| 1. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(författare)
-
A framework for assessing urban greenery's effects and valuing its ecosystem services
- 2018
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Academic Press. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 205, s. 274-285
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ongoing urban exploitation is increasing pressure to transform urban green spaces, while there is increasing awareness that greenery provides a range of important benefits to city residents. In efforts to help resolve associated problems we have developed a framework for integrated assessments of ecosystem service (ES) benefits and values provided by urban greenery, based on the ecosystem service cascade model. The aim is to provide a method for assessing the contribution to, and valuing, multiple ES provided by urban greenery that can be readily applied in routine planning processes. The framework is unique as it recognizes that an urban greenery comprises several components and functions that can contribute to multiple ecosystem services in one or more ways via different functional traits (e.g. foliage characteristics) for which readily measured indicators have been identified. The framework consists of five steps including compilation of an inventory of indicator; application of effectivity factors to rate indicators' effectiveness; estimation of effects; estimation of benefits for each ES; estimation of the total ES value of the ecosystem. The framework was applied to assess ecosystem services provided by trees, shrubs, herbs, birds, and bees, in green areas spanning an urban gradient in Gothenburg, Sweden. Estimates of perceived values of ecosystem services were obtained from interviews with the public and workshop activities with civil servants. The framework is systematic and transparent at all stages and appears to have potential utility in the existing spatial planning processes.
|
|
| 2. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Foraging for identity : the relationships between landscape activities and landscape identity after catastrophic landscape change
- 2019
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 44:3, s. 303-319
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we deal with landscape activities in relation to changing landscape identity after a major wildfire in Sweden in 2014. The aim was to investigate the relationships between 22 landscape activities (before the fire) and 2 components (emotion and cognition) of landscape identity (before and after the fire). A total of 656 respondents living nearby the fire area participated in this study. Before the fire, a positive association was found between the activities of enjoying nature and foraging, and both components of landscape identity. This suggests that the more participants enjoyed nature and picked berries and mushrooms, the stronger their attachment to the landscape (emotion), and the more they remembered and reasoned about the landscape (cognition). Post fire, these relationships were found only between the two components of landscape identity and foraging. This implies a significant role of this type of activity for keeping alive' landscape identity.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Landscape identity, before and after a forest fire
- 2018
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 43:6, s. 878-889
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our identity is tied to where we are and how we engage with the landscapes in which we find ourselves. But what happens if the landscape which we use for our everyday life is drastically altered by a catastrophic upheaval, for example, when forest fires ravage the landscape? In this paper, interviews with individuals affected by the largest forest fire in modern Swedish history are used to exemplify our conceptualisation of how landscape identity is impacted by dramatic change. We address the phases of stability, change and progression in relation to the case. Finally, we propose that landscape identity can be utilised as a central concept for engaging with the social aspects of the impact of forest fires.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eliasson, Ingegärd, 1961, et al.
(författare)
-
Fjäll som kultur?
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fjällområdet är ett kulturlandskap där människor bott och verkat under tusentals år. Naturen har satt gränsen för människans livsvillkor och möjlighet att överleva. Här har växt- och djurliv slipats och formats och det är bara arter med hög grad av anpassning som överlevt. Vi ser fysiska lämningar efter mänskliga aktiviteter, men det finns också minnen, berättelser och kunskap som förs vidare från generation till generation. Speciella träd, stenar och naturformationer har varit markörer i landskapet och fungerat som vägvisare till och från platser längs med stigar och färdvägar. De har fungerat som mentala kartor för orientering i terrängen. Natur och kultur existerar parallellt i fjällområdet, därför bör samverkan öka på alla nivåer och även mellan verksamhetsområden. Det är vårt gemensamma ansvar att värna om natur- och kulturvärden på fjället. Denna skrift har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster. Projektet är en del av forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö. Resultaten, som bygger på enkäter och intervjuer, visar att de boende i Jämtlands län vistas oftast i fjällen på vintern och våren. Då är de mest intresserade av att uppleva naturen och vila, eller att umgås socialt och njuta av friluftslivet. De boende har även hittat, ”mutat in”, sina egna favoritplatser, platser som de har knutit starka band till. Den enskilda personen upplever följaktligen att favoritplatsen i fjällen är en del av hens historia. När personen vistas på denna plats upplever sig hen ha ett högt välbefinnande. Personen ”laddar” med andra ord ”batterierna” på sin favoritplats i fjällen. Dessa samband är något som tjänstemän inom fysisk planering är medvetna om och önskar att de kunde använda mer som en utgångspunkt i sitt dagliga arbete med att planera och förvalta fjällandskapet. Många av tjänstemännen eftersträvar en helhetssyn i den fysiska planeringen och ett miljöarbete där kultur och natur möts. Men de påpekar att den aktuella sektoruppdelningen mellan natur och kultur skapar svårigheter i det praktiska arbetet. Resultaten från projektet går i linje med internationell forskning som visar att landskapets kulturella och historiska dimensioner skapar en känsla av kontinuitet som är relaterad till identitet och välbefinnande. Vi hoppas att skriften kommer att inspirera handläggare till att förvalta kulturlandskapet i fjällen varsamt och hållbart. Tack till Länsstyrelsen i Jämtlands län som finansierat tryckning av denna skrift samt till projektets huvudfinansiärer Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Tack även till alla deltagare och personer som läst och konstruktivt kommenterat tidigare versioner av denna skrift. Funäsdalen 24 september 2015 Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet Igor Knez, Högskolan i Gävle Ewa Ljungdahl, Gaaltije Ola Hanneryd, Härjedalens Fjällmuseum AB Eva Karlsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län
|
|
| 9. |
- Eliasson, Ingegärd, 1961, et al.
(författare)
-
Heritage Planning in Practice and the Role of Cultural Ecosystem Services
- 2018
-
Ingår i: Heritage & Society. - : Taylor and Francis Ltd.. - 2159-032X .- 2159-0338. ; 11:1, s. 44-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper investigates the role of cultural ecosystem services in heritage planning by examining daily working processes at the municipal and county planning levels. The focus was on the cultural ecosystem service dimensions of cultural heritage, place identity, and aesthetic and existential values. Cultural ecosystem service dimensions are currently inadequately represented in research and application of the ecosystem service concept. Semi-structured interviews were carried out with public officials with formal assignments directly related to heritage planning. The results show that cultural ecosystem services are indeed considered in the planning processes, even though the respondents did not actually use the ecosystem service approach. Despite institutional and methodological constraints, respondents were found to aim for a broad planning approach involving dimensions of the landscape such as historic time depth, human use of the landscape, place identity, landscape views, and a strong integration between culture and nature. Thus, the results indicate a potential for integration of cultural ecosystem service dimensions into the ecosystem service approach by utilizing existing knowledge and practices within heritage planning at the local and regional levels.
|
|
| 10. |
- Fredholm, Susanne, 1978, et al.
(författare)
-
Conservation of historical landscapes: What signifies ‘successful’ management?
- 2018
-
Ingår i: Landscape Research. - : Informa UK Limited. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 43:5, s. 735-748
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2017 Landscape Research Group Ltd This paper focuses on the management of an industrial heritage site in Sweden, which local stakeholders and heritage planners have claimed to be successful. This status of excellence is investigated in relation to the general, county-wide applied heritage planning. The results show that key factors for successful management of the industrial heritage site are not related only to conservation work, but also to personal engagement, sense of responsibility, and well-being among participants. However, heritage planners generally lack methods to address immaterial values and socio-economic benefits of engaging in heritage activities, resulting in a separation between physical and communal aspects of heritage planning. The results highlight the issue of professional legitimacy and the challenges for heritage planners to address regional policy objectives, such as finding ways to utilise historic landscapes in destination-driven strategies and to simultaneously support civil engagement in heritage-related issues.
|
|
