| 1. |
- Zhang, Yan, 1983-
(författare)
-
VALUE CO-CREATION FOR SUSTAINABLE PRODUCT SERVICE SYSTEM DESIGN : OPPORTUNITY FOR GLOBAL MANUFACTURING COMPANIES
- 2024
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a gradually spreading servitization trend that is forcing industrial manufacturing companies acting in the global market to rethink their business. Manufacturing companies that were traditionally perceived as product-centered, are today increasingly influenced by a service-oriented theory, which claims that manufacturing companies are driven to shift their business focus towards a strategy where customer-perceived value is in the spotlight, and where products are bundled with services to offer Product-Service Systems (PSS). The need to integrate several knowledge domains (i.e. product development, service development, recycling, etc.) means that industry companies need to move “downstream” knowledge from the entire lifecycle into the early phases of the PSS design process where critical decisions are made. At the same time, this raises the awareness of, and requirements for, methods and tools that support cross-disciplinary team collaboration in the process of designing these PSS solutions. Value co-creation is one strategy to address customer collaboration to develop PSS in a framework that allows different stakeholders to participate in defining design concepts and finding the optimal combination of hardware and service that supplies the desired value. Value co-creation strategy and global collaborative innovation are essential for manufacturing companies to explore new ways of designing PSS.The thesis summarizes the research performed by the author, as an industrial Ph.D. student and director for system innovation at BIGmind Innovation. This thesis aims to study and explore the motivation for, and challenges of, working with value co-creation for PSS design by global manufacturing companies. Firstly, the empirical research determined that there are different challenges that global manufacturing companies and product development face when designing PSS. The work involves exploring value co-creation via a customer collaborative design platform and experience prototyping for product-service system design. The research shows that there is a lack of knowledge about guidelines and processes for collaboration in value co-creation. The research emphasizes that the PSS design methodologies of today neglect to specify the roles and responsibilities of the actors who co-create PSS offerings, and there is a lack of understanding of the entire process and how it is implemented in industrial practice when developing solutions.Conclusions from this work suggest that government policies can make a fast and major impact on the demand for innovations and PSS development. Additionally, a value co-creation approach promotes large-scale user participation in the early phase of PSS design. To enhance stakeholder participation and gather feedback, experiential prototypes were utilized during the conceptual design phase of the PSS design. To support further development in the area of value co-creation, the Future Innovation Framework (FIF) is proposed as a mechanism to facilitate the adoption and use of value co-creation of PSS design. This thesis discusses the implications, opportunities, and challenges of the FIF for industrial PSS design. The thesis concludes with a discussion on the possibility of using value co-creation for PSS design in different industry domains in the future.
|
|
| 2. |
- Ahlberg, Per, et al.
(författare)
-
Minnesord Sven Stridsberg
- 2020
-
Ingår i: Geologiskt forum. - 1104-4721 .- 1104-4721. ; :105
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Salo, Kent, et al.
(författare)
-
Utbildning för en miljömässigt hållbar sjöfart
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att kartlägga befintliga sjöfartsrelaterade miljöutbildningar, identifiera ytterligare kompetensbehov hos rederier, myndigheter och andra aktörer, samt föreslå nya utbildningsinsatser. Deltagarna i projektet har utbytt erfarenheter av tidigare utbildningar och diskuterat hur forskningsresultat och innovationer kan föras in i nya kurser, komma till snabbare användning, och bidra till en miljömässigt hållbar utveckling av sjöfarten. Inledningsvis genomfördes en översiktlig kartläggning av dagens miljöutbildningar som är tillämpliga för sjöfartssektorn. Dels innefattar kartläggningen vilka utbildningsprogram med miljövetenskaplig inriktning som erbjuds vid svenska högskolor och universitet, dels vilka kurser med miljötema som ingår i sjöfartsrelaterade utbildningar på högskole-, yrkeshögskole- och gymnasienivå. Därefter genomfördes 12 djupintervjuer med nyckelpersoner i olika befattningar vid olika rederier, hamnar, myndigheter, och organisationer. De utvalda rederierna var såväl små skärgårdsrederier som stora privata och statliga rederier. Företagen har olika behov och ekonomier men de har mycket gemensamt i fråga om utbildningsbehov. Intervjuerna resulterade i fyra teman vilka utgjorde underlag för vidare diskussioner i en efterföljande workshop, där deltagarna förde en dialog kring (1) Kunskapsbehov och utbildningsutformning, (2) Drivkrafter och hinder för miljöarbetet, (3) Förändringsagenter, (4) Allmän miljökunskap och miljökultur. På workshopen framfördes att det i den sjöfartsrelaterade grundutbildningen borde utvecklas fler moment som uppmuntrar ett kritiskt tänkande och utvecklar förmågan att granska och jämföra olika tekniska eller andra alternativa lösningar för att uppnå en miljömässigt hållbar sjöfart. Detta kan innebära ett behov av förändring av pedagogisk metod i befintliga kurser. En kurs som framhölls som viktig av samtliga deltagare var Eco-driving. Den ansågs vara ekonomiskt effektiv och påverka beteenden och förhoppningsvis attityder till miljöarbetet. Nödvändig kompetens för att kunna arbeta med miljöfrågor har tidigare hämtats från interna och externa utbildningar samt från nätverk inom branschen. De kompetensbehov som identifierades kan sammanfattas i två områden. Det första behovet är rent tekniska kunskaper för att kunna utnyttja den mångfald av ny teknik och nya energibärare som behövs för att lösa sjöfartens miljöutmaningar. Det andra behovet är allmän miljökunskap för att öka kunskap och förståelse för arbete med miljörelaterade utmaningar, det vill säga för att påverka individers attityder och beteenden men även miljökulturen i organisationen. Formerna för olika utbildningsinsatser kan med fördel varieras för att passa olika företag och organisationer. Denna studie lämnar förslag på poänggivande kurser vid universitet och högskolor, fortbildningskurser vid universitet och högskolor och internutbildningar. De deltagande organisationerna visade ett stort intresse och en drivkraft för att arbeta för att minska sjöfartens miljöpåverkan.
|
|
