| 1. |
|
|
| 2. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
Att ta plats med hjälp av rullstol : Ungdomar utarbetar strategier för att övervinna hinder
- 2010
-
Ingår i: Allt om hjälpmedel. - 1103-8063. ; :3, s. 20-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För många unga är det självklart att kunna gå på bio, sitta och hänga hemma hos kompisen eller traska runt i staden och shoppa kläder. För ungdomar som använder rullstol är aktiviteterna förknippade med hinder som de måste överkomma om de ska kunna ta plats. Hindren klaras ofta av med hjälp av olika stategier.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Krantz, Oskar
(författare)
-
ADEL : En modell för att förstå användning av hjälpmedel
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This theoretical study proposes a framework of understanding a user perspective of assistive devices utilisation in everyday life. Utilising the MPT model (Matching Person and Technology) and the ValMO model (Values and Meaning in Human Occupations), a framework of understanding is proposed. Main components in the proposed framework are person, assistive device, and activity, connected by the person’s expectations and experiences concerning the doability/doworthiness (possible to do/worth doing) of an activity, and the usability/useworthiness (possible to use/worth using) of an assistive device. Expectations may differ based on not only earlier experiences (habitus), but also situational and environmental variations, and result in differing experiences. In general, the purpose of an assistive device is to increase a person’s repertoire of doable activities. For a person, this can be a function of the evaluation of possible gains, in terms of correlation between investments (in terms of time and energy), and the (expected) result of the activity. Concluding, the only person able to estimate the useworthiness/usability of a device and the doworthiness/doability of an activity is the user her/himself, assessing the degree at which a specific assistive device enhances the value of an activity, in turn affecting the habitus of the (presumptive) user.
|
|
| 5. |
- Krantz, Oskar
(författare)
-
Assistive devices utilisation in activities of everyday life : a proposed framework of understanding a user perspective
- 2012
-
Ingår i: Disability and Rehabilitation. - : Informa Healthcare. - 1748-3107 .- 1748-3115. ; 7:3, s. 189-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This theoretical article proposes a framework of understanding a user perspective of assistive devices utilisation in everyday life. Method: Utilising the MPT model (Matching Person and Technology) and the ValMO model (Values and Meaning in Human Occupations), a framework of understanding is proposed. Results: Main components are person, assistive device, and activity, connected by the person’s expectations and experiences concerning the doability/doworthiness (possible to do/worth doing) of an activity, and the usability/useworthiness (possible to use/worth using) of an assistive device. Expectations may differ based on not only earlier experiences (habitus), but also situational and environmental variations, and result in differing experiences. In general, the purpose of an assistive device is to increase a person’s repertoire of doable activities. For a person, this can be a function of the evaluation of possible gains, in terms of correlation between investments (in terms of time and energy), and the (expected) result of the activity. Conclusions: The only person able to estimate the useworthiness/usability of a device and the doworthiness/doability of an activity is the user her/himself, assessing the degree at which a specific assistive device enhances the value of an activity, in turn affecting the habitus of the (presumptive) user.
|
|
| 6. |
- Krantz, Oskar, et al.
(författare)
-
Funktionsnedsättning, barn och fattigdom
- 2013
-
Ingår i: Barnfattigdom. - : Studentlitteratur AB. - 9789144079837 ; , s. 141-161
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Krantz, Oskar
(författare)
-
Fysiska och sociala aspekter av funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel
- 2013
-
Ingår i: Gränsløs : Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - : Centrum för Öresundsstudier, Lunds Universitet. - 2001-4961. ; 2, s. 59-67
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna artikel är att diskutera och problematisera hur tekniska hjälpmedel på samma gång kan förhindra och möjliggöra en individs överskridande av de gränser i vardagslivet som sätts av en otillgänglig miljö i kombination med en funktionsnedsättning. Fysiskt kan hjälpmedel vara ett sätt att nå en högre grad av agens eftersom hjälpmedlet motverkar den fysiska miljöns funktionshindrande effekter. Ett hjälpmedel kan vara mer eller mindre existenskritiskt, t ex beroende på funktionsnedsättning, miljö, och aktivitet, om det utifrån användarens behov är oundgängligt. Utifrån den finländske filosofen Georg Henrik von Wright kan behov ses som det vi far illa av att vara utan. Det krävs att hjälpmedlet är användbart (kan fungera i avsett syfte) för att kunna vara användvärt (värt att använda). Aktiviteten blir därmed fysiskt görbar (möjlig att genomföra), och om aktiviteten motsvarar individens behov även görvärd (motiverad att genomföra). Ett hjälpmedel är således ett sätt att kunna få tillträde till, och kunna använda, en miljö som annars varit fysiskt otillgänglig. Men, samtidigt som ett användbart hjälpmedel gör en aktivitet görbar, kan funktionsnedsättningen och hjälpmedlet också skapa social otillgänglighet. Personen som tack vare hjälpmedlet fått fysiskt tillträde till en miljö, kan stigmatiseras och exkluderas eftersom vederbörande avviker från normaten (situationens bild av normalitet). Ett hjälpmedel kan alltså samtidigt fungera som både hinder och möjlighet för social inklusion, och därmed vara po-tentiellt gränssättande i interaktion. Ett hjälpmedel som gör att individen kan utföra en aktivitet möjliggör alltså samtidigt att individen diskrimineras i denna aktivitet. Sammanfattningsvis kan en persons hjälpmedelsanvändande relatera till en kombination av fysiska och sociala krav, å ena sidan miljömässiga och funktionsmässiga, och å andra sidan hjälpmedlets korrelation med användarens habitus. Därmed blir hjälpmedels användbarhet och användvärdhet en fråga om individuell agens, och om möjligheten för individen att leva sitt liv på sina villkor.
|
|
| 9. |
- Krantz, Oskar, et al.
(författare)
-
Prescribers’ experience of active wheelchair provisioning in Sweden : Analysis of a postal questionnaire
- 2011
-
Ingår i: Technology and Disability. - : BIOS Scientific Publishers. - 1055-4181 .- 1878-643X. ; 23:4, s. 191-204
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The experience of prescription of active rigid-frame ultra light-weight wheelchairs was reported, using data on 278 prescribers in Sweden. Data was interpreted within the theoretical framework of MPT: Matching Person and Technology. This framework contains three reciprocal components: (1) user/consumer preferences; (2) critical features of the technology; and (3) environment and psychosocial setting. A purpose of the MPT model is to identify barriers to assistive technology use. The chi2-test was used to analyse the importance of prescriber characteristics for prescribing behaviour. Prescribers with longer experience emphasised both their influence on user’s life-style and cost-related issues over wheelchair trends. Longer experience and responsibility for more users were also associated with perceived easiness of obtaining information on new products. In general, prescribers emphasised self-image, design, appearance and aesthetics. However, prescribers perceived local regulations that limit the options as one barrier. Another barrier was lack of practice due to few annual prescriptions. The major source of information was manufacturer marketing. Thus, even though prescribers may have wanted to prescribe a user-matched wheelchair, they may have lacked the possibility to do so due to: (1) lack of practice and/or specialized knowledge; and (2) narrow regulations; both pertaining to the political decisions of municipality governments.
|
|
| 10. |
|
|
