| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Holand, Øystein, et al.
(författare)
-
Project ReiGN: reindeer husbandry in a globalizing North : resilience, adaptations and pathways for actions
- 2020
-
Ingår i: ordic perspectives on the responsible development of the Arctic. - Cham : Springer Nature. - 9783030523237 - 9783030523268 - 9783030523244 ; , s. 227-248
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Fennoscandian reindeer husbandry represents ecological, social-economical and institutional gradients reflected in different adaptations and management regimes. This provides for an interdisciplinary comparative research approach, between and within countries. By integrating perspectives from natural and social sciences, ReiGN engages in (1) identifying key drivers, (2) their effects on this pastoral system, and (3) how they are linked to ecological, social and political differences. In this chapter we outline the main challenges confronting this diverse and dynamic social-ecological system within a globalization and climate change perspective. This enables us to evaluate its adaptive capacities as well as its potential to stimulate policy decisions, societal responses and management actions for a viable reindeer husbandry. In this chapter we present reindeer husbandry in a historical context and introduce key concepts of Sámi reindeer husbandry to ease the understanding of our findings presented and discussed. We also offer an overview of the main research areas in which the ReiGN NCoE has conducted its work over the past several years.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Joosse, Sofie, et al.
(författare)
-
Critical, Engaged and Change-oriented Scholarship in Environmental Communication. Six Methodological Dilemmas to Think with
- 2020
-
Ingår i: Environmental Communication. - : Informa UK Limited. - 1752-4032 .- 1752-4040. ; 14, s. 758-771
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While calls for critical, engaged and change-oriented scholarship in environmental communication (EC) abound, few articles discuss what this may practically entail. With this article, we aim to contribute to a discussion in EC about the methodological implications of such scholarship. Based on our combined experience in EC research and drawing from a variety of academic fields, we describe six methodological dilemmas that we encounter in our research practice and that we believe are inherent to such scholarship. These dilemmas are (1) grasping communication; (2) representing others; (3) involving people in research; (4) co-producing knowledge; (5) engaging critically; and (6) relating to conflict. This article does not offer solutions to these complex dilemmas. Rather, our dilemma descriptions are meant to help researchers think through methodological issues in critical, engaged and change-oriented EC research. The article also helps to translate the dilemmas to the reality of research projects through a set of questions, aimed to support a sensitivity to, and understanding of, the dilemmas in context.
|
|
| 7. |
- Löf, Annette
(författare)
-
Experiencing Svalbard sustainably? Reflecting on what we can learn about polar cruise tourism from the SEES expedition
- 2023
-
Ingår i: Polar Journal. - 2154-896X .- 2154-8978. ; 13, s. 177-185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What makes an experience sustainable? Can polar cruise tourism in the High Arctic ever be sustainable? If so, under what conditions? These questions guide this report as it explores tensions embedded in the concept of 'sustainable polar cruise tourism'. These matters are of particular importance in Svalbard, with a rapidly developing tourism sector being an important part of the Svalbard economy. The report is based on a participatory workshop held on-board a recent expedition to the Svalbard archipelago, the so-called SEES expedition (the Scientific Expedition EdgeOya Svalbard). Conducted as a combined scientific and touristic expedition, the SEES expedition offers opportunity to explore the meaning(s) of sustainability among environmentally aware visitors representing key actor groups on Svalbard. The purpose of the report is thus to contribute to ongoing conversations on the paradoxes of sustainable polar tourism by sharing experiences and perspectives on what sustainability can mean from a passenger point of view.
|
|
| 8. |
- Löf, Annette, et al.
(författare)
-
Governing maximum reindeer numbers in Fennoscandia
- 2022
-
Ingår i: Reindeer Husbandry and Global Environmental Change : Pastoralism in Fennoscandia. - London : Routledge. - 9780367632670 ; , s. 173-188
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter examines the complexities and challenges in state governance of the maximum permitted number of reindeer in Finland, Norway and Sweden. The common findings regarding the three countries are that (1) maximum permitted numbers of reindeer set by the nation states primarily seem to promote objectives other than those of herders; (2) various contextual aspects (e.g., laws, other land users, trends in science, herding practices and historical developments) partly explain the sustainable maximum permitted numbers; (3) reductionist assessments of pasture – reindeer relations easily neglect the impacts of other land users on condition and availability of pastures, thereby making the assessments biased and stigmatizing herders for alleged overgrazing. The chapter also explores issues related to reindeer numbers that vary across the three countries including (4) herders’ opportunities to participate in knowledge production and resulting decisions over maximum reindeer numbers, (5) clashes between herders’ experience and practice-based knowledge and scientific knowledge on which the definitions of maximum numbers are often based and (6) the ways in which the borders between reindeer herding districts and nation states have implications for the governance of reindeer numbers.
|
|
| 9. |
- Löf, Annette, et al.
(författare)
-
Perspektiv på klimatanpassning : vad görs, vad görs inte och varför? Insikter från en workshop med myndighetsnätverket för klimatanpassning
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här rapporten ger en inblick i vår pågående forskning i projektet ”Making Sense of Adaptation - Adaptation practice in a governance perspective” (härefter MASA). MASA har sedan år 2018 följt och följeforskat ett antal organisationer och institutioner med ansvar för klimatanpassning i en svensk kontext. Syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur dessa aktörer uppfattar och genomför sitt arbete i praktiken, samt att baserat på detta underlag bidra till en bättre förståelse för om, och i så fall vilka, förändringar i klimatanpassningsarbetet som är önskvärda och möjliga. Med utgångspunkt i teorier om sociala praktiker har vi zoomat in på specifika klimatanpassningspraktiker genom att följa, observera och analysera pågående arbete. Nästa steg är att zooma ut och blicka framåt tillsammans med dem som befinner sig i dessa praktiker. Den workshop som vi genomförde tillsammans med myndighetsnätverket för klimatanpassning under våren 2021 inledde denna fas, och denna rapport kan ses som ett första avstamp för gemensam reflektion och diskussion om våra preliminära resultat. Myndighetsnätverket för klimatanpassning är en central aktör och viktig källa till kunskap i det svenska klimatanpassningsarbetet. Nätverket kopplar samman ett stort antal myndigheter och sektorer på olika nivåer (regionala och nationella) som är involverade i och har ett utpekat ansvar för samhällets klimatanpassning. Syftet med workshopen var att tillsammans med nätverket reflektera och prata om visioner kopplade till klimatanpassning utifrån nätverkets egenidentifierade behov och preliminära resultat från vår forskning. Vilken målbild och vision för klimatanpassning har myndighetsnätverkets medlemmar? Vad behöver utvecklas och förändras för att en sådan vision ska realiseras? Detta sökte vi svar på genom att diskutera frågan Hur ser ett samhälle ut där klimatanpassningen fungerar och genererar önskvärda resultat? Som riktlinje fick deltagarna förhålla sig till år 2040, varifrån vi sedan spårade oss bakåt i tiden mot nuläge (så kallad backcastingmetod) för att identifiera såväl prioriterade frågor som risker med nuvarande sätt att arbeta med klimatanpassning. Vision för klimatanpassning år 2040 - hur ser ett önskvärt läge ut? En viktig utgångspunkt i deltagarnas vision av klimatanpassning är tillgången till insti-tutionellt stöd och ledarskap, bättre kunskapsunderlag samt att klimatanpassning behandlas som en prioriterad fråga, politiskt, i samhällsdebatten samt i den egna organisationen. I deltagarnas vision är klimatanpassningen mer flexibel och proaktiv, samtidigt som det finns en tydligare ansvarsfördelning mellan samhällets olika aktörer och nivåer. Helhetssyn och långsiktighet präglar arbetet där globalt samarbete och rättviseaspekter har en självklar plats. Några deltagare lyfter även vikten av att existentiella frågor kopplade till klimatanpassning och klimatförändring diskuteras och ges mer utrymme än idag. Bärande för och underliggande visionen är en pågående samhällsomställning och transformation, eller strukturell förändring, av olika samhällssektorer. Förutsättningarna för klimatanpassning är avhängigt samhällsutvecklingen i stort och i visionen hanteras inte klimatanpassning längre som en enskild fråga. Frågor att fokusera på redan nu Deltagarnas övergripande vision, tillsammans med de nyckelområden och risker som vi identifierade i efterföljande diskussion, ger en viktig fingervisning om vilka frågor som är centrala att fokusera på och utveckla i klimatanpassningsarbetet redan nu. Politiskt mod, eller tydligt klimatledarskap, på alla nivåer identifierades i workshopen som helt centralt för framgångsrikt arbete med klimatanpassning. Baksidan av samma mynt är deltagarnas uttryck för en rädsla bland enskilda tjänstemän och myndigheter att göra ”fel” vilket riskerar att skapa passivitet i klimatanpassningsarbetet. Därför krävs olika former av stöd såsom tydligare vägledning och målstyrning som kan underlätta myndigheternas avvägningar. En annan aspekt som pekas ut som viktig för klimatarbetet är möjligheter till gemensamt utforskande av svåra frågor där det saknas enkla svar eller stöd av tidigare erfarenheter. Kontinuerliga reflektionsprocesser inom nätverket och dess olika organisationer menar vi kan vara ett sätt att bidra till att skapa detta utrymme och samtidigt skapa förutsättningar för institutionaliserat lärande. Myndighetsnätverkets medlemmar poängterar särskilt vikten av tydligare ansvarsfördelning. Även om ansvarsfrågan lyfts tidigare och varit föremål för statliga utredningar, menar nätverket att många oklarheter består. Därför vill vi understryka att frågan om ansvar för och ledarskap i samverkan kring klimatanpassning bör ges större vikt. Ett helhetsgrepp är en förutsättning för att kunna nå önskvärda förutsättningar för fungerande klimatanpassning. Lärdomar och framåtblickar Lärdomar från denna process är att ett medvetet visionärt fokus och förhållningssätt kan skapa viktiga diskussionsytor för att angripa klimatanpassningsfrågans mer komplexa aspekter. Att göra som vi gjorde i projektet, formulera en vision i en halvt avlägsen framtid - tillräckligt långt borta för att inte uppfattas som låst av nuläget, men tillräckligt nära för att vara relevant för redan pågående beslut och processer - möjliggjorde för deltagarna att röra sig bortom sakfrågor och fragmenterade perspektiv till att ta ett bredare grepp på klimatanpassning. Vi ser en stor potential i myndighetsnätverket att fortsatt arbeta på detta sätt. Precis som deltagare framhåller under workshopen, bör nätverket värna rollen som ett öppet forum där frågor kan dryftas på ett prestigelöst sätt. Vi föreslår också att nätverket fortsätter att utforska möjligheterna att institutionalisera processer och skapa verktyg för olika former av återkommande reflektion och övergripande dialog som kan bidra till att utveckla och utnyttja nätverkets potential. Rapportens upplägg Den första delen i rapporten ger en inblick i forskningsprojektet MASA. Vi beskriver kortfattat projektets ansats, sammanfattar vad vi sett så här långt samt ger en bakgrund till workshopens inriktning. Del två återger upplägget på och resultaten av workshopen uppdelat i deltagarnas vision samt identifierade nyckelfrågor, riskområden och behov kopplat till klimatanpassningsarbetet. Del tre blickar framåt och fokuserar på myndighetsnätverkets nuvarande och framtida roll och potential.
|
|
| 10. |
- Löf, Annette, et al.
(författare)
-
Unpacking reindeer husbandry governance in Sweden, Norway and Finland: A political discursive perspective
- 2022
-
Ingår i: Unpacking reindeer husbandry governance in Sweden, Norway and Finland : A political discursive perspective. - London : Routledge. - 9780367632670 ; , s. 150-172
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In Sápmi and beyond, the practice of reindeer herding is under increasing pressure from competing for land use, large carnivores and climate change. The governing systems are, however, ill-equipped and unable to address resulting cumulative and interacting impacts. This has led to a difficult situation for reindeer herding due to the loss of land, functionality and flexibility, and proves a challenge for the Nordic states as the legitimacy of reindeer husbandry governance is increasingly contested. Addressing this challenge, this chapter unpacks the discursive and political dimensions of reindeer husbandry governance in Sweden, Norway and Finland. Guided by three broad questions: i) governing what, ii) governing how and iii) governing for and by whom, it explores how problem representations are constructed, handled and contested. The analysis shows that state-led governance was never in fact constructed to address herders’ concerns, but was, and remains, based on the states’ and competing land uses’ problem representations. The chapter, therefore, concludes by identifying the need to revisit the present understanding of “problems”, “solutions” and “visions” in reindeer husbandry governance. A key task will be to re-image, or actively seek to change the discursive construction of, reindeer herding as a system-to-be-governed and attune it to the perspectives of the herders.
|
|
