| 1. |
- Jacobsson, Staffan, 1951, et al.
(författare)
-
Bidrag till handlingsplan för havsbaserad vindkraft i Sverige - För säkrad eltillförsel, stabiltklimat och industriell utveckling
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Världen behöver ställa om produktionen av el till ett system med inga eller ringa utsläpp av växthusgaser. Både Världsbanken (2014) och International Energy Agency (IEA,2013) varnar i starka ordalag för en temperaturhöjning långt utöver 2 grader vilket understryker betydelsen av en politik som säkerställer att en omvandling sker i tid. Tillutmaningen läggs åldrande kärnkraftverk samt en förväntad ökad efterfrågan på el inom transportsektorn och för att ersätta gas för uppvärmning. En teknik som EUkommissionenhar stora förväntningar på, och som främst britter, tyskar och danskar investerar mycket i, är havsbaserad vindkraft. I detta bidrag argumenterar vi för att Sverige bör följa dessa länder och bygga ut den havsbaserade vindkraften som ett komplement till andra tekniker som använder förnyelsebara energikällor. Vi diskuterar även vilka hinder som måste överbryggas för att en utbyggnad skall ske i tid och åtgärder som kan vidtas för att säkra en utbyggnad.Sveriges potential är stor. Om 3 000 km2 används för havsbaserad vindkraft, 5 MW installeras per km2 och kraftverken har 40 % kapacitetsfaktor, blir årsproduktionendrygt 50 TWh. Många företag har sett denna potential och projekt som befinner sig i olika delar av tillståndsprocessen skulle kunna producera 26 TWh. I debatten argumenteras emellertid ofta att nya investeringar i förnybar energiteknik inte behövs då i) Sverige har en nettoexport av el och ii) vi med lätthet uppfyller 2020 målen. Denna tidshorisont är emellertid för kort jämfört med de långa ledtider som finns i utbyggnaden av ny kapacitet och vi kan inte heller betrakta Sverige som en isolerad ö. Vi måste istället blicka framåt några decennier och ut mot övriga EU när vi analyserar önskvärdheten av att investera i havsbaserad vindkraft. Vi uppmärksammar då risken att det kan uppstå ett större produktionsgap i Sverige. Även för Nordpool-området finns denna risk och för EU som helhet är det förväntade produktionsgapet mycket stort. En utbyggd havsbaserad vindkraft kan bidra till att säkerställa att Sverige och Nordpoolområdet får ett kraftsystem som kan leverera omfattande mängder el till rimliga priser när de åldrande kärnkraftverken läggs ner. Potentialen är så stor att Sverige även kan ge ett viktigt bidrag till att uppnå EU:s klimatmål genom en ökad elexport. Detta bidrag skall inte ses som att vi blir ”världens samvete” utan förenas med nya affärsmöjligheter då Sverige synes kunna producera havsvindel till en låg kostnad i förhållande tillinstallationer i Nordsjön. Detta är det starkaste skälet till en utbyggnad i Sverige och ett utnyttjande av denna svenska komparativa fördel passar väl in i EUs tankar om enEnergiunion.Det är tänkbart att en kapacitet att producera 30 TWh havsbaserad vindel kan finnas på plats i Sverige år 2035. För att möjliggöra nödvändiga investeringar måste dock en rad hinder överbryggas. Det viktigaste hindret är brist på incitament att investera och det behövs ett styrmedel som på ett trovärdigt sätt leder till de omfattande investerin
|
|
| 2. |
- Karltorp, Kersti, 1982
(författare)
-
Challenges in mobilising financial resources for renewable energy-The cases of biomass gasification and offshore wind power
- 2016
-
Ingår i: Environmental Innovation and Societal Transitions. - : Elsevier BV. - 2210-4224. ; 19, s. 96-110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To mitigate climate change, substantial investments are needed in emerging renewable energy technologies. However, developers of the technologies - both capital goods suppliers and utilities - lack the capital to make the required investments, and other investors hesitate because of the high risks and low returns involved. This article analyses the challenges of financing the development and large-scale diffusion of biomass gasification and offshore wind power in Europe. Biomass gasification needs to take the step from public to private finance and find investors willing to make a sizable investment with high risk. Mobilising the amount of capital needed to bring about large-scale diffusion of offshore wind power will require innovative financial solutions. To overcome these challenges, changes are needed in both the financial sector and in firms in the energy sector. Amongst other suggestions this article points to bonds specially designed for renewable energy as one way to increase investment.
|
|
| 3. |
- Karltorp, Kersti, et al.
(författare)
-
Handling financial resource mobilisation in technological innovation systems - The case of chinese wind power
- 2017
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 142, s. 3872-3882
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To mitigate climate change, a rapid and large-scale expansion of sustainable innovations such as renewable energy technologies is crucial. China's track record of wind power development shows both speed and scale that can provide valuable knowledge of how to stimulate and maintain transformation of energy systems. The growth was made possible partly by ample access to financial capital. However, the rapid growth also led to growing pains and made the industry face increasing financial constraints. While these constraints partly relate to structures and trends that are external to the wind power innovation system, they were also a consequence of the particular path taken in Chinese wind power development. The case demonstrates that if a full-fledged industry is to be developed and sustained, a balanced growth is required and all innovation system functions need due attention, sooner or later. Conceptually, the article contributes by further exploring how mobilisation of financial resources affect and is affected by overall system dynamics.
|
|
| 4. |
- Karltorp, Kersti, et al.
(författare)
-
Statens roll för klimatomställning i processindustrin : Utmaningar och möjligheter för socioteknisk omställning i svensk industri för framställning av järn- och stål, cement, raffinaderiprodukter och kemikalier
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste åren har takten och ambitionsnivån i klimatarbetet höjts vilket bland annat resulterat i det internationella Parisavtalet och ett nationellt klimatmål - om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå dessa ambitiösa mål krävs omfattande samhällsförändringar inom alla sektorer inte minst industrin som i Sverige står för drygt 30% av växthusgasutsläpp. Framställning av järn- och stål,cement, raffinaderiprodukter och kemikalier orsakar den största delen av dessa utsläpp. Under de senaste decennierna har olika åtgärder genomförts för att minska dessa utsläpp, men med undantag för pappers- och massaindustrin är växthusgas-utsläpp i stort sett på samma nivå som 1990. För att nå målen krävs en helt annan utveckling än vad som skett de senaste decennierna - mycket kraftiga utsläppsminskningar måste ske på mycket kort tid.Regeringen har givit Energimyndigheten i Uppdrag att genomföra innovationsfrämjande insatser för att minska process-industrins utsläpp av växthusgaser (N2016/06369/IFK). Inom ramen för detta regeringsuppdrag har forskningsinstitutet RISE, Chalmers och Jönköpings Internationella Handelshögskola fått ett uppdrag som syftar till att ta fram ett kunskaps-underlag om hur staten och andra aktörer kan stimulera en omställning mot kraftigt minskade växthusgasutsläpp inom svensk processindustri. Resultatet av detta uppdrag presenteras i denna rapport och de mest centrala slutsatserna presenteras i denna sammanfattning.Rapporten är avgränsad till analyser av de processindustrier som står för störst andel fossila växthusgasutsläpp i Sverige:järn- och stålindustrin (i denna rapport benämnd stålindustrin), cementindustrin, raffinaderiindustrin och kemiindustrin. För varje industri analyseras några exempel på tekniska alternativ (i denna rapport kallade omställningsalternativ) som kan leda till en omställning i form av sänkta processutsläpp av fossila växthusgaser. Effektivare användning av material samt högre grad av cirkulära flöden, så som ökad återvinning och ökad återanvändning, kan bidra till att sänka utsläppen. För att ge underlag för en bredare reflektion kring denna typ av alternativ inkluderas även några exempel på detta i analyserna.Analyserna i denna rapport utgår från ett sociotekniskt systemperspektiv på omställningar av industrier. Det innebär att teknisk förändring ses i ett större sammanhang, där tekniska system, aktörsstrukturer och institutioner utvecklas tillsammans i en iterativ process som kännetecknas av lärande och experimenterande men också betydande trögheter. Statens roll i sådana omställningsprocesser kan dels vara att stimulera teknisk utveckling i linje med samhällets långsiktiga mål (t.ex. hållbar utveckling), dels att låsa upp eller fasa ut etablerade strukturer för att ge plats för nya, mer önskvärda tekniker.
|
|
| 5. |
- Karltorp, Kersti, et al.
(författare)
-
Statens roll för klimatomställning i processindustrin: Utmaningar och möjligheter för socioteknisk omställning i svensk industri för framställning av järn- och stål, cement, raffinaderiprodukter och kemikalier
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste åren har takten och ambitionsnivån i klimatarbetet höjts vilket bland annat resulterat i det internationella Parisavtalet och ett nationellt klimatmål - om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå dessa ambitiösa mål krävs omfattande samhällsförändringar inom alla sektorer inte minst industrin som i Sverige står för drygt 30% av växthusgasutsläpp. Framställning av järn- och stål, cement, raffinaderiprodukter och kemikalier orsakar den största delen av dessa utsläpp. Under de senaste decennierna har olika åtgärder genomförts för att minska dessa utsläpp, men med undantag för pappers- och massaindustrin är växthusgasutsläpp i stort sett på samma nivå som 1990. För att nå målen krävs en helt annan utveckling än vad som skett de senaste decennierna - mycket kraftiga utsläppsminskningar måste ske på mycket kort tid. Regeringen har givit Energimyndigheten i Uppdrag att genomföra innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser (N2016/06369/IFK). Inom ramen för detta regeringsuppdrag har forskningsinstitutet RISE, Chalmers och Jönköpings Internationella Handelshögskola fått ett uppdrag som syftar till att ta fram ett kunskapsunderlag om hur staten och andra aktörer kan stimulera en omställning mot kraftigt minskade växthusgasutsläpp inom svensk processindustri. Rapporten är avgränsad till analyser av de processindustrier som står för störst andel fossila växthusgasutsläpp i Sverige: järn- och stålindustrin, cementindustrin, raffinaderiindustrin och kemiindustrin. För varje industri analyseras några exempel på tekniska alternativ (i denna rapport kallade omställningsalternativ) som kan leda till en omställning i form av sänkta processutsläpp av fossila växthusgaser. Analyserna utgår från ett sociotekniskt systemperspektiv på omställningar av industrier. Det innebär att teknisk förändring ses i ett större sammanhang, där tekniska system, aktörsstrukturer och institutioner utvecklas tillsammans i en iterativ process som kännetecknas av lärande och experimenterande men också betydande trögheter. Baserat på analyserna rekommenderas specifika åtgärder som stimulerar kunskapsutveckling och marknadsutveckling av omställningsalternativ på nationell och europeisk nivå inom de fyra industrierna. Baserat på en analys av fyra relevanta omställningskategorier som kan bidra med betydande utsläppsminskning inom rimlig tid och är mer eller mindre relevanta för alla industrier - biobaserade insatsvaror, återvunnen insatsvara samt koldioxidavskiljning och uppgradering - rekommenderas även fem generella åtgärder: (1) fortsatt och ökat forskning-, utveckling- och investeringsbidrag för att möta behov av kunskap och uppskalningsstöd, (2) ökad data och transparens relaterat till råvarors tillgänglighet och nytta, (3) tydliga, långsiktiga och jämförbara hållbarhetskriterier, (4) utveckling av en nationell färdplan för industrin och (5) offentlig upphandling på nationell och europeisk nivå som också kan stimulera utveckling av en tillräckligt stor nischmarknad. Vi rekommenderar även riktade åtgärder för specifika omställningskategorier så att inte bara inkrementella alternativ som inte kan uppnå den radikala utsläppsminskning som krävs stimuleras. Sammanfattningsvis krävs ett tydligt ledarskap både inom politiken och inom industrin för att lyckas med en klimatomställning i processindustrin. Industrin måste våga gå före inom sina respektive branscher och satsa på ett eller par nyckelalternativ och statem behöver ta ansvar för att en variation av lösningar utvecklas parallellt, genom att stimulera utveckling och implementering av inkrementella förbättringar i industrin samtidigt som nödvändiga förutsättningar skapas för att realisera flera av nyckelalternativen.
|
|
| 6. |
- Warneryd, Martin, et al.
(författare)
-
Affärsmodeller för solcellsinstallation i flerbostadshus och kommersiella fastigheter – en handbok
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Priset på solceller har stadigt minskat under senare år, samtidigt som effektiviteten har ökat. Alltfler, både privatpersoner och företag, väljer att investera i solcellsanläggningar. Drivkrafterna för att genomföra en installation är många och varierande, men vägen mot beslut är inte alltid enkel. Denna handbok riktar sig främst mot fastighetsägare till bostadsfastigheter och lokalfastigheter samt bostadsrättsföreningar. Syftet är att stödja dessa aktörsgrupper inför beslut om en eventuell solcellsinstallation. Innehållet i handboken bygger på resultat från workshops och intervjuer med representanter från de olika grupperna.Handboken beskriver möjliga affärsmodeller för solel uppdelat på de olika aktörsgrupperna, men även såväl ekonomiska som icke-ekonomiska nyttor med att installera en solelanläggning. Tre huvudtyper av affärsmodell presenteras:- Fastighetsägaren investerar och äger solcellsanläggningen.- Anläggningen leasas från ett leasingbolag, med eller utan avbetalning.- Fastighetsägaren upplåter takytor till en annan aktör som investerar i solceller.Affärsmodellsbeskrivningarna inkluderar ägarförhållanden, lönsamhet, hur den producerade solelen kan användas samt för- och nackdelar med modellen. Styrmedel i form av regler, stöd och ersättningar kan dessutom påverka både anläggningens storlek och dess lönsamhet. Aktuella regler beskrivs i handboken. Eftersom solelmarknaden och regelverk är i ständig förändring bör man alltid kontrollera vad som gäller inför en installation. I slutet påhandboken finns därför tips på vidare läsning och relevanta myndigheter.
|
|
