| 1. |
- Abrahamsson, Niclas, et al.
(författare)
-
Fördomar skadar många med fetma
- 2018
-
Ingår i: Svenska Dagbladet Debatt. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Adolfsson, Petra, 1970, et al.
(författare)
-
The co-creation of performance – salary talks as part of performance appraisal
- 2019
-
Ingår i: not published.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the last decades the Swedish wage formation has been transformed from being based on an idea of solidarity to an individual oriented system based on individual performance. The system relays on local solutions of general national agreements among the labour market parties. Thereby, employers need to set up system for how to evaluate individual performance. Such local systems are often based on a dialogue between the manager and the co-worker, and the dialogue can be supported by organizational tools such performance appraisal criteria. This paper is based on an interest in performance from a micro-perspective and, therefore, takes its starting point in the dialogue between the manager and the co-worker. The aim is to analyze how individual performance and the role of actors is created in salary talks between managers and co-workers as part of the merit salary increase process. A relational perspective on leadership and co-workership may help us understand how the persons involved in these local dialogues and the tools that are brought into this process can shape how performance is interpreted and defined in practice. Such interpretations may include what actions, competences, behavior and values that are seen as important with the organization, and thus, are part of a process of (e)valuation. In order to meet the aim, a study of three public organizations has been conducted. The field materials consist of interviews with HR, managers and co-workers, documents (criteria etc.) and a survey sent to employees in the three public organizations. The analysis shows the importance of understanding the interrelationship between managers, co-workers and tools when individual performance is discussed locally and how the dialogue between managers and co-workers not only reflects but also construct the understanding of performance that is valued locally.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ehrsson, Ylva Tiblom, et al.
(författare)
-
Self-reported sexually transmitted infections among female university students.
- 2016
-
Ingår i: Upsala Journal of Medical Sciences. - : Uppsala Medical Society. - 0300-9734 .- 2000-1967. ; 121:1, s. 45-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: To investigate the occurrence of self-reported sexually transmitted infections (STIs) and associated factors among female university students requesting contraceptive counselling.MATERIAL AND METHODS: Cross-sectional study. Female university students (n = 353) completed a waiting-room questionnaire in connection with contraceptive counselling at a Student Health Centre in Uppsala, Sweden.RESULTS: Ninety-three (26.3%) female students had experienced an STI. The three most frequently reported STIs were chlamydia trachomatis, condyloma, and genital herpes. The experience of an STI was significantly associated with the total number of sexual partners (OR 1.060, 95% CI 1.030-1.091, P < 0.001), being heterosexual (OR 4.640, 95% CI 1.321-16.290, P = 0.017), having experienced an abortion (OR 2.744, 95% CI 1.112-6.771, P = 0.028), not being HPV-vaccinated (OR 2.696, 95% CI 1.473-4.935, P = 0.001), and having had intercourse on first night without using a condom (OR 2.375, 95% CI 1.182-4.771, P = 0.015).CONCLUSIONS: Contraceptive counselling should also include information about primary and secondary prevention of STI, such as the importance of correct use of a condom and STI testing, to prevent a further spread of STIs.
|
|
| 6. |
- Ellegård, Rada, 1985-, et al.
(författare)
-
Complement-Opsonized HIV-1 Alters Cross Talk Between Dendritic Cells and Natural Killer (NK) Cells to Inhibit NK Killing and to Upregulate PD-1, CXCR3, and CCR4 on T Cells
- 2018
-
Ingår i: Frontiers in Immunology. - : FRONTIERS MEDIA SA. - 1664-3224. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dendritic cells (DCs), natural killer (NK) cells, and T cells play critical roles during primary HIV-1 exposure at the mucosa, where the viral particles become coated with complement fragments and mucosa-associated antibodies. The microenvironment together with subsequent interactions between these cells and HIV at the mucosal site of infection will determine the quality of immune response that ensues adaptive activation. Here, we investigated how complement and immunoglobulin opsonization influences the responses triggered in DCs and NK cells, how this affects their cross talk, and what T cell phenotypes are induced to expand following the interaction. Our results showed that DCs exposed to complement-opsonized HIV (C-HIV) were less mature and had a poor ability to trigger IFN-driven NK cell activation. In addition, when the DCs were exposed to C-HIV, the cytotolytic potentials of both NK cells and CD8 T cells were markedly suppressed. The expression of PD-1 as well as co-expression of negative immune checkpoints TIM-3 and LAG-3 on PD-1 positive cells were increased on both CD4 as well as CD8 T cells upon interaction with and priming by NK-DC cross talk cultures exposed to C-HIV. In addition, stimulation by NK-DC cross talk cultures exposed to C-HIV led to the upregulation of CD38, CXCR3, and CCR4 on T cells. Together, the immune modulation induced during the presence of complement on viral surfaces is likely to favor HIV establishment, dissemination, and viral pathogenesis.
|
|
| 7. |
- Ericson och vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet;, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1 : Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989.• Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade.• Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade.• Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake.• Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur.• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering hos fisken.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015.• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil nivå hos tånglake i Fjällbacka medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga av de undersökta ämnena ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.
|
|
| 8. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2 : Holmön (Bottniska viken)1989-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat stadium. Den mest sannolika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt och möjligen en påverkan av övergödning.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre som varit konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början har nu avtagit.• Tånglake och lake, som återfunnits i fångsten, är rödlistade av ArtDatabanken.• Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.• Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Trots att parametrarna gonadvikt och embryosomatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den goda yngelstatusen på goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och ökad GR-aktivitet i levern, vilket tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad rödablodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökning av leverstorleken (LSI) och en minskning av hematokritvärdet, samt minskad kloridkoncentration i blodet.• Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre, som planat ut respektive ökar under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmönDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 9. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3 : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1988-2014:• Det har setts en svag minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1988-2014. Denna förändring ses tydligare i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1988-2014. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar (mört, sarv och andra karpfiskar) har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.• Inga tidstrender för längd, vikt, kondition eller levervikt hos yngelbärande tånglakehonor kan skönjas. Inte heller har olika mått på honornas fertilitet eller ynglens längd förändrats. Andelen honor med missbildade eller döda yngel är väsentligt lägre än i referensområdet Fjällbacka på västkusten, men samtidigt högre än i Holmön i Bottniska viken.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter och en minskad aktivitet av leverenzymet GST är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visar dock en signifikant uppåtgående trend under de senaste 10 åren och även halterna av PCB-kongenern CB-153 visar en tendens till ökning under senare år. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk, minskade fångster av tånglake, och ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, trots att de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 10. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4 : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och säsongstemperatur har inte förändrats i Torhamn sedan undersökningarna startades. Noterbart är dock att temperaturen vid redskap under augusti månad vid provfiske minskat under tidsperioden.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma har återfunnits i fångsten, samtliga rödlistade av ArtDatabanken.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades 2013 under provfisket. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid av arten om den visar sig vara etablerad i området.• Den totala fångsten uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och de försvinner ur fångsten redan vid tidig ålder. Varför de försvinner har ännu inte kunnat förklaras, men det kan bero på ett högt fisketryck.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är ökad oxidativ stress, ökning av blodets hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller. Dessutom noteras en tendens till minskad aktivitet av leverenzymet glutation-S-transferas (GST), en ökad aktivitet av leverenzymet katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014. Könskörtlarnas storlek hos honabborrar visar en svag men signifikant ökning från den låga nivå som rådde vid periodens start 2002. Storleken ligger dock fortfarande på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Någon koppling till miljögiftsbelastning kan inte göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfisken
|
|
