| 1. |
- Lindahl, Göran, et al.
(författare)
-
Bergslagen : Arbetsplatser och bostäder under hundra år
- 1983
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna skrift utgör resultatet av Arkitekturskolans studier läsåret 1978-79. Att redigera manuskripten visade sig arbetskrävande och har också dragit ut på tiden. Att vissa av de uppgifter som lämnas inte är helt aktuella spelar ändå inte så stor roll - tyngdpunkten i framställningen ligger på det historiska materialet och de långa tidsperspektiven.Arbetet inleds med en demografisk översikt över ett brett bälte tvärs över Mellansverige från Värmland till Upplandskusten. Där antyds utvecklingens huvudriktning både i Bergslagens gamla kärnområden och i yttre zoner av delvis annan karaktär. Därefter följer åtta från varandra fristående kapitel som dock alla har ett gemensamt mål, att granska och analysera bebyggelseu.tvecklingen inom ett tydligt avgränsat område. Konkretion och åskådlighet har eftersträvats - därför har också stor möda nedlagts på bildmaterialet i form av kartor, ritningar och foton. Valet av undersökningsobjekt har gjorts av författarna själva, som också utformat sina avsnitt självständigt.
|
|
| 2. |
- Sjöberg, Kjell, 1942-
(författare)
-
Temporal relationships between fish-eating birds and their prey in a north Swedish river
- 1987
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The seasonal and diel feeding habits of the goosander, Mergus merganser, the red-breasted merganser, M. serrator, gulls (Larus canus, L. argentatus and L. fuscusj and terns, Sterna hirundo/paradisaea were studied at 64V05'N. Birds' activity patterns were influenced by the nocturnal spawning of the river lamprey (Lampetra fluviatilis). Food selection and food consumption by hand-raised mergansers together with aquarium studies of the diel activity patterns of their most important prey supplemented the field data. River lamprey dominated the diet of the goosander by weight and the sculpin Cottus gobio by number. The fish consumption of the goosanders was found to be about 12% of the available river lamprey biomass and about 17% of the sculpin biomass during the breeding season.In experimental situations the river lamprey was a low- pritority species compared with salmon , Salmo salar, brown trout, 53. trutta, and minnow, Phoxinus phoxinus, when presented to satiated birds of both Mergus species. When hungry, however, the birds caught the available prey irrespective of species, but they selected larger prey when two size classes were present. Experimental results were compared with field data on availability, consumption and the escape behaviour of the various fish species.The rivers emptying in the Bothnian Bay are regarded as important feeding areas for birds breeding along the coast. In early spring they get access to abundant and reliable food resources, e.g the river lamprey. Later on the three-spined stickleback, Gasterosteus aculeatus, supply both Mergus species with food in the river and also along the coast. From the middle of June potential food supply available to birds decreases in the rivers and becomes more abundant in the coastal area.
|
|
| 3. |
- Svanberg, Per-Arne, et al.
(författare)
-
Halter av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i svenska tätorter vintern 1988-1989
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samarbete med 52 kommuner har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) under vinterhalvåret 1988/89 genomfört mätningar av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i 54 kommuner. För 31 av de deltagande kommunerna var detta den tredje mätsäsongen i rad. Den övergripande målsättningen med URBAN-projektet är att med samordnade mätningar av luftföroreningar i ett stort antal kommuner följa långsiktiga förändringar i tätorternas luftkvalitet och att kartlägga betydelsen av lokala och regionala luftföroreningsutsläpp. Resultaten visar hittills för svaveldioxid att inga överskridanden av riktvärden - gällande eller föreslagna - har förekommit. Vid samtliga tillfällen låg sothalterna under gällande och föreslagna riktvärden. De högsta dygnsmedelvärdena låg dock alldeles under det föreslagna riktvärdet. I de största tätorterna ligger kvävedioxidhalterna under det föreslagna riktvärdet (75 µg/m3). För mätperioden 1989/90 gäller att något fler kommuner (56) kommer att delta i projektet och att det i minst tre av dessa kommer att utföras parallella mätningar med DOAS-teknik. Dessutom kommer alla kommuner som ingår i det fortsatta Urbanmätnätet att beredas möjlighet till att även delta i en besvärsundersökning. Med hjälp av en enkät kommer ca 11 000 personer, boende i närheten av mätpunkterna, att tillfrågas om förekomsten av miljöbesvär och vissa symptom.
|
|
| 4. |
|
|
