SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Larsson Mikael) srt2:(2015-2019)"

Sökning: WFRF:(Larsson Mikael) > (2015-2019)

  • Resultat 1-10 av 203
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
2.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
3.
  • Allard, Christina, et al. (författare)
  • Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
  • 2015
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
  •  
4.
  • Caraballo, Remi, et al. (författare)
  • Structure-activity relationships for lipoprotein lipase agonists that lower plasma triglycerides in vivo
  • 2015
  • Ingår i: European Journal of Medicinal Chemistry. - : Elsevier. - 0223-5234 .- 1768-3254. ; 103, s. 191-209
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The risk of cardiovascular events increases in individuals with elevated plasma triglyceride (TG) levels, therefore advocating the need for efficient TG-lowering drugs. In the blood circulation, TG levels are regulated by lipoprotein lipase (LPL), an unstable enzyme that is only active as a non-covalently associated homodimer. We recently reported on a N-phenylphthalimide derivative (1) that stabilizes LPL in vitro, and moderately lowers triglycerides in vivo (Biochem. Biophys. Res. Common. 2014, 450, 1063). Herein, we establish structure activity relationships of 51 N-phenylphthalimide analogs of the screening hit 1. In vitro evaluation highlighted that modifications on the phthalimide moiety were not tolerated and that lipophilic substituents on the central phenyl ring were functionally essential. The substitution pattern on the central phenyl ring also proved important to stabilize LPL However, in vitro testing demonstrated rapid degradation of the phthalimide fragment in plasma which was addressed by replacing the phthalimide scaffold with other heterocyclic fragments. The in vitro potency was retained or improved and substance 80 proved stable in plasma and efficiently lowered plasma TGs in vivo. 2015 The Authors. Published by Elsevier Masson SAS.
  •  
5.
  • Fahnestock, Jesse, 1974-, et al. (författare)
  • RISEnergy: Roadmaps for energy innovation in Sweden through 2030
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • RISE Research Institutes of Sweden is a group of research and technology organisations. RISE is a leading innovation partner working global cooperation with academia, enterprise and society to create value, growth and competitiveness through research excellence and innovation.In the area of Energy, RISE has developed innovation Roadmaps covering:Energy Efficient TransportElectric Power SystemEnergy Efficient and Smart BuildingsSustainable Thermal ProcessesEfficient Energy Use in IndustryDecarbonisation of Basic IndustriesThese Roadmaps describe development pathways for technologies, non-technical elements (market design, user behaviours, policies, etc.) and key actors that deliver on a plausible, desirable vision for each respective innovation area in 2030. These Roadmaps are intended to support RISE’s strategic planning and development, but should be relevant reading for anyone interested in energy innovation in Sweden.
  •  
6.
  • Gron, Kurt J., et al. (författare)
  • Nitrogen isotope evidence for manuring of early Neolithic Funnel Beaker Culture cereals from Stensborg, Sweden
  • 2017
  • Ingår i: Journal of Archaeological Science: Reports. - : Elsevier BV. - 2352-409X. ; 14, s. 575-579
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Little is known about arable agriculture in the Early Neolithic (4000–3300 cal BC, Funnel Beaker Culture) of Southern Scandinavia. Archaeobotanical material is rare and few archaeological sites have yielded more than a small number of charred cereal grains. In this short communication, we present single-entity carbon and nitrogen isotope analyses of charred cereals from Stensborg, an early Funnel Beaker Culture site near Stockholm, Sweden. This cereal assemblage is important as it is large, well-preserved and consists of multiple crop species. Our isotopic results indicate that many of the Stensborg cereal crops had been manured and that there is intra- and inter-species variation in manuring. We interpret these data as evidence of an integrated regime of stock-keeping and small-scale agriculture in the early Funnel Beaker Culture near its northernmost limit.
  •  
7.
  • Gårdebjer, Sofie, 1985, et al. (författare)
  • An overview of the transport of liquid molecules through structured polymer films, barriers and composites - Experiments correlated to structure-based simulations
  • 2018
  • Ingår i: Advances in Colloid and Interface Science. - : Elsevier BV. - 0001-8686. ; 256, s. 48-64
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Films engineered to control the transport of liquids are widely used through society. Examples include barriers in packaging, wound care products, and controlled release coatings in pharmaceutics. When observed at the macroscopic scale such films commonly appear homogeneous, however, a closer look reveals a complex nano and microstructure that together with the chemical properties of the different domains control the transport properties. In this review we compare and discuss macroscopic transport properties, measured using the straightforward, yet highly powerful technique "modified Ussing chambers", also denoted side-by-side diffusion cells, for a wide range of structured polymer films and composites. We also discuss and compare the macroscopic observations and conclusions on materials properties with that of lattice Boltzmann simulations of transport properties based on underlying material structure and chemistry. The survey of the field: (i) highlights the use and power of modified Ussing Chambers for determining liquid transport properties of polymer films, (ii) demonstrates the predictability in both directions between macroscopic observations of transport using modified Ussing chambers and structure-based simulations, and (iii) provides experimental and theoretical insights regarding the transport-determining properties of structured polymer films and composites. (C) 2018 Elsevier B.V. All rights reserved.
  •  
8.
  • Holzgraefe, Bernhard, et al. (författare)
  • Does permissive hypoxaemia during extracorporeal membrane oxygenation cause long-term neurological impairment? : A study in patients with H1N1-induced severe respiratory failure
  • 2017
  • Ingår i: European Journal of Anaesthesiology. - 0265-0215 .- 1365-2346. ; 34:2, s. 98-103
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: The Extracorporeal Life Support Organisation accepts permissive hypoxaemia in adult patients during extracorporeal membrane oxygenation (ECMO). The neurological long-term outcome of this approach has not yet been studied.OBJECTIVES: We investigated the prevalence of brain lesions and cognitive dysfunction in survivors from the Influenza A/H1N1 2009 pandemic treated with permissive hypoxaemia during ECMO for severe acute respiratory distress syndrome (ARDS). Our hypothesis was that this method is reasonable if tissue hypoxia is avoided.DESIGN: Long-term follow-up study after ECMO.SETTING: Karolinska University Hospital, Sweden, from October 2012 to July 2013.PATIENTS: Seven patients treated with ECMO for severe influenza A/H1N1-induced ARDS were studied 3.2 years after treatment. Blood lactate concentrations were used as a surrogate for tissue oxygenation.INTERVENTIONS: Neurocognitive outcome was studied with standardised cognitive tests and MRI of the brain.MAIN OUTCOME MEASURES: Cognitive functioning and hypoxic brain lesions after permissive hypoxaemia during ECMO. The observation period was the first 10 days of ECMO or the entire treatment period if shorter than 10 days.RESULTS: Eleven of 13 patients were still alive 3 years after ECMO. We were able to contact seven of these patients (mean age 31 years), who all agreed to participate in this study. Mean +/- SD peripherally measured arterial saturation during the observation period was 79 +/- 10%. Full-scale Intelligence Quotient was within one standard deviation or above from the mean of a healthy population in five patients, and was 1.5 SD below the mean in one patient. In one other patient, it could not be determined because of a lack of formal education. Memory functioning was normal in all patients. MRI showed no changes related to cerebral hypoxia.CONCLUSIONS: Permissive hypoxaemia during ECMO might not negatively affect long-term cognitive outcome if adequate organ perfusion is maintained.
  •  
9.
  •  
10.
  • Larsson, Mikael Larsson, 1969- (författare)
  • Whose enemy? : Lars von Trier’s Anti-Christ in Dialogue with Biblical Creation and Passion Narratives
  • 2016
  • Ingår i: L’adversaire de Dieu / Der Widersacher Gottes. - Tübingen : Mohr Siebeck. ; , s. 305-327
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The purpose of the article is to explore the usage of biblical creation and passion narratives in Lars von Trier's film Anti-Christ (2009) from a game theoretical perspective. The analysis shows how biblical narratives are used to complexify characters as well as plot line, for example through the alternation of the man and the woman as Christ-figures. The analysis concludes with a critique of the popular reception of the film, in which the woman is posited as victim and "loser", and demonstrates rather how she develops into a complex figure, i.e. as patient and avenger, collaborator and defector, abuser and self-mutilateor etc... Another outcome of the analysis is the exposure and calling into question of a certain set of game dynamics in the war between the sexes.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 203
Typ av publikation
tidskriftsartikel (115)
konferensbidrag (30)
bokkapitel (19)
rapport (13)
recension (9)
doktorsavhandling (6)
visa fler...
bok (3)
annan publikation (3)
licentiatavhandling (3)
samlingsverk (redaktörskap) (2)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (127)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (60)
populärvet., debatt m.m. (16)
Författare/redaktör
Larsson, Mikael (35)
Landén, Mikael, 1966 (15)
Lönnborg, Mikael, 19 ... (14)
Larsson, Håkan (11)
Larsson, Henrik, 197 ... (11)
Lichtenstein, Paul (9)
visa fler...
Quennerstedt, Mikael ... (9)
Bondesson, Ulf (7)
Hedeland, Mikael (7)
Ingvast Larsson, Car ... (6)
Ekstrand, Carl (6)
Lundvall, Suzanne (6)
Thyrel, Mikael (6)
Olivecrona, Gunilla (6)
Larsson, Anders (5)
Larsson, Mattias (5)
Bergen, Sarah E (5)
Larsson, Mats (5)
Larsson, Sylvia (5)
Larsson, Peter (5)
Meckbach, Jane (5)
Olsén, Lena (5)
Larsson, Ellen, 1961 (4)
Karlsson, Magnus, 19 ... (4)
Larsson-Edefors, Per ... (4)
Normann, Fredrik, 19 ... (4)
Peterson, Tomas (4)
Winde, Inis (4)
Bordes, Romain, 1981 (4)
Biermann, Max, 1989 (4)
Steenari, Britt-Mari ... (3)
Larsson, Stefan (3)
Song, Jie (3)
Felländer-Tsai, Li (3)
Larsson, Christer (3)
Svensson, Måns (3)
Wang, Chuan (3)
Larsson, Fredrik, 19 ... (3)
Lichtenstein, P. (3)
Gabrielsson, Johan (3)
Ali, Hassan (3)
Björklund, Glenn, 19 ... (3)
Viktorin, Alexander (3)
Elofsson, Mikael (3)
Svensson, Lars, 1960 (3)
Larsson, Tommy (3)
Martin, Cederlöf, 19 ... (3)
Swarén, Mikael, 1980 ... (3)
Torén, Kjell (3)
Heintz, Fredrik (3)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (42)
Göteborgs universitet (30)
Lunds universitet (29)
Chalmers tekniska högskola (23)
Karolinska Institutet (23)
Sveriges Lantbruksuniversitet (22)
visa fler...
Örebro universitet (21)
Umeå universitet (20)
Södertörns högskola (17)
RISE (16)
Kungliga Tekniska Högskolan (11)
Luleå tekniska universitet (10)
Gymnastik- och idrottshögskolan (9)
Stockholms universitet (6)
Linköpings universitet (6)
Högskolan Dalarna (4)
Högskolan i Gävle (3)
Malmö universitet (3)
Mittuniversitetet (3)
Högskolan Kristianstad (2)
Mälardalens universitet (2)
Naturvårdsverket (2)
Högskolan i Skövde (2)
Högskolan Väst (1)
Jönköping University (1)
Linnéuniversitetet (1)
Högskolan i Borås (1)
Naturhistoriska riksmuseet (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (154)
Svenska (48)
Franska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (52)
Naturvetenskap (49)
Teknik (46)
Samhällsvetenskap (37)
Humaniora (26)
Lantbruksvetenskap (11)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy