| 1. |
- Benyamine, Isak, 1963-
(författare)
-
Bedömning som meningsskapande resurs i handledningssamtal : Multimodala och kvalitativa diskurser i konstnärlig högskoleutbildning
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this investigation is to describe assessment as a meaning-making process in individual supervision of students in higher education of the aesthetic field. The qualitative analyses focus on how assessment is expressed within the supervision, in relation to the artistic professional field. The study was conducted within a multimodal socio-semiotic perspective. Sadler’s notion of quality and Bourdieu’s field concept of habitus, contributes to the social practice within the professional field, and in the full analysis of the empirical material.The case study examines assessment in an authentic environment. The data consists of video recordings from ten supervisions that took place in two different courses at two different colleges. The video recordings were transcribed through a multimodal framework and focused on the teachers’ and student’s speech, body movements, gazes and gestures during the sessions. Four selected supervision sessions were analysed based on the research questions and on the theoretical framework.The analyses revealed that assessment in higher education of the aesthetic field can be expressed as a process whereby the quality is related to the professional field. The students, as well as their teachers, are immersed in relationships, traditions and institutions that shape their artistic choices and judgments.The results indicate that students' meaning-making is linked to their previous experience in the artistic field. Teachers’ expectations of this experience have crucial implications for how the supervision sessions are shaped and designed. The shift of focus in the supervisions goes from the fulfilment of goals stated in the curriculum, to the meaning making, values, and perspectives that are recognized within the field of the arts. The study underlines the importance of conceptualization of the artistic processes.The overall results confirm previous studies showing that instruction and supervision in higher education of the aesthetic field develops in relation to the teacher's authority, expertise and in relation to students' independence.
|
|
| 2. |
- Kempe, Göran
(författare)
-
Förändringsskattningar med data från Riksskogstaxeringen
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Under perioden 1983-1987 inventerades permanenta provytor en första gång i Riksskogstaxeringen, varefter de har återinverats med 5-10 års intervall. Hittills har dock de möjligheter till att förbättra skattningar av förändringar som informationen från de permanenta provytorna medför inte utnyttjats fullt ut, utan skattade förändringar har vanligen byggt på förändringar i skattade tillstånd mellan två tidpunkter. Vid tillståndsskattningarna används vikter vid sammanvägning av skattningarna från det tillfälliga respektive permanenta stickprovet som minimerar medelfelet för skattningen. Genom att i stället använda vikter som minimerar medelfelet till en förändringsskattning, kan medelfelet i vissa fall minskas avsevärt jämfört med om tillståndsvikter används vid sammanvägning av skattningarna. I denna arbetsrapport har underlag till beslut om strategier för förändringsskattningar med data från Riksskogstaxeringen tagits fram. Beräkningarna har omfattat alla återinventeringsomdrev från den första 1988-1992 till den senast avslutade 2008-2012. En faktor som har stor inverkan på värdet av det permanenta stickprovet vid förändringsskattningar är korrelationen mellan de två inventeringstillfällena. Som typvariabler avseende korrelation över tid valdes därför följande variabler: • Areal och total trädvolym för Produktiv skogsmark (hög korrelation) • Areal och total trädvolym för Tallskog (medelhög korrelation) • Areal och total trädvolym för Skog i åldersklassen 81-100 år (låg korrelation) Beräkningarna gjordes regionsvis för stickprovsregionerna 1-5. För alla kombinationer av perioder och variabler skattades vikter som minimerar medelfelet för förändringsskattningar, samt korrelationen för traktvisa värden mellan två inventeringstillfällen. Vidare beräknades hur använda vikter påverkade förändringsskattningens storlek och dess medelfel. Det visades även hur de vikter som minimerar medelfelet till förändringsskattningen samvarierar med korrelationen för permanenta traktvärden mellan två inventeringstillfällen (ju högre korrelation, desto större vikt för förändringsskattningen med det permanenta stickprovet). Resultaten av analysen kunde sammanfattas i följande punkter: • Vikter optimerade för förändringsskattningar (”förändringsvikter”) ger alltid minst medelfel, därefter följer vanligen skattningar helt baserade på det permanenta stickprovet. Förändringsskattningar gjorda som förändringar i tillstånd ger vanligen störst medelfel. • Vid mycket hög korrelation, säg minst 0,9, kan förändringsskattningar med förändringsvikter respektive med enbart det permanenta stickprovet förväntas ge ungefär lika stora medelfel. • Även vid vad som kan betecknas hög korrelation, säg 0,75 - 0,89, gäller slutsatsen under punkten ovan. • Vid lägre korrelation, är skillnaderna i medelfel vid förändringsskattningar mellan de tre jämförda metoderna mindre.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Valinger, Erik, et al.
(författare)
-
Impacts on forest management and forest state in southern Sweden 10 years after the storm Gudrun
- 2019
-
Ingår i: Forestry. - : Oxford University Press (OUP). - 0015-752X .- 1464-3626. ; 92, s. 481-489
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- About 70 million m(3) was damaged by the storm Gudrun that hit southern Sweden in January 2005, i.e. almost as much as the normal annual cut for the whole country. To establish any differences in forest state and forest management before and after the storm, measures such as growing stock, annual growth, age-class distribution, choice of species in regeneration and cleaning and thinning activities were studied for the area affected and the area unaffected by the storm. For all analyses, sample plots from the Swedish National Forest Inventory were used. Results based on mean values for the periods 2000-2004/2006-2010/2012-2016 showed that the total growing stock for the damaged area decreased significantly by similar to 30 million m(3) directly after the storm but has now recovered to the same level as before the storm. Therefore, it seems clear that forest owners and forest managers made rational choices when aiming to restore the forest area. As expected, the annually cleaned area and the area in immediate need of cleaning increased significantly in the Gudrun area after the storm. No other significant changes in behaviour to reduce future storm damage risk could be detected.
|
|
