| 1. |
- Charlier, Johan, et al.
(författare)
-
Genetic structure and evidence of a local bottleneck in moose in Sweden
- 2008
-
Ingår i: Journal of Wildlife Management. - : Wiley. - 0022-541X .- 1937-2817. ; 72:2, s. 411-415
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The moose (Alces alces) is the most intensely managed game species in Sweden. Despite the biological and socioeconomical importance of moose, little is known of its population genetic structure. We analyzed 132 individuals from 4 geographically separate regions in Sweden for genetic variability at 6 microsatellite loci. We found evidence of strong substructuring and restricted levels of gene flow in this potentially mobile mammal. FST values were around 10%, and assignment tests indicated 3 genetically distinct populations over the study area. Spatial autocorrelation analysis provided a genetic patch size of approximately 420 km, implying that moose less than this distance apart are genetically more similar than 2 random individuals. Allele and genotype frequency distributions suggested a recent bottleneck in southern Sweden. Results indicate that moose may be more genetically divergent than currently anticipated, and therefore, the strong hunting pressure that is maintained over all of Sweden may have considerable local effects on genetic diversity. Sustainable moose hunting requires identification of spatial genetic structure to ensure that separate, genetically distinct subpopulations are not overharvested.
|
|
| 2. |
- Jonsson, B. G., et al.
(författare)
-
Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden
- 2008
-
Ingår i: Dagens Nyheter. ; 14 april
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ledande svenska forskare varnar för att det nationella naturarvet äventyras: Vi skäms över våra beslutsfattares likgiltighet för miljön. Den svenska skogen har förvandlats till en jättelik odlingsyta. Där förr otaliga arter levde samman i harmoni dominerar numera helt gran, tall och inplanterade främmande trädslag. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden vilket strider mot riksdagens miljökvalitetsmål. Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål. Det skriver 14 ledande forskare i bland annat växtekologi, ekologisk zoologi och botanik.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Laikre, Linda, et al.
(författare)
-
Effekter av spridning av genetiskt främmande populationer : En kartläggning av förutsättningarna för uppföljande studier av utsättningar av djur och växter i Sverige
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord Spridning av främmande arter utgör ett av de stora hoten mot biologisk mångfald. En viktig del i arbetet med att verkställa Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity – CBD) är därför att öka kunskapen kring, och förhindra fortsatt spridning av, sådana arter. Begreppet ”art” har en vid definition inom konventionsarbetet – även lägre taxonomiska enheter så som underarter och genetiskt särpräglade populationer omfattas. Spridning av genetiskt främmande populationer utgör alltså ett internationellt erkänt hot mot biologisk mångfald. Framför allt är det diversiteten på gennivå som kan drabbas negativt av sådan spridning. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald utses av Sveriges regering och ska bistå regeringen med råd i samband med internationellt och nationellt arbete med frågor som rör biologisk mångfald. Rådet har länge påtalat vikten av att öka kunskapen kring den genetiska nivån av biologisk mångfald och inte minst effekterna på denna mångfald av storskaliga utsättningar av genetiskt främmande populationer. Sådana utsättningar är vanliga inom skogsbruket, fiskevården och viltvården. Från min egen mångåriga erfarenhet av fiskevårdsfrågor har jag praktisk erfarenhet av att introduktion och spridning av främmande arter och populationer kan få högst påtagliga negativa konsekvenser.Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald har i samband med konventionens tillämpning tagit upp frågor med koppling till den genetiska variationens betydelse – särskilt de vetenskapliga aspekterna kring detta. Rådet har också arrangerat en workshop som för första gången samlade experter och intressenter från de tre områden inom vilka storskaliga utsättningar bedrivs (skogsbruket, fisk- och viltvården). De intressanta och givande diskussionerna finns refererade i Rapport 5683 i Naturvårdsverkets serie. I den nu föreliggande rapporten fortsätter kartläggningen av vad vi egentligen vet om de storskaliga utsättningarna i Sverige och vilka effekter de har på biologisk mångfald. Ett gediget arbete har gjorts för att försöka bringa reda i detta område där dokumentation till stora delar saknas. Bristen på registrering och uppföljning av dessa stora spridningar, som riskerar att förändra den genetiska sammansättning som under årtusenden mejslats fram hos våra vilda fisk-, träd- och fågelpopulationer, är skrämmande. Här behövs en snabb och påtaglig förändring. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald kommer att fortsätta ägna denna fråga stor uppmärksamhet. Det är angeläget att Sverige bedriver ett starkt och engagerat arbete som ligger i internationell framkant när det gäller att slå vakt om den grundläggande, och för fortsatt evolution nödvändiga, mångfalden på gennivå. Stockholm den 10 september 2008 Per Wramner Professor i tillämpad miljövetenskap Ordförande för Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald Förord 2 Utsättning av främmande populationer eller provenienser av växter och djur sker i stor skala i svenska marker och vattendrag. Spridningen av främmande populationer har stora ekonomiska värden men vi vet väldigt lite om vilka effekter den har på biologisk mångfald. Etablering av främmande genotyper kan leda till förlust och förändringar av, i första hand, mångfalden på gennivå hos mottagande naturliga populationer. I förlängningen kan sådana effekter även drabba art- och ekosystemnivåerna negativt. Det är mycket angeläget att öka kunskaperna inom detta område. Regeringen har uppdragit åt naturvårdsverket att ta fram en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper. Denna rapport utgör ett underlag i detta arbete. Uppdraget gavs med anledning av uppföljningen av miljökvalitetsmålen och implementering av artikel 8 h i Konventionen om biologisk mångfald som särskilt berör främmande arter och populationer och deras effekter på biologisk mångfalden. Rapporten utgör en uppföljning av den första kartläggningen av spridning av genetiskt främmande populationer inom fiske- och viltvården samt skogsbruk i Sverige som genomfördes under 2004–2005. Syftet med rapporten är en fördjupad granskning av den information som är möjlig att få fram när det gäller spridningen av främmande populationer eller genotyper i Sverige, samt i vilken utsträckning effekterna av sådana utsättningar kan kartläggas. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll.Stockholm den 7 oktober 2008Naturvårdsverket
|
|
| 7. |
- Laikre, Linda
(författare)
-
Hundavelns för- och nackdelar
- 2008
-
Ingår i: Hund. - : Albert Bonniers Förlag. - 9789100102517
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Laikre, Linda, et al.
(författare)
-
Importance of Genetics in the Interpretation of Favourable Conservation Status
- 2009
-
Ingår i: Conservation Biology. - : Wiley. - 0888-8892 .- 1523-1739. ; 23, s. 1378-1381
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- “Favourable Conservation Status” (FCS) is a central concept in the biodiversity conservation legislation of the European Union (EU). Here, we highlight the importance of incorporating aspects of conservation genetics in interpretation of this concept. Recent documents from the EU Commission indicate that knowledge of conservation genetics has so far been lacking among those who have tried to employ the concept. We think it is crucial that aspects of conservation genetics be incorporated in discussion of this concept and that this be done before the EU Court of Justice takes a position on the legal interpretation of FCS.
|
|
| 9. |
- Laikre, Linda, et al.
(författare)
-
Potentials for monitoring gene level biodiversity : using Sweden as an example
- 2008
-
Ingår i: Biodiversity and Conservation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0960-3115 .- 1572-9710. ; 17:4, s. 893-910
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Programs for monitoring biological diversity over time are needed to detect changes that can constitute threats to biological resources. The convention on biological diversity regards effective monitoring as necessary to halt the ongoing erosion of biological variation, and such programs at the ecosystem and species levels are enforced in several countries. However, at the level of genetic biodiversity, little has been accomplished, and monitoring programs need to be developed. We define “conservation genetic monitoring” to imply the systematic, temporal study of genetic variation within particular species/populations with the aim to detect changes that indicate compromise or loss of such diversity. We also (i) identify basic starting points for conservation genetic monitoring, (ii) review the availability of such information using Sweden as an example, (iii) suggest categories of species for pilot monitoring programs, and (iv) identify some scientific and logistic issues that need to be addressed in the context of conservation genetic monitoring. We suggest that such programs are particularly warranted for species subject to large scale enhancement and harvest—operations that are known to potentially alter the genetic composition and reduce the variability of populations.
|
|
| 10. |
- Laikre, Linda, et al.
(författare)
-
Release of alien populations in Sweden
- 2006
-
Ingår i: Ambio. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 35:5, s. 255-261
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction of alien species is a major threat to biological diversity. Although public attention typically focuses on the species level, guidelines from the Convention of Biological Diversity define alien species to include entities below species level. This inclusion recognizes that release of nonlocal populations of native species may also result in negative effects on biodiversity. In practice, little is known about the extent, degree of establishment, or the effects on natural gene pools of such releases. Existing information on the releases in Sweden shows that alien populations are spread to a great extent. The most commonly released species include brown trout, Atlantic salmon, Arctic char, common whitefish, Scots pine, Norway spruce, mallard duck, gray partridge, and pheasant. Although millions of forest trees, fish, and birds are released annually, poor documentation makes the geographic and genetic origin of these populations, as well as the sites where they have been released, largely unclear. We provide recommendations for urgently needed first steps relating to the risks and problems associated with release of alien populations.
|
|
