faces, resinous on fractures. The mineral is brittle with an uneven fracture. VHN100 = 539 and HMohs ~4½. In thin fragments, it is reddish-black, translucent and optically biaxial (+), 2Vz > 70°. Pleochroism is strong, deep brown-red (E ⊥ {001} cleavage) to olive-pale brown. Chemical point analyses by WDS-EPMA together with iron valencies determined from Mössbauer spectroscopy, yielded the empirical formula (based on 26 O+OH+F+Cl anions): (Ba4.02Na0.03)Σ4.05(Mn1.79Fe2+1.56Fe3+0.42Mg0.14Ca0.10Ni0.01Zn0.01)Σ4.03 (Fe3+1.74Ti0.20Al0.06)Σ2.00Si4(S1.61Si0.32P0.07)Σ1.99O24(OH1.63Cl0.29F0.08)Σ2.00. The mineral is triclinic, space group P–1, with unit-cell parameters a = 5.3982(1) Å, b = 7.0237(1) Å, c = 14.8108(4) Å, α = 98.256(2)º, β = 93.379(2)º, γ = 89.985(2)º and V = 554.75(2) Å3 for Z = 1. The eight strongest X-ray powder diffraction lines are [d Å (I%; hkl)]: 3.508 (70; 103), 2.980(70; 11–4), 2.814 (68; 1–22), 2.777 (70; 121), 2.699 (714; 200), 2.680 (68; 20–1), 2.125 (100; 124, 204), 2.107 (96; –221). The crystal structure (R1 = 0.0379 for 3204 reflections) is an array of TS (titanium silicate) blocks alternating with intermediate blocks. The TS blocks consist of HOH sheets (H = heteropolyhedral, O = octahedral) parallel to (001). In the O sheet, the Mn2+-dominant MO(1,2,3) sites give ideally Mn2+4 pfu. In the H sheet, the Fe3+-dominant MH sites and AP(1) sites give ideally Fe3+2Ba2 pfu. In the intermediate block, SO4 oxyanions and eleven coordinated Ba atoms give ideally 2 × SO4Ba pfu. Zinkgruvanite is related to ericssonite and ferro-ericssonite in having the same topology and type of linkage of layers in the TS block. Zinkgruvanite is also closely compositionally related to yoshimuraite, Ba4Mn4Ti2(Si2O7)2(PO4)2O2(OH)2, via the coupled heterovalent substitution 2 Ti4+ + 2 (PO4)3- →2 Fe3+ + 2 (SO4)2-, but presents a different type of linkage. The new mineral probably formed during a late stage of regional metamorphism of a Ba-enriched, syngenetic protolith, involving locally generated oxidized fluids of high salinity.
|
|
| 5. |
- Dunst, Robert, et al.
(författare)
-
A lithological context for stratabound REE mineralisation at the birthplace of REE – Bastnäs, Riddarhyttan, Sweden
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the 17th SGA Biennial Meeting, 28 August – 1 September 2023, Zurich, Switzerland. - : The Society for Geology Applied to Mineral Deposits (SGA). ; , s. 29-32
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Bastnäs ore field, in central Sweden, is the cradle of the rare earth elements (REE). It is the place of the discovery of several REE and important REE-minerals (e.g., Bastnäsite one of the primary REE-ore minerals). In recent years there has been an increased interest due to rising demand of REE for technological applications. Several recent studies have focused on the mineralogy and geochemistry but a lack of fresh in situ samples has meant that textural and stratigraphic relationships are not as well described. Recent exploration in the area has produced drill core traverses across the host stratigraphy of the Bastnäs deposit, allowing the collection of relatively fresh in situ samples which can be placed in lithological context. Here we present new mineralogical and textural information linked to the lithology indicating that the REE-mineralisation in Bastnäs is commonly associated with magnetite skarn and that it occurs over a wide range of stratigraphic levels
|
|
| 6. |
- Forsgren, Mikael F, 1983-, et al.
(författare)
-
Biomarkers of liver fibrosis : prospective comparison of multimodal magnetic resonance, serum algorithms and transient elastography.
- 2020
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Gastroenterology. - : Taylor & Francis. - 0036-5521 .- 1502-7708. ; 55:7, s. 848-859
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND AND AIMS: Accurate biomarkers for quantifying liver fibrosis are important for clinical practice and trial end-points. We compared the diagnostic performance of magnetic resonance imaging (MRI), including gadoxetate-enhanced MRI and 31P-MR spectroscopy, with fibrosis stage and serum fibrosis algorithms in a clinical setting. Also, in a subset of patients, MR- and transient elastography (MRE and TE) was evaluated when available.METHODS: Patients were recruited prospectively if they were scheduled to undergo liver biopsy on a clinical indication due to elevated liver enzyme levels without decompensated cirrhosis. Within a month of the clinical work-up, an MR-examination and liver needle biopsy were performed on the same day. Based on late-phase gadoxetate-enhanced MRI, a mathematical model calculated hepatobiliary function (relating to OATP1 and MRP2). The hepatocyte gadoxetate uptake rate (KHep) and the normalised liver-to-spleen contrast ratio (LSC_N10) were also calculated. Nine serum fibrosis algorithms were investigated (GUCI, King's Score, APRI, FIB-4, Lok-Index, NIKEI, NASH-CRN regression score, Forns' score, and NAFLD-fibrosis score).RESULTS: The diagnostic performance (AUROC) for identification of significant fibrosis (F2-4) was 0.78, 0.80, 0.69, and 0.78 for MRE, TE, LSC_N10, and GUCI, respectively. For the identification of advanced fibrosis (F3-4), the AUROCs were 0.93, 0.84, 0.81, and 0.82 respectively.CONCLUSION: MRE and TE were superior for non-invasive identification of significant fibrosis. Serum fibrosis algorithms developed for specific liver diseases are applicable in this cohort of diverse liver diseases aetiologies. Gadoxetate-MRI was sufficiently sensitive to detect the low function losses associated with fibrosis. None was able to efficiently distinguish between stages within the low fibrosis stages.Lay summaryExcessive accumulation of scar tissue, fibrosis, in the liver is an important aspect in chronic liver disease. To replace the invasive needle biopsy, we have explored non-invasive methods to assess liver fibrosis. In our study we found that elastographic methods, which assess the mechanical properties of the liver, are superior in assessing fibrosis in a clinical setting. Of interest from a clinical trial point-of-view, none of the tested methods was sufficiently accurate to distinguish between adjacent moderate fibrosis stages.
|
|
| 7. |
- Hjorth, Tomas, et al.
(författare)
-
Undersökning av limniska sediment : Konsultrapport inom regeringsuppdraget RUFS
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen gav 2019 i uppdrag till ett antal myndigheter, under ledning av Naturvårdsverket, att förbättra kunskapen om förorenade sediment. Denna rapport redovisar fältundersökningar av sediment i sjöar och vattendrag i Sverige utförda av NIRAS Sweden AB på uppdrag av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Fältundersökningarna har genomförts inom ett delprojekt inom regeringsuppdraget där SGU, Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten har medverkat. Parallellt har även sediment i kustområden och i Vänern undersökts. Syftet med fältundersökningarna har varit att bidra till en förbättrad nationell överblick och kunskapsgrund för prioriteringar av kommande inventeringar och åtgärder av förorenade sediment. De har också syftat till att ta fram underlag för fortsatt utveckling av inventeringsmetodik.Inledningsvis valdes undersökningsområden ut utifrån bedömd påverkansbild av miljögifter inom vattenförvaltningen från pågående miljöfarlig verksamhet och förorenade områden från historiska verksamheter, tillgängliga kartor (flygfoton, djupkartor och geologiska kartor), och tillgänglig information om tidigare undersökningar. Urvalet förfinades utifrån prioriterade branscher att undersöka och i dialog med berörda länsstyrelser och resulterade i 55 undersöknings områden, av vilka 34 förekom i sjöar och 21 i vattendrag. Underlaget ingick i SGU:s uppdragsbeskrivning och NIRAS Sweden AB fortsatte skrivbordsinventeringen för att utforma mer detaljerade underlag inför provtagning i fält.Fältarbetet utfördes under år 2021 och 2022. Det inleddes i varje område med hydroakustiska undersökningar, i de flesta fall genom mätning med enkelstrålande ekolod. Vid elva områden användes mer avancerade hydroakustiska mätmetoder. Resultaten av de hydroakustiska mätningarna indikerar var på bottnarna det kan finnas sediment som avsatts under industrialismen och som kan vara påverkade av mänskliga aktiviteter. Utifrån denna information justerades placeringen av de preliminärt föreslagna provpunkterna. Prov hämtades från en till fyra lokaler inom 53 undersökningsområden. Två av de planerade undersökningsområden utgick på grund av att strömförhållanden medförde att det inte gick att genomföra provtagningen. Rörprovtagare användes för att kunna ta ytprover (0–5 cm) och djupare prover (15–20 cm), men för tio av undersökningsområdena medförde botten- eller strömförhållandena för ett eller flera av proverna att lådprovtagare behövde användas istället för rörprovtagare. För dessa prover togs endast samlingsprover och inte definierade yt- eller djupprover.Sedimentproverna analyserades avseende kemiska och fysikaliska parametrar och i vissa områden avseende toxisk respons med så kallade CALUX-metoder. De kemiska analyserna delades in i olika paket; ett grundpaket av fysikaliska parametrar och ämnesgrupper som antogs vara vanligt förekommande i sediment och som analyserades i samtliga yt- och djupprover, samt flera olika tilläggspaket som analyserades i ytprover utifrån de branschtypiska ämnen som skulle kunna förekomma utifrån påverkansbilden i respektive undersökningsområde. Resultaten stöder antagandet att ämnesgrupperna som inkluderades i grundpaketet ofta förekommer i vattenmiljön. Metaller uppmättes i samtliga prover, och de organiska ämnesgrupperna som ingick i grundpaketet (PAHer och PCBer) uppmättes även ofta. Flertalet PAHer och PCBer påträffades över rapporteringsgränserna i 75 % av proverna.I jämförelse med ämnesgrupperna i grundpaketet uppmättes ämnesgrupperna i tilläggspaketen mer sällan. Läkemedel var den ämnesgrupp som påträffades i lägst grad. Höga rapporteringsgränser och matriseffekter kan ha bidragit till att vissa ämnen i tilläggspaketen inte kunde uppmätas.Vid en jämförelse med bedömningsgrunder och jämförelsevärden framgick att uppmätta halter av bly, kadmium, koppar, TBT och antracen överskred vattendirektivets gränsvärden i omkring 20–40 % av ytproverna. Siloxaner som analyserades i prover från recipienter till avloppsreningsverk påträffades sällan över rapporteringsgränsen, men i de tre prover där siloxanen D4 kunde uppmätas överskreds den effektbaserade bedömningsgrunden (HVMFS 2019:25). Metallhalter avvek i flera undersökningsområden stort från bakgrundshalter, och även från medianvärden inom undersökningen. Det gäller framför allt för arsenik, men även för bly, koppar, krom, kvicksilver, tenn och zink, exempelvis i recipienter till gruvor (Saivatj/Aisjaure, Ruttjejaure och Bruträsket) och stålindustri med ytbehandling (Lill-Gösken).Påverkansbildens komplexitet varierade mycket mellan undersökningsområdena. Eftersom både antal och typ av bransch varierade, och därmed urval av tilläggspaket, ger resultaten endast indikationer om vilka ämnen och ämnesgrupper som kan kopplas till specifika branscher. Likväl tyder resultaten på att den största belastningen i de områden som ingick i undersökningen av både antal ämnen och uppmätta halter var som störst i recipienter till massa- och pappersbruk, avloppsreningsverk och tätorter, men också recipienter till gruvor, stålindustrier och avfallshantering och deponier.För att uppskatta effekten på levande organismer i vattenmiljön utfördes så kallade toxicitetstester enligt CALUX-metoden avseende dioxinlika ämnen, PAHer och östrogenlika ämnen. Resultaten från dessa analyser uppvisar över lag god samvariation med kemiskt uppmätta halter av respektive ämnesgrupp. Responsen på dioxinlika ämnen indikerar dessutom att det finns fler föreningar än PCDD/F och DL-PCB som ger upphov till dioxinlika effekter. Toxicitetstester kan på detta sätt utgöra ett viktigt komplement till kemiska analyser.En erfarenhet från fältundersökningarna inom regeringsuppdraget är att sammanställningar av tillgänglig information om påverkanskällor och sedimentgeologiska förhållanden i vattenområden är mycket viktiga underlag för att prioritera vilka områden som bör undersökas. Träffsäkerheten i detta förfarande kan förväntas öka varefter fler områden undersöks i framtiden och kunskapen ökar om föroreningars koppling till olika källor. Kommande fältundersökningar bör utföras med så jämförbara metoder som möjligt, och erfarenheterna från fältmetoderna som tillämpats under regeringsuppdraget kan bidra med viktig kunskap. Fler metodstudier skulle ytterligare kunna balansera omfattning och noggrannhet i såväl inledande ekolodsmätningar (hydroakustik) som provtagningsteknik. Detta skulle bidra till att uppnå undersökningsresultat med tillräcklig kvalitet så kostnadseffektivt som möjligt. Fler undersökningar skulle även bidra med underlag till bedömningsgrunder för miljöföroreningar som hittills saknar sådana, exempelvis dioxiner och dioxinlika föreningar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Karlsson, Björn, et al.
(författare)
-
NORDIC COURSE DEVELOPMENT COOPERATION IN AN EMERGING FIELD OF ENGINEERING
- 2022
-
Ingår i: 18th CDIO International Conference, CDIO 2022 - Proceedings. - : Reykjavík University. - 9789935965561 ; , s. 659-669
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Four decades ago, a specific engineering BSc study program in Fire Safety Engineering was formed at Lund University, Sweden, and several Nordic universities have since included courses on such subjects in their own BSc og MSc programmes. The field of fire safety engineering encompasses topics from a wide range of engineering disciplines, including mathematics, physics, chemistry and advanced engineering courses such as heat transfer, thermodynamics and fluid dynamics. It is not immediately obvious how to balance the need for knowledge from fundamental, applied and specific courses to be taught within the discipline of fire safety engineering. Long standing cooperation across 12 Nordic universities and research institutions has made this distinction clearer and most recently this network secured Nordic funding for three years for a specific cooperation program in education, including PhD exchange programs and the development of a summer school for students of engineering, focusing on fire safety and energy. Specifically, four of these universities, through the authors of this paper, have been cooperating for a number of years within one of the key courses called "Enclosure Fire Dynamics", the study of how a fire develops in a building and how engineering methods based on classical physics and chemistry can be used to simulate the environment due to fire, allowing engineers and designers to test and compare various possible design solutions regarding building fire safety. This has required careful development of educational material in close cooperation between Nordic universities, following the CDIO principles. The fruitful cooperation has resulted in the production of comprehensive educational material such as textbooks, homework assignments, laboratory instructions and computer labs, to name a few examples of results. Most of the material is free of charge and available on the internet. This paper provides an example of how this has been achieved by a cross-Nordic collaboration on providing and developing educational material in an emerging engineering discipline.
|
|
| 10. |
- Karlsson, Mikael, Docent, et al.
(författare)
-
Climate policy co-benefits : a review
- 2020
-
Ingår i: Climate Policy. - : Informa UK Limited. - 1469-3062 .- 1752-7457. ; 20:3, s. 292-316
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Concern over mitigation costs impedes the adoption of the climate policies needed to achieve agreed global warming targets. While costs are important to consider, so are benefits. However, the evidence for climate policy co-benefits, that is, the benefits in addition to avoided climate change costs, is commonly overlooked in policy-making. In many areas, the research is limited and not comprehensively synthesised. This article counters that problem and reviews 239 peer-reviewed articles, selected from 1,749 hits from a literature search covering 'co-benefits' and related terms. Aiming to aid policy-makers and to identify research gaps, we structure, describe, analyse and synthesize the rapidly expanding knowledge on climate policy co-benefits. Improved air quality is the co-benefit category dominating the literature, but studies covering a broad geographic range also focus on diet, physical activity, soil and water quality, biodiversity, economic performance, and energy security. In these areas, co-benefits are shown to be of substantial economic value, regarding air quality often of the same order of magnitude as mitigation costs, in some instances even larger. However, the share of studies quantifying or monetizing co-benefits is limited, and the empirical evidence is small, in particular for areas besides air quality and health. Furthermore, the knowledge is seldom used in policy-making, meaning that decision-making is often biased and overly concerned with costs, leading to suboptimal climate policies and goal failures. Evidently, more research is needed, as well as improved decision-making. Understanding and acting on climate policy co-benefits can promote policies that better mitigate climate change and improve overall welfare. Key policy insights Climate policy co-benefits in well-researched fields such as air quality and health are large, often equalling or exceeding mitigation costs. Despite their significance, co-benefits are seldom considered in decision-making, leading to biased policies and goal failures. In several areas, such as diet and energy security, co-benefits are sparsely researched, but emerging evidence points to high values. More research is needed, including on how to describe the total value of different co-benefits. Improved processes, documentation requirements and criteria in decision-making are needed, in order to ensure that political decision-makers consider co-benefits.
|
|
