| 1. |
-
Gender and Change : Power, Politics and Everyday Practices
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Research on gender aims to contribute towards a better society with the help of scientific tools. Change is therefore a key concept in gender studies. With a wide range of theoretical frameworks, methodological approaches and empirical materials from Sweden, Norway and Iceland, this book investigates how gender relations are shaped, reproduced, and challanged. Collectively, the papers in this volume point to where we are heading in terms of gender relations. Where are the seeds to change, and how does power make possible or impede on change?
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jansdotter Samuelsson, Maria, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2012
-
Ingår i: Gender and change. - Karlstad : Karlstad University Press. - 9789186637057 ; , s. 5-6
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Jansdotter Samuelsson, Maria, 1970-, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2012
-
Ingår i: Gender and change. - Karlstad : Karlstad University Press. - 9789186637057 ; , s. 5-6
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
-
Jämställdhet, mångfald och svenska räddningstjänster : Om föreställningar och förändringsviljor
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Denna skrift avrapporterar en delundersökning inom forskningsprojektet GeRd – ”Den genuskodade räddningstjänsten”. GeRd är ett mångvetenskapligt forskningsprojekt som bedrivs vid Karlstads universitet. Projektet syftar till att identifiera förutsättningarna för jämställdhet och mångfald inom svenska räddningstjänster, och vidare till att identifiera förändringsmöjligheter. Forskarna ser det också som avgörande att bidra med kunskap som bygger på praktisk erfarenhet och som fortlöpande förs ut i verksamheterna.Resultaten i denna rapport baseras huvudsakligen på en omfattande enkät som distribuerades till olika personalkategorier i 25 stycken slumpvis utvalda räddningstjänster i Sverige våren 2011. Rapporten ger därmed en kvantitativ bild av skilda förhållanden inom räddningstjänsterna i relation till jämställdhet och mångfald, något som tidigare saknats. Den besvarades av 1176 anställda inom räddningstjänsterna. Av dessa var 38 procent heltidsanställda brandmän, 24 procent var räddningspersonal i beredskap, 30 procent fanns i operativ arbetsledning och 5 procent i annan ej operativ tjänst. 94 procent av de som besvarat enkäten var män och 6 procent kvinnor.Rapportens 13 kapitel påvisar tydliga skillnader, både mellan olika räddningstjänster och mellan olika personalkategorier inom dem, beträffande inställningen till det förändringsarbete som pågår i organisationerna. Samtidigt finns övergripande mönster och tendenser i materialet. Resultaten diskuteras i relation till aktuell forskning och teoribildning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Krekula, Clary, 1959-
(författare)
-
Age, ageing and masculinities in heavy labor
- 2013
-
Ingår i: The Gerontologist. - Cary : Oxford University Press. - 0016-9013 .- 1758-5341. ; 53, s. 228-228
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Krekula, Clary, 1959-
(författare)
-
Age and Inequality in Workplaces
- 2012
-
Ingår i: The Gerontologist. - : Oxford University Press. - 0016-9013 .- 1758-5341. ; 52:S1, s. 566-567
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The demographic transition entails a greater need for more workers working longer. Therefore there is a need for knowledge on the mechanisms of exclusion that affect older workers in the workplace. Research has revealed that older workers are discriminated against in recruitment and downsizing processes, among other areas, and that older workers manipulate signs of being of a high age to reduce their vulnerability to ageism. Revealing this age based inequality in the workplace is important, but to achieve equal age relations knowledge of the processes that create age based inequality and exclusion of the elderly is also necessary. This paper takes its part of departure in theoretical claims that argue that inequality is created in everyday practices for interacting and is expressed through categories and the notion that people are different due, for example, to age. Through analyzing focus group interviews and through observations of individuals’ interactions and how workplaces are organized, I illustrate how age categories are translated into organizing principles in workplaces. The results reveal how age codings, i.e. practices of distinction that are based on and maintain notions of a phenomenon as appropriate for demarcated ages, are institutionalized and the consequences this has for different age groups. The results also illustrate how age hierarchies vary with context and in line with how responsibilities in the workplace are coded.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
