| 1. |
|
|
| 2. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Fokus Kvädöfjärden - Varför mår kustfisken dåligt?
- 2014
-
Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 26-30
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Abborre och tånglake längs kusten har länge visat tecken på att de inte mår bra. Inte ens i områden som förutsätts vara mer eller mindre opåverkade av miljögifter, som exempelvis Kvädöfjärden i Östergötland. Här samarbetar nu flera forskare i ett nytt stort projekt för att försöka ta reda på om det är just miljögifter som är orsaken till den dåliga fiskhälsan. I så fall vilka och var kommer de ifrån? Det är en stor uppgift med många utmaningar och jakten på orsaker har bara börjat.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Biomarker Analyses in Caged and Wild Fish Suggest Exposure to Pollutants in an Urban Area with a Landfill
- 2011
-
Ingår i: Environmental Toxicology. - : Wiley. - 1520-4081. ; 26:3, s. 315-324
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An unexpectedly high frequency of skeletal deformations in brown trout has previously been observed in the brook Vallkarrabacken in southern Sweden. Environmental pollutants from storm water and leachate from an old landfill have been suggested as responsible for the observed deformations. Biomarkers in farmed rainbow trout, placed in tanks with water supplied from the brook, were used to investigate if exposure to pollutants may induce toxic responses in fish. Furthermore, biomarkers were also measured in wild brown trout that were caught in the brook. The most important finding was that the hepatic ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity was five to seven times higher for rainbow trout and brown trout in exposed areas compared to reference sites (P < 0.001). Analyses of bile in rainbow trout showed that the concentration of PAH-metabolites was two to three times higher (P < 0.001) in the exposed areas. However, due to their smaller size and the feeding status, only insufficient amounts of bile could be retrieved from the wild brown trout. The study provides evidence for pollution in parts of Vallkarrabacken. It is therefore possible that the previously observed high frequency of skeletal damage have been caused by pollutants. The methodology with farmed rainbow trout in flow through tanks worked well and provided more information about the occurrence of pollutants in Vallkarrabacken than the data from brown trout. The main reasons for this were that the size and the feeding status of the fish could be controlled. This allowed a total of 21 biomarkers to be analyzed in farmed rainbow trout compared to only five in wild brown trout. Furthermore, the use of farmed fish eliminates the risk of migration, which may otherwise bias the data when wild fish are used. (C) 2010 Wiley Periodicals, Inc. Environ Toxicol 26: 315-324, 2011.
|
|
| 5. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Förändringar i fiskhälsa - orsaker söks på bred front
- 2012
-
Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012, s. 85-87
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Kustfiskens hälsa har blivit allt mer påverkad under de senaste 20–25 åren. Mycket tyder på att det beror på miljögifter. Samtidigt minskar halterna av de miljögifter som övervakas i samma fiskar. Det tyder på att det är andra, kanske okända, miljögifter som ligger bakom. I ett nytt samverkansprojekt ska man försöka ta reda på orsakerna.
|
|
| 6. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Spatial and annual variation to define the normal range of biological endpoints: an example with biomarkers in perch
- 2010
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - 0730-7268. ; 29:11, s. 2616-2624
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A signal from a biological endpoint can be considered evidence of environmental impact only if it is known that similar signals are unlikely to occur naturally. Using multiple reference sites, the normal range can be estimated. This can be defined as the span that includes 95% of the reference sites. If an investigated site is outside this range, it is interpreted as evidence of impact. The choice of reference sites is thus important for the outcome of the study. Here, biomarker levels in perch (Perca fluviatilis) at a potentially impacted site were compared to different types of reference data. The potentially impacted site was located close to a densely populated area. Four reference sites were located in relatively undisturbed areas on the Swedish Baltic coast. Furthermore, historical data from one of the reference sites were included. The present study showed that multiple reference sites are needed to avoid the risk of interpreting natural variation as impact. The number of reference sites needed depends on the desired level of statistical power. An alternative to multiple reference sites may be to use historical data to estimate the natural variation. However, historical data can include temporal variation due to factors that may not be relevant for the hypothesis that is tested, e.g., climatic variation or changed background levels of pollution.
|
|
| 7. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2010
-
Ingår i: HAVET 2010. - 1654-6741.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2011
-
Ingår i: HAVET - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2011
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2012
-
Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2014
-
Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 82-83
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- KUSTFISKARS HÄLSOSTATUS. Övervakningen av kustfisken i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet visar fortsatt tydliga hälsoeffekter hos abborre och tånglake. Signifikanta tidstrender för många biomarkörer tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar viktiga fysiologiska funktioner. Vanliga symptom är påverkan på leverenzymer, mindre gonader (könskörtlar), aktiverat immunförsvar, samt störd saltreglering och ämnesomsättning. Effekterna syns i alla referensområden och det är oklart vad som är orsaken. För närvarande pågår forskning för att ta reda på om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, en sammanlagd påverkan av flera olika kemiska ämnen, eller andra bakomliggande orsaker som ger dessa effekter.
|
|
