| 1. |
- Carlsson, Carina, et al.
(författare)
-
Typområden på jordbruksmark : Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2001/2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det regionala miljöövervakningsprogrammet ”Typområden på jordbruksmark” undersöks för närvarande 28 stycken små jordbruksdominerade avrinningsområden. Syftet är att följa odlingens inverkan på vattenkvalitén i avrinnande vatten till bäck eller å. I denna sammanställning redovisas resultat från det agrohydrologiska året 2001/2002, bl a flödesvägda halter, transporter,klimat och hur odlingsförutsättningarna har varit.Åkermarkens nettoarealförlust (utlakning till rotzonen minus retentionsförluster och förluster till djupare grundvatten) har inte skattats i årets rapport. Detta innebär att det är den totala transporten som redovisas och i den ingår inte bara läckage från åkermark utan även t ex förluster från punktkällor.Hösten 2001 och vintern 2001/2002 var mild och på många håll nederbördsrik. Den rikliga nederbörden ledde till stora oskördade arealer hösten 2001 och även till att den höstsådda arealen blev liten. Trots riklig nederbörd blev avrinningen för områdena i Svealand måttlig. Halterna av kväve för typområdena i Svealand var däremot medel till över medel för perioden medan halterna av fosfor var i nivå med tidigare år. Den högre avrinningen som förekom i områdena i Skåne, Blekinge och Hallands län gav däremot inte upphov till några höga halter i jämförelse med långtidsmedel, varken av kväve eller fosfor. Däremot gjorde en hög avrinning att transporterna blev relativt höga och medel för produktionsområdena Götalands slätt- och mellanbygder översteg långtidsmedel betydligt för både kväve och fosfor.I januari 2002 förändrades programmet typområden på jordbruksmark i och med att åtta områden överfördes till ett nationellt, så kallat intensivprogram. Detta innebär bl a att vattenprover tas med tätare intervall i områdena och både i ytoch grundvatten. Som en kvalitetskontroll av analyser gjordes en jämförelse med laboratoriet på avdelningen för vattenvårdslära och två andra laboratorier som användes för två områden. Resultaten pekar på en del skillnader mellan laboratorierna t ex i metoden för analys av suspenderat material. För de laboratorier som analyserar recipientvatten från jordbruksmark skulle analys av suspenderat material, förfiltrering för fosfatanalys och bestämningen av fosfor behöva interkalibreras.
|
|
| 2. |
- Carlsson, Carina, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003 : Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden bedrivs mätningar för att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten. Växtnäringsförluster mäts i både yt- och grundvatten och lantbrukarnas odlingsåtgärder inventeras årligen. Programmet, Typområden på Jordbruksmark, ingår i den svenska miljöövervakningen med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.Under det agrohydrologiska året 2002/2003 har mätningar pågått i ett 20-tal områden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga områden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 1 juli 2002 till 30 juni 2003. Flödesvägda årshalter, transporter och avrinning redovisas för varje område medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. En kort genomgång görs även av odlingen i ett antal typområden.Året 2002/2003 kännetecknas av låg nederbörd och en varm höst och vår. Skillnaderna i nederbördsmönster mellan södra och mellersta Sverige är tydligt med en hel del nederbörd i södra Sverige under hösten medan främst våren blev nederbördsrik i de mellersta delarna av landet. Nederbörden för 2002/2003 understeg i de flesta typområdena normalnederbörden. Detta bidrog till att avrinningen blev låg och understeg långtidsmedel för merparten av områdena. I produktionsområdet Götalands skogsbygder föll den största mängden nederbörd och avrinningen var också som högst här. Tidig snö föll i oktober i vissa områden, men låg markvattenhalt och låga grundvattennivåer gjorde att avrinningen blev liten. Även under våren föll en hel del nederbörd och i samband med det ökade även avrinningen.Halterna av både kväve och fosfor var måttliga och i kombination med en låg avrinning blev transporten för de flesta områdena under långtidsmedel. En torr och varm höst 2002 skapade gynnsamma förhållanden för skörd och höstsådd. En stor areal höstsåddes också, men etableringen blev dålig vilket gjorde att en hel del höstgrödor utvintrade och fick sås om på våren.
|
|
| 3. |
- Kyllmar, Katarina
(författare)
-
Nitrogen Leaching in Small Agricultural Catchments : Modelling and monitoring for assessing state, trends and effects of counter-measures
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- problem.Small agricultural monitoring catchments in Sweden were used for the application andtesting of model-based methods for quantification of N leaching from arable fields, and foranalysis of measured data. The physically-based modelling system SOILNDB was used intwo different approaches for quantification of N leaching; by direct simulations usingmonitored field data and by producing field N leaching coefficients (field-NLCs) on thebasis of agricultural statistics, etc. The field-NLCs were then used to calculate N lossesfrom the fields.
|
|
| 4. |
- Persson, Kristian, et al.
(författare)
-
Jordbearbetningens påverkan på fosforförlusterna från en mjälalättlera i södra Dalarna, Fosforläckage från elva observationsfälrt under tjugoett år, Bekämpningsmedelsrester i svenska vatten 1985-1999 : Riktade provtagningar och monitoring samlade i en databas
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Totalt har 4000 vattenprover av olika slag analyserats med avseende på bekämpningsmedel under perioden 1985-1999. Ofta togs prov för att man misstänkte problem eller tidigare haft problem på platsen. Bekämpningsmedel återfanns i såväl yt- som grundvatten, och i båda grävda och borrade brunnar. Totalt har 56 olika bekämpningsmedel påträffats i ett eller flera vattenprov. Högsta fyndfrekvensen hade ogräsmedlen bentazon, MCPA, atrazin, mekoprop och diklorprop, samt nedbrytningsprodukten 2,6-diklorbensamid (BAM). Mediankoncentrationen av fynden för dessa substanser var 0,1-0,3 µg/l.
|
|
