| 1. |
- Grooten, Liset, et al.
(författare)
-
A scaling-up strategy supporting the expansion of integrated care : a study protocol
- 2019
-
Ingår i: Journal of Integrated Care. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1476-9018. ; 27:3, s. 215-231
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeTo ensure that more people will benefit from integrated care initiatives, scaling-up of successful initiatives is the way forward. However, new challenges present themselves as knowledge on how to achieve successful large-scale implementation is scarce. The EU-funded project SCIROCCO uses a step-based scaling-up strategy to explore what to scale-up, and how to scale-up integrated care initiatives by matching the complementary strengths and weaknesses of five European regions involved in integrated care. The purpose of this paper is to describe a multi-method evaluation protocol designed to understand what factors influence the implementation of the SCIROCCO strategy to support the scaling-up of integrated care.Design/methodology/approachThe first part of the protocol focuses on the assessment of the implementation fidelity of the SCIROCCO step-based strategy. The objective is to gain insight in whether the step-based strategy is implemented as it was designed to explore what works and does not work when implementing the scaling-up strategy. The second part concerns a realist evaluation to examine what it is about the SCIROCCO’s strategy that works for whom, why, how and in which circumstances when scaling-up integrated care.FindingsThe intended study will provide valuable information on the implementation of the scaling-up strategy which will help to explain for what specific reasons the implementation succeeds and will facilitate further improvement of project outcomes.Originality/valueThe expected insights could be useful to guide the development, implementation and evaluation of future scaling-up strategies to advance the change towards more sustainable health and care systems.
|
|
| 2. |
- Kassberg, Ann-Charlotte
(författare)
-
Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada : med fokus mot arbete
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna avhandling var att generera ny kunskap om förmågan att använda vardagsteknik (VT) hos personer i arbetsför ålder med förvärvad hjärnskada (FHS) med fokus mot arbete. Syftet var också att bidra till utveckling av arbetsterapeutisk intervention genom att beskrivaoch utvärdera hur förmågan att använda VT kunde bedömas samt att utforska hur aktivitetsbaserade klientcentrerade interventioner kunde stödja förmågan att använda VT i arbetet. Studie I syftade till att genom en kvalitativ explorativ design utforska och beskriva hur personer med FHS använde den VT som de behövde i arbetet och användningens betydelse för deras möjligheter att arbeta. Studie II syftade till att genom en kvantitativ tvärsnittsstudie beskrivaförmågan att använda VT hos personer med FHS samt att utforska huruvida förmågan var relaterad till funktionshindrets svårighetsgrad. Studie III syftade till att utvärdera test-retest reliabilitet för bedömningsinstrumentet Management of Everyday Technology Assessment (META). Studie IVsyftade till att genom en kvalitativ multipel fallstudie utforska hur klientcentrerade arbetsterapeutiska interventioner kunde designas för att stödja personer med FHS förmåga att använda VT i arbetsuppgifter.I studie I framkom en diskrepans mellan deltagarnas förmåga och de utmaningar som användningen av VT i arbetet utgjorde. Samtliga nio deltagare uppvisade svårigheter, vilka varierade i omfattning från svårigheter med användningen av nästan all VT, och befinna sig i en osäker arbetssituation, till att föreställa sig framtida svårigheter i användningen av VT i arbetet. Resultatet av studie II visade att förmågan att använda VT skilde sig åt mellan de tre grupperna med olika svårighetsgrader av funktionshinder efter FHS (totalt 81 deltagare). Medelvärdet av deltagarnas mått av förmåga att använda VT var lägst i gruppen med "svåra funktionshinder" och högst i gruppen med"god återhämtning". Vid jämförelse av de tre grupperna framkom det att svårighetsgraden av funktionshindret var den enda variabel som signifikant inverkade på förmågan att använda VT. Alla deövriga variablerna: kön, ålder, utbildningsnivå, levnadsförhållanden och år sedan skada inverkade inte signifikant på förmågan att använda VT. Resultatet av studie III indikerade att 22 av de 25 deltagarnas mått av förmåga att använda VT förhöll sig stabila mellan de båda mättillfällena, baserat på valda kriterier. Detta indikerar att META har god test-retest reliabilitet vid bedömning av personer med FHS förmåga att använda VT. Resultatet från studie IV visade att de tre deltagarnas klientcentrerade interventionsprocesser initialt bestod av likartade arbetsterapeutiska åtgärder men att de senare i processen kom att ha olika fokus och intensitet. Vidare indikerade resultatet att interventionerna bidrog till förbättrad upplevd och observerad förmåga att använda VT i arbetet efter FHS.Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att generera ny kunskap om personer med FHS förmåga att använda VT, med särskilt fokus på användningen av VT i arbetet. Resultaten visar att användningen av VT i arbetet kan innebära olika utmaningar, vilka kan ha varierade betydelse förmöjlighet att arbeta. Detta visar på behovet av att beakta den roll som användningen av VT kan utgöra för återgång i arbete. Resultatet har även bidragit till kunskap om att variationer i förmågan att använda VT kan vara relaterat till funktionshindrets svårighetsgrad. Vidare framkom det att personermed FHS sparsamt beskrev svårigheter i användningen av VT, vilket indikerar att intervju behöver kompletteras med observation. Avhandlingen indikerar också att observationsinstrumentet META kan användas för bedömning och utvärdering av förmågan att använda VT för personer med FHS.Slutligen, har avhandlingen bidragit till ny kunskap om hur arbetsterapeutiska klientcentrerade interventioner kan utformas för att stödja förmågan att använda VT i arbetet efter FHS.
|
|
| 3. |
- Kassberg, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
Interventions aimed at improving the ability to use everyday technology in work after brain injury
- 2016
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy. - : Informa UK Limited. - 1103-8128 .- 1651-2014. ; 23:2, s. 147-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective The aim of this study was to explore and describe how client-centred occupationaltherapy interventions may support and improve the ability to use everyday technology (ET) in worktasks in people with acquired brain injury (ABI). Method A qualitative, descriptive multiple-casestudy was designed, and occupation-based interventions were provided to three working-ageparticipants with ABI. Multiple sources were used to collect data throughout the three interventionprocesses, including assessments, field notes, and interviews. The Canadian OccupationalPerformance Measure and the Management of Everyday Technology Assessment were administeredbefore the interventions, after the interventions and at a follow-up session 2–3 monthssubsequent to the interventions. Results The three intervention processes initially consisted ofsimilar actions, but subsequently the actions took on a different focus and intensity for each case.All of the goals in each of the three case processes were achieved, and both perceived andobserved abilities to use ET in work tasks improved. Conclusions Client-centred occupationaltherapy interventions might have the potential to improve the ability to use ET in work tasks inpeople with ABI.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Malinowsky, Camilla, et al.
(författare)
-
Stability of person ability measures in people with acquired brain injury in the use of everyday technology: the test–retest reliability of the Management of Everyday Technology Assessment (META)
- 2016
-
Ingår i: Disability and Rehabilitation. - Stockholm : Informa UK Limited. - 1748-3107 .- 1748-3115. ; 11:5, s. 395-399
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To evaluate the test–retest reliability of the Management of Everyday Technology Assessment (META) in a sample of people with acquired brain injury (ABI). Method: The META was administered twice within a two-week period to 25 people with ABI. A Rasch measurement model was used to convert the META ordinal raw scores into equal-interval linear measures of each participant’s ability to manage everyday technology (ET). Test–retest reliability of the stability of the person ability measures in the META was examined by a standardized difference Z-test and an intra-class correlations analysis (ICC 1). Results: The results showed that the paired person ability measures generated from the META were stable over the test–retest period for 22 of the 25 subjects. The ICC 1 correlation was 0.63, which indicates good overall reliability. Conclusion: The META demonstrated acceptable test–retest reliability in a sample of people with ABI. The results illustrate the importance of using sufficiently challenging ETs (relative to a person’s abilities) to generate stable META measurements over time.Implications for Rehabilitation •The findings add evidence regarding the test–retest reliability of the person ability measures generated from the observation assessment META in a sample of people with ABI.•The META might support professionals in the evaluation of interventions that are designed to improve clients’ performance of activities including the ability to manage ET.
|
|
| 6. |
- Spinord, Linda, et al.
(författare)
-
Comparison of two multimodal pain rehabilitation programmes, in relation to sex and age
- 2018
-
Ingår i: Journal of Rehabilitation Medicine. - : FOUNDATION REHABILITATION INFORMATION. - 1650-1977 .- 1651-2081. ; 50:7, s. 619-628
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: To evaluate patient-reported outcome measures in 2 different multimodal pain rehabilitation programmes and to determine whether outcomes are related to sex or age at 1-year follow-up.Design: Longitudinal retrospective study.Subjects: Patients who had participated in 1 of 2 multimodal pain rehabilitation programmes at 2 rehabilitation centres. A total of 356 women and 83 men, divided into 3 age groups.Methods: Data from the Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation regarding activity and physical functions, pain intensity, health status and emotional functions analysed with descriptive statistics.Results: Significant improvements in activity and physical functions, pain intensity and emotional functions were found in both multimodal pain rehabilitation programmes. Women improved more than men. The older group improved in all emotional functions (depression, anxiety, mental component summary), while the younger group improved only in depression. The intermediate group improved in all variables except anxiety.Conclusion: Patients improved regardless of the design of the multimodal pain rehabilitation programme. Although only small differences were found between men and women and among the 3 age groups in terms of the measured variables, these findings may have clinical relevance and indicate a need to vary the design of the interventions in multimodal rehabilitation programmes for these subgroups.
|
|
