| 1. |
-
Det historiska perspektivet
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avsikten med denna bok är att presentera några olika artiklar som alla ryms under rubriken ”Det historiska perspektivet”. Texterna ska kunna utgöra inlägg i den inomvetenskapliga debatten eller användas som läromedel eller bådadera. De undersökta företeelserna har alla en koppling till samhällsförändringarna men på olika sätt. Texternas innehåll spänner över så skilda fält som hur synen på vad som är att betrakta som relevant fortbildning har påverkats av new age-liknande samhällstrender, hur historia och religionshistoria kan förstås ömsesidigt, hur litteraturhistoria och historia går hand i hand, hur förutsättningen för medborgarskap kan uppfattas utifrån en historisk bakgrund, hur källkritisk analys kan kullkasta populärhistoriska föreställningar, hur våra första skriftliga dokument, runorna, kan tolkas i sitt sammanhang samt hur olika skolideologier och deras genomslag kan historiskt analyseras som samhällsfenomen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hornborg, Anne-Christine, et al.
(författare)
-
Skolcoaching : en historisk möjlighet eller dagslända?
- 2015
-
Ingår i: Det historiska perspektivet. - 9789198153019 ; 2-3, s. 11-30
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras samhällsfenomenet med att idag en ny form av tjänster, ledarskapsutveckling, kompetensutveckling och terapeutiska tjänster, erbjuds av privata företag eller enskilda entreprenörer utan att några krav på officiellt dokumenterad kompetens ställs.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Larsson, Hans Albin, 1951-
(författare)
-
Samhällsdidaktiska utmaningar!
- 2017
-
Ingår i: Framåt uppåt!. - Jönköping : Jönköping University. - 9789198153026 ; , s. 5-13
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Larsson, Hans Albin, 1951-
(författare)
-
Skolideologiernas kamp : En tolkning av synsätt och aktörer
- 2015
-
Ingår i: Det historiska perspektivet. - Jönköping : Samhällsstudier & Didaktik. - 9789198153019 ; , s. 154-174
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mot bakgrund av de senaste femtio årens samhälls- och skolförändring analyseras några principiellt olika sätt att se på skolan, alltså olika skolideologier, och vilka motiveringar de har givits. Vilket genomslag fick vilken ideologi under vilken period? Hur ställde sig de politiska och fackliga aktörerna? Hur kan man tolka förändringarna?
|
|
| 7. |
- Öberg, Joakim
(författare)
-
Samhällskunskap från styrdokument till undervisning : Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna samhällskunskapsdidaktiska avhandling är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskapsämnet utifrån intentionerna i styrdokumenten (formuleringsarenan) till samhällskunskap som undervisning (realiseringsarenan), samt hur detta upplevs ha förändrats över tid. Det är således vad som händer mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan, det vill säga tranformeringsarenan, som är i fokus. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet; tio med lång yrkeserfarenhet, tio tämligen nyexaminerade.Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiskt perspektiv i fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till, Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor. Lärarna i studien pratar i princip aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tjugo lärarna alla har mycket olika berättelser om vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger fokus på personlig bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar på didaktiska idéer, styrdokument eller organisatoriska och ekonomiska ramar. Studien visar också att lärarna alla anger en eller ett par dominerande dimensioner, vilka också påverkar hur de talar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Utifrån en del aspekter skiljer sig de båda respondentgrupperna åt på kollektiv nivå, emedan en del aspekter skär rakt igenom intervjumaterialet med likheter på individnivå, oavsett om de arbetat fyrtio år eller är nyexaminerade.Studiens kanske viktigaste bidrag är att den exemplifierar teoretiska perspektiv, inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.
|
|
| 8. |
- Öberg, Joakim
(författare)
-
Samhällskunskapens dimensioner : Tio lärare ramar in sitt ämne
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer.Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning.Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna.Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid.Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.
|
|
