| 1. |
- Hartmann, Nanna B., et al.
(författare)
-
Are We Speaking the Same Language? Recommendations for a Definition and Categorization Framework for Plastic Debris
- 2019
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 53:3, s. 1039-1047
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Copyright © 2019 American Chemical Society. The accumulation of plastic litter in natural environments is a global issue. Concerns over potential negative impacts on the economy, wildlife, and human health provide strong incentives for improving the sustainable use of plastics. Despite the many voices raised on the issue, we lack a consensus on how to define and categorize plastic debris. This is evident for microplastics, where inconsistent size classes are used and where the materials to be included are under debate. While this is inherent in an emerging research field, an ambiguous terminology results in confusion and miscommunication that may compromise progress in research and mitigation measures. Therefore, we need to be explicit on what exactly we consider plastic debris. Thus, we critically discuss the advantages and disadvantages of a unified terminology, propose a definition and categorization framework, and highlight areas of uncertainty. Going beyond size classes, our framework includes physicochemical properties (polymer composition, solid state, solubility) as defining criteria and size, shape, color, and origin as classifiers for categorization. Acknowledging the rapid evolution of our knowledge on plastic pollution, our framework will promote consensus building within the scientific and regulatory community based on a solid scientific foundation.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Karlsson, Therese, 1987
(författare)
-
Sources and fate of plastic particles in northern European coastal waters
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plastics are integral parts of our lives and have allowed for important technological leaps within society. However, an unwanted consequence of our current consumption of plas-tics is marine plastic pollution and in order to reduce its impact we need to understand its sources and fate patterns. It is a threefold challenge as it requires suitable methodology, as well as in-depth studies of sources and the various processes that affect the fate of plas-tics. Based on comprehensive tests and evaluations, this thesis provides recommendations on suitable methodologies for sampling, extraction and identification. To further improve the understanding of the fate of plastics in the ocean, in-situ experiments related to oxida-tion and biofouling were performed. Moreover, the distributions of plastic pellets were mapped in a case study area, through field studies and calculations, to understand the spread from local point sources. The results show that floating plastics are prone to beaching and it is concluded that although plastics can be subject to long-range transport, the majority of the pollutants will be found close to the point of release. The studies also show that most floating plastics will eventually sink, due to biofouling and degradation. To provide information on diffuse sources, the evaluated methods were then applied to analyze surface waters, sediment, biota and beach materials. Most microplastics (53-100%) found in the different surveys were identified as fragments of polyethylene, poly-propylene and expanded polystyrene. Since most of the microplastics therefore stem from macroplastics, any attempt to address microplastic pollution needs to have a strong focus on macroplastics. Additionally, pellets and fluff were often encountered and specific point sources related to the production of plastics were examined in an interdisciplinary case study. The study showed continuous spills of plastic pellets associated with production, transportation and storage. The study furthermore illustrated that although there is a legal framework in place, it is not being adequately enforced, which has resulted in limited re-sponsibility and accountability for the involved actors. The studies related to fate process-es illustrate why attempts to decrease plastic pollution need to be focused as close to the source as possible, since that is where prevention and mitigation measures will be most efficient. Furthermore, the results from the field studies are crucial to consider for solu-tion-oriented initiatives. They provide important insights regarding sources and fate of plastic particles, showing that in order to decrease microplastic pollution the main focus needs to be on larger plastics and how we use them. This means working actively to de-crease waste streams through a lower level of consumption, while simultaneously improv-ing waste management strategies to prevent leakage. The increasing interest from multiple stakeholders in academia, amongst policy makers and in the civil society also emphasizes the need for empirical data and clear communication to avoid discrepancies between the perceived and the actual sources and fate of floating plastic particles.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Therese, 1987, et al.
(författare)
-
Undersökning av mikroskräp längs bohuslänska stränder och i sediment
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mikroplast och andra mikroskräpspartiklar såsom paraffin hittas i miljöprover över hela världen. En stor del av provtagningarna sker i ytvatten och det har gett oss många insikter kring förekomst och transport. På grund av en snabb omsättning och ofta låga antal partiklar per prov är det dock svårt att använda ytvattenprov för analys av mikroskräpssammansättningen. Sammansättningen är dock en viktig komponent för att ge underlag till att utröna såväl källmönster som riskanalyser.Majoriteten av plasten förväntas sjunka eller hamna på stränder. Därför undersöker vi här prover från stränder och sediment på den svenska västkusten. I studien ingår prover från tre exponerade stränder; Tjällsö, Skaftö och Ramsvik, tre stadsnära stränder; Göteborg, Stenungssund och Uddevalla samt prover i sediment utanför Stenungssund.På stränderna provtogs två sorters prover. Ackumulationsprover; prover som togs där skräpet visuellt kunde konstateras ha samlats, och poolade prover; prover där mindre volymer togs över ett större område och lades ihop till ett prov. Ackumulationsproverna togs för att öka chansen att få tillräckligt högt partikelantal och de poolade proverna togs för att ge mer representativa prover för föroreningsnivån på de olika stränderna. Proverna storleksfraktionerades och analyser gjordes visuellt i ljusmikroskop av fraktionerna 1-5 mm, 0,5-1 mm och 0,3-0,5 mm. Vissa partikeltyper analyserades även i FTIR för att även ge materialtyp. Lågt partikelantal i vissa av proverna belyser vikten av att anpassa provvolymen, medan analys av större provvolymer emellertid kan kräva extraktionsmetoder för att analyserna sak bli kostnadseffektiva. På grund av källornas komplexitet ges en så fullständig bild som om miljöanalyser av mikro och makroskräp, geografiska föroreningsmönster samt massbalansberäkningar kombineras. Vid mer specifika frågeställningar om särskilda källor så bör provtagning och analysmetod anpassas specifikt, utifrån storleksfördelning, partikeldensitet och polymertyper. Extraktion av mikroskräp från sedimentproverna är relativt väl utvecklat för miljöövervakning men analysen på mindre storleksfördelningar behöver utvecklas för att bryta ner naturligt material för att underlätta analysen.Resultaten indikerar att strandprover kan vara lämpliga för analys av sammansättningen av flytande mikroskräp, medan sediment är lämpliga för sjunkande partiklar, framförallt de polymerer som har en högre densitet i polymeren men även material som initialt flyter men som sedan på grund av degradationsprocesser och biofilm sjunker.Resultaten från strandproverna visade på höga koncentrationer av mikroskräp; i de poolade proverna låg de mellan 4 000 och 100 000 partiklar över 300 μm per kg torrvikt och koncentrationerna i ackumulationsproverna var upp till 70 gånger högre. Vanligast i samtliga prover var olika typer av plastfragment. Bland dessa var transparanta och semitransparenta fragment de allra vanligaste. De är svåra att spåra till specifika källor, vissa ledtrådar kan dock ges genom att undersöka sammansättningen av större skräp och återkommande resultat av strandinventeringar visar att en stor mängd av skräpet som hittas på svenska stränder är förpackningsplast.På stränderna var expanderad cellplast också en viktig kategori bland fragmenten. Framförallt på de urbana stränderna där de utgjorde en stor del av den identifierade mikroplasten. Åtgärder mot användningen av expanderad polystyren (EPS) i vissa engångartiklar har redan diskuterats på EU-nivå. Merparten av den expanderade polystyrenen som används i Europa används dock till byggmaterial. Det kan därför vara meningsfullt att se över regler om emballage och hantering av EPS och rutiner vid byggnadsarbeten för att säkerhetsställa att minimalt spill sker vid transport, lagring och bearbetning.8Bland de mikroplaster på stränder som inte tycktes vara fragmenterade så var plasttyper kopplat till produktion av plast en betydande del. Antalskoncentrationerna var högre i mindre storleksfraktioner. Den sortens mindre partiklar kan antas vara svårare att undvika spill utav än pellets. Det visar på vikten av att inkludera implementeringen av goda rutiner, miljötillsyn och uppföljning vid produktion, transport och lagring av plastmaterial.En annan återkommande kategori var mikrosfärer. Flera partiklar identifierades som polymetylmetacrylat medan vissa gav liknande spektra som glas. Tidigare studier har även hittat mikrosfärer av polystyren. Mikrosfärer kan därför antas förekomma i olika material med olika sammansättningar. Flera sorter tycks dock hamna i miljön vilket innebär att en översyn av användningsområden kan ge utökad kunskap kring vilka preventiva åtgärder som kan tas för att begränsa spill under produktion, transport, lagring och även användning. Referens bör även ges till det regelverksrevision av primär mikroplast som ECHA arbetar med.Paraffin var också en viktig skräpkategori som utgjorde 21 % av mikroskräpspartiklarna. Det kan därför vara värt att överväga de risker som paraffin kan utgöra samt undersöka möjligheter till att begränsa läckaget av paraffin till miljön.Mikroskräpskategorierna i sediment som gav kompletterade bild av viktiga källor var däckslitagepartiklar, fibrer, industrispill av PVC, samt färgade partiklar som till viss del kan vara färgpartiklar. Men även i sedimenten var de semitransparenta fragmenten av huvudsakligen PP och PE betydande.En litteraturjämförelse mellan sedimentmätningar i denna studie med övriga globala mätningar, visar att dessa svenska, med närliggande urbana-industriella källor, är bland de högsta förekomster som rapporterats från marina sediment. En jämförelse med kunskapsläget kring preliminär riskbedömning är inkluderad.Således sammantaget var majoriteten av partiklarna i sedimentproverna och på stränderna plastfragment. Det innebär att åtgärdsprogram utformade för att minska mängden mikroskräp i miljön bör inkludera åtgärder mot makroskräp med fokus på i) minskning av viss användning, ii) minimering av hantering utomhus, iii) barriärer för läckage och spridning, iv) uppstädningsåtgärder, ej endast på stränder utan även mer nära källorna eller spridningspunkterna.
|
|
| 5. |
- Lindell, Ellen, 1979, et al.
(författare)
-
Investigation of self-reported dizziness in the elderly when lying down or turning over in bed, and possible benign paroxysmal positional vertigo
- 2019
-
Ingår i: Journal of Laryngology and Otology. - 0022-2151. ; 133:4, s. 275-280
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectivesThis study aimed to investigate the rate of dizziness and occurrence of benign paroxysmal positional vertigo in the elderly by physical examination in those reporting dizziness symptoms when lying down or turning over in bed.MethodsA total of 498 people, aged 70-85 years, were asked to complete a questionnaire regarding dizziness symptoms. Subjects answering that they became dizzy in bed were asked to participate in a physical examination and diagnostic manoeuvres investigating benign paroxysmal positional vertigo.ResultsA total of 324 participants (65 per cent) completed the questionnaire. More than one-quarter (29 per cent) reported dizziness and 32 (10 per cent) reported dizziness when turning in bed. Of these 32 persons, 22 (69 per cent) underwent a physical examination. Six participants tested positive for benign paroxysmal positional vertigo.ConclusionTen per cent of the elderly participants reported positional symptoms, and 6 out of 22 fulfilled diagnostic criteria for benign paroxysmal positional vertigo. Furthermore, benign paroxysmal positional vertigo was established despite a delay between questionnaire completion and investigation, emphasising that this type of dizziness may not be a self-limiting disorder. © JLO (1984) Limited, 2019.
|
|
