| 1. |
- Gudnason, Asgeir, et al.
(författare)
-
Tibial component rotation around the transverse axis measured by radiostereometry predicts aseptic loosening better than maximal total point motion A follow-up of 116 total knee arthroplasties after at least 15 years
- 2017
-
Ingår i: Acta Orthopaedica. - : Medical Journals Sweden AB. - 1745-3674 .- 1745-3682. ; 88:3, s. 282-287
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and purpose - Maximal total point motion (MTPM) measured by radiostereometry (RSA) is widely used as a predictor of total knee arthroplasty (TKA) loosening. We compared the ability of different RSA measurements at different time points to predict loosening of tibial TKA components in the long term. Patients and methods - 116 TKAs in 116 patients were included in our analysis. 16 (14.8-17.4) years after surgery, 5 tibial components had been revised due to aseptic loosening. Receiver operating characteristic curves were calculated in order to investigate the specificity and sensitivity of different RSA parameters at different thresholds. Results - Rotation around the transverse (x-) axis measured 2 years postoperatively had the best predictive value of all parameters, with an area under the curve (AUC) of 80%. Using a threshold of 0.8 degrees, a specificity of 85% and a sensitivity of 50% were reached. The AUC for tibial component distal translation was 79% and it was 77% for proximal translation, whereas it was only 68% for MTPM. Interpretation - Rotation of the cemented tibial component around the transverse axis, proximal translation, and distal translation are slightly better at predicting aseptic loosening than MTPM, and tibial component migration measured after 2 years gives a good prediction of aseptic loosening up to 15 years.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 4. |
- Pöysä, Hannu, et al.
(författare)
-
Recovering Whooper Swans do not cause a decline in Eurasian Wigeon via their grazing impact on habitat
- 2018
-
Ingår i: Journal of Ornithology = Journal fur Ornithologie. - : Springer Science Business Media. - 0021-8375 .- 1439-0361. ; 159, s. 447-455
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Whooper Swan (Cygnus cygnus) is a good example of successful conservation, with rapidly growing numbers in Fennoscandia in recent decades. To the contrary, Eurasian Wigeon (Mareca penelope) shows a strong negative trend in breeding numbers, which raises conservation concerns. Previous research suggests a causal link between recent population trajectories of the two species. Both preferentially breed on wetlands with abundant horsetail (Equisetum spp.), a plant providing food for Whooper Swan and crucial feeding microhabitat for Eurasian Wigeon broods. We here test predictions based on the hypothesis that grazing on Equisetum by Whooper Swan reduces breeding habitat or breeding habitat quality for Eurasian Wigeon. We use data from 60 lakes in which waterfowl were counted in 1990–1991 and 2016, and Equisetum was mapped in 1990–1991 and 2013–2014. Lakes colonized by Whooper Swan typically had more abundant Equisetum vegetation in the past than lakes not colonized. Lake-specific decrease of Equisetum was not associated with colonization by Whooper Swan. The number of lakes occupied by Eurasian Wigeon decreased, but the decrease was not stronger on lakes colonized by Whooper Swan than on those that were not. Contrary to our prediction, current Eurasian Wigeon abundance was positively associated with Whooper Swan abundance. Moreover, Eurasian Wigeon did not decrease more on lakes from which Equisetum disappeared than on lakes in which there was still Equisetum left. This study does not support the idea that Whooper Swan affects Eurasian Wigeon negatively by grazing on Equisetum.
|
|
| 5. |
- Akner, Gunnar, et al.
(författare)
-
Undernutrition state in patients with chronic obstructive pulmonary disease : A critical appraisal on diagnostics and treatment
- 2016
-
Ingår i: Respiratory Medicine. - : Elsevier BV. - 0954-6111 .- 1532-3064. ; 117, s. 81-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ‘Undernutrition state’ (UNS) is an ominous condition, in particular when associated with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). In this review we discuss pathophysiological mechanisms and how UNS is defined and diagnosed. It seems unlikely that COPD-patients with established UNS have similar potential of reversibility (treatability) upon nutrition interventions as patients at a risk of developing such a condition, i.e. patients with low energy/nutrient intake, since pathophysiological, biochemical and metabolic conditions may differ substantially.We summarize the results of 7 of 17 published randomized controlled trials of nutritional supplementation in COPD-patients with defined UNS in the latest Cochrane review (2012). We thus excluded 10 of 17 trials included in review (2012), mostly because those studies also included patients with ’risk of’ UNS.The seven included trials exhibit extensive heterogeneity for all studied variables. Most studies did not show beneficial effects of nutritional supplementation, although some reported minor increase in body weight and physical function of unclear clinical relevance.In contrast to the Cochrane review we conclude that it is difficult to draw firm conclusions regarding the effect of nutritional supplements in patients with COPD and UNS. Improved knowledge in this area is of utmost importance and some factors which should be considered in future studies are suggested.
|
|
| 6. |
- Alm, Fredrik, 1971-
(författare)
-
Uttryck på schemat och intryck i klassrummet : En studie av lektioner i skolor utan timplan
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande avhandling är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan, samt belysa hur elever upplever de lokala val som görs vad gäller vissa av dessa lektionsbeteckningar. Den teoretiska referensramen har sin grund i didaktikens selektionsfråga och kommunikationsfråga, och Bernsteins båda begrepp klassifikation och inramning. Avhandlingen består av två delstudier. I delstudie I analyseras, såväl kvalitativt som kvantitativt, 326 scheman från 33 skolor som på försök arbetar utan timplan. 163 scheman från skolor med timplan har analyserats i jämförande syfte. I delstudie II genomförs tio gruppintervjuer med totalt 41 elever kring tre typer av icke ämnesrelaterade lektionsbeteckningar (lagtid, verkstad och mentorstid), som är vanligt förekommande på elevers scheman. I avhandlingen visas att en mängd schemabeteckningar (170 stycken) används för att beskriva vad elever och lärare ämnar ägna sig åt. Utöver traditionella ämnen, schemaläggs arbetsmetoder, gruppbaserad tid, skriv- och lästid, social samspelstid, rekreationstid samt lektioner där eleverna involveras i val, planering och utvärdering. Den här typen av alternativa schemabeteckningar används i signifikant större utsträckning i skolorna utan timplan och i de tidigare årskurserna. När skolorna utan timplan använder alternativa beteckningar leder det huvudsakligen till schemapositioner med svagare inramning och svagare klassifikation, samt en förskjutning från innehåll mot metod/form. Eleverna upplever att lektionerna med svagare inramning och klassifikation har ett värdefullt och verklighetsanknutet innehåll, men att de inte är lika viktiga som ämnena. De upplevs ibland vara slöseri med lektionstid. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolor utan timplan och avhandlingens didaktiska perspektiv.
|
|
| 7. |
- Andersson, Anders, et al.
(författare)
-
Describing fish passage in a river confluence with telemetry and CFD
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The confluence between hydropower tailrace and the old river bed in Stornorrfors in the river Umeälven in the northern part of Sweden has shown to be the largest obstacle for upstream migrating salmon and sea trout during the migrating season. Fish are attracted to the high flow rate from the tailrace and will not migrate upstream in the old river bed being the passage to the fishway leading past the hydropower dam. By triangulating the movements of radio tagged fish using eight antennas in the confluence, it is here possible to describe the individual fish tracks left by radio tagged fish during the migrating season. These tracks are then compared with three-dimensional Computational Fluid Dynamics (CFD) simulations of the confluence. By simulating the most common combinations of turbine flow and spill flow in the old river bed it is then possible to find correlations between individual fish movements and flow parameters such as velocity, turbulence intensity or vorticity for different flow combinations. It was previously assumed that fish had trouble locating the old river bed, the results of the triangulation however shows that most fish finds the old river bed within a few days but does not chose to migrate until several days (or weeks) later. The main issue to be solved is therefore not how to attract the fish to the old river bed but rather how to create favorable conditions in the old river bed so that migrating fish are more inclined to take that path upstream.
|
|
| 8. |
- Andersson, Jan, 1973-
(författare)
-
Laborativt arbete i fysikundervisningen : Något som behöver diskuteras!
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BaksidestextI gymnasieskolans kursplaner för ämnet fysik framhålls det undersökande arbetssättet genom att betona att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att söka svar på frågor, planera, genomföra, tolka och redovisa experiment. Eleverna ska dessutom ges möjligheter att använda sina kunskaper i fysik för att kommunicera, argumentera och presentera slutsatser. Utgångspunkten i den här avhandlingen är att laborationsmomentet skapar en speciell diskurs där eleverna blir aktörer och läraren iträder rollen som observatör. I en sådan miljö skapas förutsättningar för att eleverna på ett naturligt sätt får möjlighet att prata och diskutera fysik, utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med denna avhandling är att genom praktikbaserade studier tydliggöra hur fysiklaborationens utformning påverkar elevernas kommunikation och vidare hur eleverna använder språket vid laborationstillfället för att skapa förståelse. Detta bidrar till debatten om fysiklaborationens effektivitet, sett både ur ett undervisnings- och inlärningsperspektiv. Resultaten visar att olika laborationsformer är uppbyggda av liknande aktiviteter, men varierar i tid som ägnas åt de olika aktiviteterna. Aktiviteterna i sin tur skapar samtal av olika karaktär. Olika samtalsformer används för skilda syften. Ett analytiskt ramverk har skapats för att ingående kunna studera hur och vad eleverna talar om både på en lingvistisk och kognitiv nivå.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Angelstam, Per, et al.
(författare)
-
Protecting forest areas for biodiversity in Sweden 1991–2010: the policy implementation process and outcomes on the ground
- 2011
-
Ingår i: Silva Fennica. - : Finnish Society of Forest Science. - 0037-5330 .- 2242-4075. ; 45, s. 1111-1133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Swedish forest and environmental policies imply that forests should be managed so that all naturally occurring species are maintained in viable populations. This requires maintenance of functional networks of representative natural forest and cultural woodland habitats. We first review the policy implementation process regarding protected areas in Sweden 1991-2010, how ecological knowledge was used to formulate interim short-term and strategic long-term biodiversity conservation goals, and the development of a hierarchical spatial planning approach. Second, we present data about the amount of formally protected and voluntarily set aside forest stands, and evaluate how much remains in terms of additional forest protection, conservation management and habitat restoration to achieve forest and environmental policy objectives in the long-term. Third, a case study in central Sweden was made to estimate the functionality of old Scots pine, Norway spruce and deciduous forest habitats, as well as cultural woodland, in different forest regions. Finally, we assess operational biodiversity conservation planning processes. We conclude that Swedish policy pronouncements capture the contemporary knowledge about biodiversity and conservation planning well. However, the existing area of protected and set-aside forests is presently too small and with too poor connectivity. To bridge this gap, spatial planning, management and restoration of habitat, as well as collaboration among forest and conservation planners need to be improved.
|
|
