| 1. |
- Adman, Per, et al.
(författare)
-
171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - Stockholm. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 26/9. Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Mapping the governance complex of land use policies for compensation
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ecological compensation is the latest member of a growing family of concepts aimed at reducing degradation of environmental quality. This and other concepts of the family – like ecosystem services, green infrastructure, and nature-based solutions – have been subject to a range of different interpretations and subsequent implementation practices. The result is a complex governance system with unclear boundaries and implications for the management efforts of environmental quality. In this paper, we seek to map and disentangle this complexity – with a particular focus on ecological compensation and related concepts (such as biodiversity offsetting and no net loss), which all have gained momentum in recent years and which share the notion that intrusion in nature should be compensated in one way or the other. In a first step, we seek to map similarities, differences and overlaps, between the concepts, by using a set of analytical categories including: the origin of the concept (scientific or policy context), the aim of its application, the type of decision-making process it generates, its relation to urban or rural contexts, and the extent to which it has been subjected to regulation. In a second step, and as a result of this mapping, we will advance knowledge about how governments, municipalities and business actors in different ways work with environmental quality, ecosystem services and biodiversity. First, we draw conclusions about the degree to which the concepts under scrutiny are mutually reinforcing or competing. Second, our analysis enables conclusions about why some concepts are preferred in certain institutional contexts and what institutional preconditions are needed for their use. Third, we discuss possible implications of this governance complexity for questions of effectiveness and legitimacy.
|
|
| 4. |
- Hall, Marianne, et al.
(författare)
-
Framtidsscenarier
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 221-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel skisseras fyra möjliga framtider. Oavsett scenario krävs i Skåne både utsläppsminskningsåtgärder och anpassningsåtgärder. I närtid skiljer sig inte behovet av anpassnings- åtgärder åt mellan de olika scenarierna.Kostnaden för klimatsäkring kan skilja sig åt, till exempel beroende på hur väl integrerade utsläppsminskningsåtgärderna är med andra beslut och utveckling, och hur väl man lyckas finna och arbeta med positiva synergier. Detta kan även ge återverkningar på samhällets möjligheter till klimatanpassning.Vägen mot en tvågradersvärld kännetecknas i Skåne av ett utsläppsminskningsarbete som är väl integrerat med fysisk planering och infrastruktursatsningar, som sker i vertikal och horisontell samverkan, och som stärks av investering i teknikutveckling och innovationer drivnaav eller i samverkan med näringslivet, samt av en normförskjutning hos individer mot ökat engagemang för ett klimatsäkrat samhälle.Även i en fyragradersvärld strävar Skåne mot att uppnå sina klimatmål, men arbetet försvåras och fördyras av bristande internationell samordning och regelverk, och risken för koldioxidläckage är stor. Stora krav ställs på inhemsk teknikutveckling, och på individers engagemang.I en fyragradersvärld är behovet av klimatanpassning mycket stort. Effekter märks på bland annat infrastruktur och ekosystem i Skåne, och effekter ute i världen ger ökande klyftor mellan grupper och regioner, bland annat på grund av återverkningar på livsmedelssäkerheten. Stora kostnader för klimatanpassning riskerar även inom Skåne att skapa ökad ojämlikhet mellan resurssvaga och resursstarka kommuner, företag och individer.
|
|
| 5. |
- Isaksson, Elias, et al.
(författare)
-
Kunskapsöversikt: Stadsmiljöavtalets politiska process
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stadsmiljöavtalet är en nationell satsning som innebär att kommuner och landsting kanansöka om delfinansiering av satsningar på infrastruktur för kollektivtrafik och cykel föratt skapa hållbar stadsutveckling. Regeringen fattade beslut om satsningen 2015 ochsedan dess har fem ansökningsomgångar genomförts. Totalt har 170 ansökningar kommitin varav 77 har tilldelats sammanlagt 2,5 miljarder SEK av Trafikverket. Stadsmiljöavtalet har fått sitt namn efter Norges motsvarighet, bymiljøavtale. Densvenska policyn skiljer sig dock från den norska genom att (1) utgöras avmyndighetsbeslut och inte avtal, och (2) genom att inte vara inriktad främst mot de storastäderna. Även om stadsmiljöavtalet baseras på projekt som kommunerna själva väljer attsöka medel för, utgör policyn en relativt stark statlig styrning. Denna ligger främst iTrafikverkets utvärderingskriterier och de motåtgärder som kommunerna lovar. Det kanbland annat handla om att kollektivtrafikperspektiv ska föras in i olika plandokument.Att det har varit kort tid mellan utlysning och deadline och till slutdatum förfärdigställande av projekten har lett till att kommunerna i många fall redan fattat beslutom de projekt som senare beviljats medel av Trafikverket. Det innebär attstadsmiljöavtalet snarare kan ses som en möjliggörande faktor än det som genererarförändring. På nationell nivå finns ett flertal mål kopplat till stadsmiljöavtalen. Dessa handlar omhållbara stadsmiljöer, en ökning i kollektivtrafikens andel av de totala persontransporterna, och minskade utsläpp av växthusgaser. Inledningsvis fanns också ett målom ökat bostadsbyggande kopplat till policyn. Vilket genomslag målen får på lokala nivåär oklart. Att målen är flera och att målet med hållbara stadsmiljöer går att tolka på olikasätt möjliggör att kommunerna tolkar och prioriterar dem olika. I och med att de lokalabesluten i flera fall föregår den nationella policyn finns det också lokala målsättningarsom kan konkurrera med de nationella. Genomförandet av stadsmiljöavtalet på lokal nivå innebär en balansgång mellan denexpertkunskap som tjänstepersoner besitter och den demokratiska förankring som skergenom den politiska debatten. Båda är nödvändiga för att de projekt som finansieras skavara så effektiva som möjligt och samtidigt accepteras av medborgarna. Vilka effekter stadsmiljöavtalet kommer att få är oklart. Då många lokala projekt varbeslutade innan finansieringsbeslutet är det svårt att hävda att policyn ledde till projekten.Det går dock att anta att policyn skyndade på genomförandet av projekten. Trafikverketsutvärdringskriterier och de motåtgärder som krävdes kan också ha gett ett störreinflytande till lokala politiker och tjänstemän som arbetar för en hållbar stadsutveckling.Därmed spelar dessa en viktig roll i styrningen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Knaggård, Åsa, et al.
(författare)
-
Den politiska kontexten
- 2017
-
Ingår i: Ekosystembaserad klimatanpassning : En kunskapsöversyn - En kunskapsöversyn. - 9789198434903 ; , s. 22-24
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Knaggård, Åsa, et al.
(författare)
-
Researchers’ approaches to stakeholders: Interaction or transfer of knowledge?
- 2019
-
Ingår i: Environmental Science and Policy. - : Elsevier BV. - 1462-9011 .- 1873-6416. ; 97, s. 25-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stakeholder interaction is important for enabling environmental research to support the societal transition to sustainability. We argue that it is crucial to take researchers’ approaches to and perceptions of stakeholder interaction into account, to enable more clarity in discussions about interaction, as well as more systematic interaction approaches. Through a survey and focus group interviews with environmental researchers at three Swedish universities, we investigate the effects of two models of stakeholder interaction, as well as high and low levels within each. The ‘transfer model’ implies that interaction is understood as communication and should be separated from research. The ‘interaction model’ implies that interaction happens throughout the research process. Our study shows some significant differences between researchers in the two models, but also between high and low levels of stakeholder interaction regardless of model. The result indicates that the transfer model needs to be considered in studies and practice of stakeholder interaction, but also that the low levels of the interaction model consists of a number of different types of approaches. The major difference between the two models was about how large researchers understood the benefits and risks with stakeholder interaction to be. Transfer researchers saw interaction as a threat to the integrity of research, whereas interaction researchers saw it as enabling research. © 2019 The Authors
|
|
