| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gorski, Mathias, et al.
(författare)
-
Genetic loci and prioritization of genes for kidney function decline derived from a meta-analysis of 62 longitudinal genome-wide association studies
- 2022
-
Ingår i: Kidney International. - : Elsevier. - 0085-2538 .- 1523-1755. ; 102:3, s. 624-639
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Estimated glomerular filtration rate (eGFR) reflects kidney function. Progressive eGFR-decline can lead to kidney failure, necessitating dialysis or transplantation. Hundreds of loci from genome-wide association studies (GWAS) for eGFR help explain population cross section variability. Since the contribution of these or other loci to eGFR-decline remains largely unknown, we derived GWAS for annual eGFR-decline and meta-analyzed 62 longitudinal studies with eGFR assessed twice over time in all 343,339 individuals and in high-risk groups. We also explored different covariate adjustment. Twelve genomewide significant independent variants for eGFR-decline unadjusted or adjusted for eGFR- baseline (11 novel, one known for this phenotype), including nine variants robustly associated across models were identified. All loci for eGFR-decline were known for cross-sectional eGFR and thus distinguished a subgroup of eGFR loci. Seven of the nine variants showed variant- by-age interaction on eGFR cross section (further about 350,000 individuals), which linked genetic associations for eGFR-decline with agedependency of genetic cross- section associations. Clinically important were two to four-fold greater genetic effects on eGFR-decline in high-risk subgroups. Five variants associated also with chronic kidney disease progression mapped to genes with functional in- silico evidence (UMOD, SPATA7, GALNTL5, TPPP). An unfavorable versus favorable nine-variant genetic profile showed increased risk odds ratios of 1.35 for kidney failure (95% confidence intervals 1.03- 1.77) and 1.27 for acute kidney injury (95% confidence intervals 1.08-1.50) in over 2000 cases each, with matched controls). Thus, we provide a large data resource, genetic loci, and prioritized genes for kidney function decline, which help inform drug development pipelines revealing important insights into the age-dependency of kidney function genetics.
|
|
| 5. |
- Gorski, Mathias, et al.
(författare)
-
Meta-analysis uncovers genome-wide significant variants for rapid kidney function decline
- 2021
-
Ingår i: Kidney International. - : Elsevier. - 0085-2538 .- 1523-1755. ; 99:4, s. 926-939
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rapid decline of glomerular filtration rate estimated from creatinine (eGFRcrea) is associated with severe clinical endpoints. In contrast to cross-sectionally assessed eGFRcrea, the genetic basis for rapid eGFRcrea decline is largely unknown. To help define this, we meta-analyzed 42 genome-wide association studies from the Chronic Kidney Diseases Genetics Consortium and United Kingdom Biobank to identify genetic loci for rapid eGFRcrea decline. Two definitions of eGFRcrea decline were used: 3 mL/min/1.73m2/year or more ("Rapid3"; encompassing 34,874 cases, 107,090 controls) and eGFRcrea decline 25% or more and eGFRcrea under 60 mL/min/1.73m2 at follow-up among those with eGFRcrea 60 mL/min/1.73m2 or more at baseline ("CKDi25"; encompassing 19,901 cases, 175,244 controls). Seven independent variants were identified across six loci for Rapid3 and/or CKDi25: consisting of five variants at four loci with genome-wide significance (near UMOD-PDILT (2), PRKAG2, WDR72, OR2S2) and two variants among 265 known eGFRcrea variants (near GATM, LARP4B). All these loci were novel for Rapid3 and/or CKDi25 and our bioinformatic follow-up prioritized variants and genes underneath these loci. The OR2S2 locus is novel for any eGFRcrea trait including interesting candidates. For the five genome-wide significant lead variants, we found supporting effects for annual change in blood urea nitrogen or cystatin-based eGFR, but not for GATM or LARP4B. Individuals at high compared to those at low genetic risk (8-14 vs 0-5 adverse alleles) had a 1.20-fold increased risk of acute kidney injury (95% confidence interval 1.08-1.33). Thus, our identified loci for rapid kidney function decline may help prioritize therapeutic targets and identify mechanisms and individuals at risk for sustained deterioration of kidney function.
|
|
| 6. |
- Kronenberg, Kai, et al.
(författare)
-
Aligning tourism's socio-economic impact with the United Nations' sustainable development goals
- 2021
-
Ingår i: Tourism Management Perspectives. - : Elsevier BV. - 2211-9736 .- 2211-9744. ; 39, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Socio-economic sustainability for tourism workers does not play a prominent role in contemporary tourism economic impact studies. Rather, to promote economic growth paradigms, the focus lies on aggregated employment and income effects. To better understand tourism's contribution to decent work and reduced inequalities (Sustainable Development Goals 8 and 10, respectively), our study assesses tourism's socio-economic impact by focussing on meso-level perspectives from major tourism institutions that are complemented with macro-level results gained through an occupation-based Input-Output model. Although income inequalities across tourism occupations remain relatively low, income inequalities over a period of nine years have increased. Tourism employees continue to work in precarious occupations due to limited training and career opportunities. Employers demand skilled vocational professions and provide non-monetary benefits; however, respective salaries remain average. Altogether, tourism contributes to Sustainable Development Goals 8 and 10 only moderately, and regional tourism institutions need to continue their development strategies for greater sustainability.
|
|
| 7. |
- Kronenberg, Kai, et al.
(författare)
-
Ekonomiska effekter från turism i skyddad natur : En metodbeskrivning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den modell som här presenteras syftar till att beräkna primära och sekundära effekter på den regionala ekonomin utifrån den konsumtion besökare i ett naturområde (t.ex. en nationalpark) genererar. Modellen inkluderar konsumtion från turister såväl som lokalbefolkning.Primära effekter är den direkta effekt som besökarnas utgifter för olika tjänster och produkter i regionen ger upphov till. Sekundära effekter är vad som sker med besökarnas utgifter i den regionala ekonomin i form av indirekta effekter (företagens inköp av lokala varor och tjänster) och inducerade effekter (ökad produktion genom konsumtion av lokalt boende som arbetar i regionen).Den totala ekonomiska effekten är summan av de primära och sekundära effekterna. Så kallade multiplikatorer beskriver hur mycket produktionen förändras då efterfrågan förändras, och beräknas utifrån storleken på de indirekta och inducerade effekterna. Stor import av varor och/eller tjänster till en region innebär att den regionalekonomiska effekten från konsumtion blir lägre. Kvoten mellan primära effekter och bruttoregionalprodukten (BRP) är ett mått på besökarnas bidrag till den regionala ekonomiska tillväxten.Konsumtion ger också effekter på arbetstillfällen och därmed sysselsättning. Modellen beräknar både direkta och indirekta effekter på regional sysselsättning och inkomst baserat på ovan nämnda konsumtion. Sysselsättningen uttrycks som regel i termer av helårstjänster.I rapporten presenteras förslag på utformning av frågor för att mäta besökarens hemort, vistelsens längd, områdets betydelse för att besöka regionen, samt utgifter. Det är viktigt att tydligt definiera de geografiska områden för vilka utgifter och ekonomiska effekter ska beräknas. Det gäller dels det aktuella naturområdet, t.ex. en nationalpark, dels den region för vilken effekterna på ekonomin är av intresse. Endast utgifter inom den aktuella regionen ska inkluderas, och för turister (boende utanför regionen) måste hänsyn tas till naturområdets betydelse för besöket. Det är också viktigt att definiera den tidsperiod för vilken de ekonomiska effekterna ska beräknas. Gäller det ett helt år, en sommarsäsong eller annan period. Även variationer i exempelvis väder, tillfälliga event eller andra extraordinära händelser måste tas hänsyn till. Tillgång till tillförlitliga mätningar av antalet besökare i de naturområden där ekonomiska effekter ska beräknas är en viktig parameter. Det finns olika metoder att räkna besökare, men bäst är som regel att använda elektroniska besöksmätare på strategiskt valda platser. Idag saknas systematiska och heltäckande mätningar av antalet besökare i de flesta naturområden, vilket understryker vikten av att genomföra ekonomiska effektberäkningar integrerat med ett system för systematiska besökarstudier.Besökarnas utgifter, och annan information om besöket i naturområdet, mäts med hjälp av en enkätundersökning. Rekommendationen är att det sker i två steg: (1) Kontaktinformation (e-post eller mobilnummer) inhämtas från ett representativt urval av besökarna i naturområdet (personliga intervjuer alternativt kontaktkort), och (2) en efterföljande digital enkät skickas till besökaren efter att denne har lämnat området/regionen. Urvalets storlek påverkan den statistiska felmarginalen. Som tumregel för de flesta områden behöver kontaktinformation samlas in från 1 000 individer för att erhålla minst 400 ifyllda enkäter. I områden med få besökare kan urvalet vara mindre.Beräkning av sekundära effekter innebär att utgifternas flöde i ekonomin analyseras med hjälp av så kallade input-output tabeller som omfattar monetära relationer mellan olika sektorer. I Sverige finns tillräckligt bra statistiskt underlag för beräkning av sekundära effekter på länsnivå (alternativt grupper av typlän) genom regionalisering av nationella data. Beräkningar på den kommunala nivån kräver särskild datainsamling avseende lokal produktion, vilket är mycket resurskrävande.Modeller och beräkningar av det slag som här presenteras har naturligtvis sina begränsningar och innebär olika grad av osäkerhet. Möjligheter till förbättringar finns i de flesta parametrar, men innebär allt som oftast en avvägning mot kostnader. Det finns exempelvis mer sofistikerade, men resurskrävande, metoder för input-output beräkningar än vad som här föreslås. Den statistiska felmarginalen påverkas av osäkerheter i skattningen av antalet besökare liksom låga svarsfrekvenser (antal respondenter). Båda dessa kan som regel förbättras genom mer arbets- och resurskrävande insatser. Ytterligare en möjlig felkälla är tillförlitligheten i svaren på frågan om utgifter, något som kan vara svårt att minnas i detalj vid längre vistelser och då flera personer ingår i gruppen. Utformningen av den föreslagna modellen har så långt som möjligt tagit hänsyn till ovan nämnda osäkerheter. Ett rimligt tidsintervall för att mäta ekonomiska effekter i ett område är cirka vart femte år. Dock kan det finnas anledning att få en uppskattning av förändringar i effekterna inom ett sådant intervall. För det ändamålet kan kontinuerligt insamlade data över antalet besökare mellan intervallen användas tillsammans med värden från senast föregående studie (utgifter, input-output etc.). Samma sak gäller i de fall resultat från ett område överförs till ett annat likande naturområde.Det senaste decenniets genombrott för mobil digital teknik innebär nya möjligheter att samla in information om besökare i naturområden. Det omfattar både aktiv (GPS/app. baserad) och passiv (nätverksbaserad) data. De krav på representativitet som ställs i studier av ekonomiska effekter begränsar dock teknikens användbarhet. Många naturområden har bristfällig mobiltäckning, det kan vara svårt att ladda telefonen, det finns begränsningar att nå utländska abonnenter, besökarnas kunskap om mobilapplikationer varierar stort och vissa väljer aktivt bort sin mobil ute i naturen. Samtidigt erbjuder applikationer av olika slag stora möjligheter att interagera med besökarna, när tekniken fungerar och används. Här behövs mer forskning och utveckling. Användning av digital teknik för datainsamling beskrivs närmare i Bilaga 3.Det är viktigt att varje genomförd undersökning åtföljs av en noggrann dokumentation över tillvägagångssätt och vilka utgångspunkter den vilar på. Vi rekommenderar att grundläggande resultat från mätningar av ekonomiska effekter, jämte annan information från besökarundersökningar, publiceras på en särskild hemsida där olika områden, t.ex. Sveriges nationalparker, har sina egna sidor. Informationen är kopplad till en gemensam databas där data från undersökningarna lagras. På så sätt kan informationen uppdateras löpande, och i en mer utvecklad version göras interaktiv så att användaren kan ta fram egna tabeller eller figurer av enklare slag. Innehållet på hemsidan bör i hög grad presenteras i form av illustrationer (figurer, grafer mm) med relativt korta textförklaringar. Fokus ska ligga på enkelhet och användbarhet. Rapporten innehåller exempel på illustrationer från besökarundersökningar gjorda av finska Forststyrelsen och US National Park Service.
|
|
| 8. |
- Kronenberg, Kai
(författare)
-
New perspectives on socio-economic impacts of tourism : A study on the distributive effects of tourism and events on regional employment and income
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the broad field of the economic impact of tourism and events, most studies seek to understand regional tourism development by only focusing on a growth-oriented perspective and highly aggregated indicators, such as increases in GDP. Such a narrow view, however, systematically overlooks and disregards the negative socio-economic consequences that accompany economic growth, such as income inequality and precarious working conditions. Thus, understanding tourism development should include broader perspectives related to the social aspects of regional economic activities, and particularly their implications for the tourism workforce. This thesis demonstrates how current approaches for estimating the economic impacts of tourism and events can be extended towards a more distributive perspective that encompasses issues that are most relevant for the tourism workforce. The aim is to better understand the role of tourism and sport events in the socio-economic development of the tourist and event region of Jämtland Härjedalen, Sweden from 2008 to 2017. In this thesis, tourism encompasses general events, particularly large-scale sporting events, as events are considered key elements for regional tourism development. A mixed-methods approach was employed to estimate the socio-economic impact of tourism and events. Growth-oriented indicators were supplemented with leakage effects, and disaggregated as well as distributive perspectives in tourism employment and income. These macro-level findings were enriched with institutional meso-level perspectives of the regional tourism and events industry. The results indicate that tourism demand continuously grew in the region and thus played a significant social and economic role for the regional population. However, the tourism industry’s ability to generate employment and income continually weakened over time. The negative outcomes of growth related to an increase in income inequality and a growing share of low income occupations with precarious working conditions. Thus, continuous institutional efforts that foster conditions for tourism development and regional events are crucial for guiding tourism development in a more socio-economically sustainable direction.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kronenberg, Kai, et al.
(författare)
-
The socio-economic impact of regional tourism : an occupation-based modelling perspective from Sweden
- 2022
-
Ingår i: Journal of Sustainable Tourism. - : Informa UK Limited. - 0966-9582 .- 1747-7646. ; 30:12, s. 2785-2805
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Traditional measurements of tourism’s economic impact refer to primary and secondary effects that are typically quantified through input–output (IO) methodology. From a sustainable regional development perspective, however, economic impact analyses are criticised for their one-dimensional analysis focussing mainly on growth-oriented effects represented by aggregates for output, employment, income or tax. Although existing literature comprises various extensions of IO models, the focus of these models is restricted to indicators at a high aggregate level. Thus, distributional or other socio-economically important aspects related to the tourism workforce are seldom discussed. In our approach to study tourism’s impacts over a nine-year period, we consider macro-and meso-level perspectives and disaggregate tourism’s impact on regional employment and income for particular occupational areas in the Swedish region of Jämtland. Results indicate weakening employment effects; relatively low but increasing income-inequalities; and increasing shares of elementary positions with precarious working conditions despite para-industrial initiatives from tourism institutions to develop the industry. By enhancing traditional tourism economic impact methodology, we hope that our approach is supportive in putting the tourism workforce at the heart of the regional development and tourism sustainability discourse.
|
|
