| 1. |
|
|
| 2. |
- Lerner, Henrik, 1975-
(författare)
-
De första exemplen på djurassisterad terapi
- 2014
-
Ingår i: Hästen, hunden och den mänskliga hälsan. - Stockholm : Ersta Sköndal högskola. - 9789138326534 ; , s. 41-53
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Lerner, Henrik, 1975-, et al.
(författare)
-
Reference values and the problem of health as normality : a veterinary attempt in the light of a one health approach
- 2014
-
Ingår i: Infection Ecology & Epidemiology. - : Informa UK Limited. - 2000-8686. ; 4, s. 24270-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Reference values seem crucial to both veterinary medicine and human medicine. The main critique is that thetheoretical connections between the concepts of reference values, normality, and health are weak. In this paper,we analyze especially one attempt in veterinary medicine to establish such a theoretical connection. We findthat this attempt fails because it is circular. In conclusion, we would postulate that there are two apparent waysforward: to aim for a definition of health not based on the concept of normality, or to develop the concept ofnormality as separate from statistical normality. These goals can be reached with a one health perspective.
|
|
| 4. |
- Lerner, Henrik, 1975-, et al.
(författare)
-
Stakeholders on Meat Production, Meat Consumption and Mitigation of Climate Change : Sweden as a Case
- 2013
-
Ingår i: Journal of Agricultural and Environmental Ethics. - : Springer. - 1187-7863 .- 1573-322X. ; 26:3, s. 663-678
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper we analyse and discuss the views of Swedish stakeholders on how to mitigate climate change to the extent it is caused by meat production. The stakeholders include meat producer organisations, governmental agencies with direct influence on meat production, political parties as well as non-governmental organisations. Representatives of twelve organisations were interviewed. Several organisations argued against the mitigation option of reducing beef production despite the higher greenhouse gas intensity of beef compared to pork and chicken meat (according to life cycle analysis). Regarding feed production some organisations proposed use of the best available industrial fertilizers, others were against all use of such fertilizers. Several organizations suggested domestic production of more protein-rich fodder and use of manure for biogas production. Regarding meat consumption the focus was on throwing away less food as waste and on eating less meat but the best (most climate friendly) meat, which was considered to be Swedish meat in contrast to imported meat. There was agreement on many issues. Most disagreement was found regarding political steering. We find many of the stakeholders' mitigation proposals regarding meat production and consumption acceptable. However, we are to some extent critical to their defence of Swedish beef production. We also point out certain problems with the suggestion to reduce consumption of imported meat but not of domestically produced meat.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lerner, Henrik, 1975-, et al.
(författare)
-
Vad är traditionell och lokal kunskap?
- 2010
-
Ingår i: Nycklar till kunskap.. - Uppsala : Centrum för biologisk mångfald. - 9789185205936 ; , s. 41-57
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nycklar till kunskap om människans bruk av naturen är en antologi med ett trettiotal uppsatser som beskriver hur man kan arbeta med olika typer av källor för att nå insikt om hur människan brukar och har brukat naturen och dess resurser. Uppsatserna är skrivna av specialister inom en mängd skilda ämnen och beskriver bland annat hur man arbetar med bilder, biologiskt kulturarv, bondedagböcker, dendrokronologi, djupintervjuer, etnokartering, folkminnesmaterial, tryckt litteratur, föremålsrekonstruktion, kol-14-datering, lantmäterikartor, makrofossil, osteologi och pollenanalys.Vårt äldre naturutnyttjande spelar roll för vilket landskap och vilken biologisk mångfald vi har både idag och i framtiden. I alla tider har människan nyttjat landskapets biologiska resurser för olika ändamål. Detta användande har utvecklats eller förändrats under historien, och mycket av det äldre har också fallit i glömska. Men kunskap om traditionellt nyttjande har inte bara en kulturhistorisk betydelse utan kan även komma att vara väsenligt för framtiden.Att rättvisande beskriva hur vi förr har använt en särskild biologisk resurs kan ibland vara en komplicerad uppgift, men det finns en mängd olika källor som var och en kan bidra med pusselbitar. Ofta behövs en tvärvetenskaplig ansats för att få helhetsbilden. Tanken med denna bok är att ge en introduktion till hur man kan gå tillväga när man arbetar med olika typer av källmaterial för att skapa sig en mer rättvisande bild och att skapa ett möte mellan olika discipliner.Boken kan fungera som en lärobok för studenter inom flera olika ämnen vid universitet, högskolor samt för fritidsforskare, men också som en inspiration till tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskare från olika ämnesområden. Kunskap om vårt historiska nyttjande av naturen utgör inte bara historisk kuriosa, utan kan även spela en viktig roll inom naturvård och långsiktigt hållbart nyttjande av biologiska resurser.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lerner, Henrik, 1975-
(författare)
-
Virchow
- 2012
-
Ingår i: Filosofi och medicin. - Stockholm : Thales. - 9789172350915 ; , s. 135-150
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
