SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Levin Lena 1958 ) srt2:(2015-2019)"

Sökning: WFRF:(Levin Lena 1958 ) > (2015-2019)

  • Resultat 1-10 av 20
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Antonson, Hans, 1963-, et al. (författare)
  • A crack in the Swedish welfare façade? : A review of assessing social impacts in transport infrastructure planning
  • 2018
  • Ingår i: Progress in Planning. - : Elsevier Ltd. - 0305-9006 .- 1873-4510. ; 138
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A comparison of social impact categorisation in strategic planning across European Union Member States shows that Sweden neither categorises nor breaks down categories of social impact in areas such as transport infrastructure development. This article accordingly studies how social issues are handled during transport infrastructure planning. An analysis of different source materials will answer four research questions:To what extent are social impacts integrated into environmental impact assessment (EIA) reports?Are social impacts sufficiently integrated and/or does this treatment simply amount to ‘good practice’?Can any trend be detected over time in terms of addressing social issues in impact assessments?What key measures could increase the influence of social impact issues on transport infrastructure planning practice?The study involved a content analysis of six EIA handbooks and EIA statements (EISs) for 18 large transport infrastructure projects. The concepts searched for in these documents largely apply to issues of vulnerability, health, social problems, perceived safety, and alienation. Our data were interpreted through the theoretical lens of institutional interplay. We found that though social aspects are not new considerations in EIA research, they are included in only a small proportion of the 18 Swedish EISs, mostly in connection with health and accessibility. We also found that the more recent documents allotted less space to social issues. It is unlikely that most individuals in the organisations that order EISs, or the consultancies that write them, are unaware of the broader interpretation of ‘human beings’ which includes social aspects.The conclusion is that in the absence of a government initiative to clarify how social impacts can be addressed in transport infrastructure planning, there is a need for an external network for organisations involved in transport infrastructure EISs.
  •  
2.
  • Berg, Jessica, et al. (författare)
  • "I want complete freedom" : car use and everyday mobility among the newly retired
  • 2015
  • Ingår i: European Transport Research Review. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1867-0717 .- 1866-8887. ; 7:4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The purpose was to investigate car use among newly retired people, to explore to what extent car transport is used for everyday mobility and how it is valued in comparison to other transport modes.The data consists of travel diaries and qualitative interviews with 24 individuals, aged between 61 and 67, living in a middle-sized Swedish city. The informants filled in a travel diary during 1 week that were analysed by VISUAL-TimePAcTS, an application for visualising and exploring activity diary data. The semi-structured qualitative interviews were analysed using a qualitative content analysis.The car was used for several trips daily and often for short trips. The informants had a lot of everyday projects that they would not be able to perform if they did not have access to a car. The informant’s social context implies new space-time constraints. Commitments to family members, engagement in associations and spouses’ occupations affect how much and when they use the car, and their overall mobility.In contrast to much research on older people’s mobility that has studied slightly older people, this study have focused on a specific group that are relatively healthy, well-off, and have the possibility to choose between different modes of transport. By combining travel diaries and qualitative interviews, we have explored how newly retired people reason as regard their travel behaviour but also how they actually travel.
  •  
3.
  • Berg, Jessica, et al. (författare)
  • Time to spare : Everyday activities among newly retired people in a middle-sized city
  • 2016
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Retirement has recently been studied as a complex process that affects people’s lives in many different ways (Teuscher 2010; Grenier 2011; Halleröd, Örestig and Stattin 2013). Retirement implies changes in time-space use, interruption in routines and changed social patterns. Leisure activities, shopping, errands and rest are no longer determined by the working life rhythm. New time-space constraints might at the same time occur that limit the individual’s actions, such as reduced income, new or increased commitments towards children and grandchildren, involvement in associations or part-time work (Kleiber and Nimrod, 2009; Szinovacz et al., 2001; Van den Bogaard et al., 2013).A vast amount of research from different fields has focused on the implications of retirement for wellbeing (Bender 2012; Wang 2007), adjustment (Van Solinge and Henkens 2008), identity (Teucher 2010), volunteering (Van den Bogaard et.al., 2013) and physical activity (Lahti et al. 2011). So far, only a few studies have investigated everyday activities and timespace use among older people in general and the post-World War II generation in particular (Chatzitheochari and Arber 2011; Gauthier and Smeeding 2003). In many studies of  time-space use, the aim has been to illuminate the juggling of everyday activities that occurs and to deal with the balance between work, leisure and family (Schwanen and de Jong 2008; Kwan 2000; Scholten, Friberg and Sanden 2012). Naturally, retired people have not been included in those studies, although many older people play an important role in the lives of families with small children (Schwanen 2008) and seek supporting and leading roles as citizens (cf. Gagliardi, et al. 2007; Leinonen 2011; Liechty, Yarnal and Kerstetter 2012; McCormack et al. 2008; Nimrod and Adoni 2006; Sperazza and Banerjee 2010). Little is known about the expectations this generation has on retirement and its demands for activities. The aim of this study is therefore to explore newly retired peoples everyday activities. What activities do they take part in and where are these activities carried out? In what respect, and for what reasons, do activities change or stay the same upon retirement?The remaining of this paper begins with a discussion of the implications of retirement on everyday activities in accordance to previous research. The time-geographical perspective and concepts used here for studying activities is then presented. That is followed by a description of methods, data and analysis, before the empirical analysis of travel diaries and qualitative interviews is given. The paper ends with a discussion of the results in relation to previous research.
  •  
4.
  • Book, Karin, et al. (författare)
  • Kollektivtrafikens roll i resenärens vardagsliv : Litteraturöversikt
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Föreliggande litteraturöversikt visar på i första hand bredden i tidigare och pågående forsknings- och utredningsarbete om resenärer i kollektivtrafiken. Översikten tar avstamp med ett kapitel om studier av resenärers beteende, preferenser och attityder.  Där beskrivs studier av beteendevetenskaplig karaktär om bland annat kvalitet i kollektivtrafiken och om välbefinnande hos resenärer, baserade på resenärers utsagor och beteenden. Därefter kommer ett kapitel som beskriver studier om resandet och vardagslivets komplexitet, vilket bland annat handlar om resande och tid, samt aktiviteter i samband med kollektivtrafikresor och vad människor gör när de reser med kollektivtrafik (utöver att förflytta sig från en plats till en annan). Vidare beskriver vi i ett kapitel studier om tillgänglighet. Dels handlar det om fysisk tillgänglighet med fokus på fordon, stations- och hållplatsmiljöer; dels handlar det om sociala aspekter på tillgänglighet och om resenärers upplevelser och erfarenheter av tillgänglighet i och till kollektivtrafiken.Ett kapitel beskriver olika resenärsgrupper och deras erfarenheter, vilket är ett omfattande område där flera olika sätt att kategorisera resenärer går att skönja i tidigare studier; såsom ålder (barn, unga, äldre), kön (jämställdhet), resenärer med funktionsnedsättningar, pendlare, arbetsresor, skolresor, fritidsresor. Vidare följer ett kapitel om studier av trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken och dess miljöer samt ett kapitel om metoder och prognosmodeller som används i planeringen.I ett avslutande kapitel diskuterar vi vad som framträder via den forskning och utredningsverksamhet som kartlagts i litteraturöversikten. Vad behöver beforskas mer och hur ser kunskapsluckorna ut? Hela resan är ett område som vi ser har utvecklingspotential i förhållande till tidigare studier. Likaså tror vi att man inom kollektivtrafiken behöver öka kunskapen om resenärerna för att kunna möta behoven i deras vardagsliv. Utvecklingen av komplementära metoder och modeller för prognoser i planeringen är också ett angeläget område, liksom att planera för hållbart resande. 
  •  
5.
  • Broth, Mathias, 1965-, et al. (författare)
  • Showing where you're going : Instructing the accountable use of the indicator in live traffic
  • 2018
  • Ingår i: International Journal of Applied Linguistics. - : John Wiley & Sons. - 0802-6106 .- 1473-4192. ; 28, s. 248-264
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article takes an interest in how students at a driving school areinstructed how to make the car's behaviour intelligible (accountable)to other road users in traffic. Taking the indicator as an example,the analytic focus is on the ways in which the indicator'srelevance is instructed and its timely activation practiced, andhow activating the indicator is instructed as part of moreencompassing turning procedures. The indicator is one of the centralresources built into cars for displaying to others a driver'sintention about where to go next. Although indicating does not,in itself, affect the movement of the car, activating the indicatoris crucial for allowing others to anticipate a car's movement inspace, and coordinate themselves with it. The analysis showshow instructors manage trainee drivers' instructed actions duringdriving by providing descriptions of what using the indicatoraccomplishes before a directive to turn (a), after a directive to turn(b), and as accounts for initiating correction of trainee driver carcontrol activity (c).
  •  
6.
  •  
7.
  • Broth, Mathias, et al. (författare)
  • Telling the Other's side. Formulating others' mental states in driver training
  • 2018
  • Ingår i: Language & Communication. - : Elsevier Ltd. - 0271-5309 .- 1873-3395.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article examines ascriptions of mental states to other road users in live traffic driver training. Through this practice, instructors formulate how others make sense of the trainee driver's car. Using multimodal conversation analysis, we demonstrate how others' side formulations support trainee drivers' communicative handling of the car during ongoing coordination events. In contrast, formulations occurring after coordination events serve educational ends, yielding the generic inferential practices by which competent drivers make contextual sense of others' actions. Therefore, others' side formulations comprise an important instructional resource for introducing neophyte drivers into the real-world theorizing, rendering traffic its orderly social character.
  •  
8.
  • Deppermann, Arnulf, et al. (författare)
  • Overtaking as an interactional achievement : Video analyses of participants' practices in traffic
  • 2018
  • Ingår i: Gesprächsforschung. - Mannheim, Germany : Verlag für Gesprächsforschung. - 1617-1837. ; 19, s. 1-131
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this article we pursue a systematic and extensive study of overtaking in traffic as an interactional event. Our focus is on the accountable organisation and accom-plishment of overtaking by road users in real-world traffic situations. Data and anal-ysis are drawn from multiple research groups studying driving from an ethnometh-odological and conversation analytic perspective. Building on multimodal and se-quential analyses of video recordings of overtaking events, the article describes the shared practices which overtakers and overtaken parties use in displaying, recog-nising and coordinating their manoeuvres. It examines the three sequential phases of an overtaking event: preparation and projection; the overtaking proper; the re-alignment post-phase including retrospective accounts and assessments. We iden-tify how during each of these phases drivers and passengers organise intra-vehicle and inter-vehicle practices: driving and non-driving related talk between vehicle-occupants, the emerging spatiotemporal ecology of the road, and the driving actions of other road users. The data is derived from a two camera set-up recording the road ahead and car interior. The recordings are from three settings: daily commuting, driving lessons, race-car coaching. The events occur on a variety of road types (mo-torways, country roads, city streets, a race track, etc.), in six languages (English, Finnish, French, German, Italian, and Swedish) and in seven countries (Australia, Finland, France, Germany, Sweden, Switzerland, and the UK). From an exception-ally diverse collection of video data, the study of which is made possible thanks to the innovative collaboration of multiple researchers, the article exhibits the range of practical challenges and communicative skills involved in overtaking.
  •  
9.
  • Hallin, Jon, et al. (författare)
  • Transportplanering i förändring : En handbok om jämställdhetskonsekvensbedömning i transportplaneringen
  • 2016. - 1
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Efterfrågan på att belysa sociala konsekvenser i samband med trans­portplaneringen växer allt mer i Sverige (Trafikverket, 2014). Ett exempel är tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm där sociala konsekvensbeskriv­ningar varit en del av processen vid sidan av järnvägsplan och miljökon­sekvensbeskrivning (MKB). Två andra exempel är miljöbedömningarna för Stockholm stads nya översiktsplan och för Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) som görs i form av hållbarhetsbedöm­ningar där utgångspunkten är social hållbarhet. Göteborgs stad har också arbetat fram ett verktyg för social konsekvensanalys som används i många av kommunens stadsutvecklingsprojekt.Den sociala miljön består av många aspekter, exempelvis jämlikhet, och det är en relevant fråga varför handboken fokuserar på en delaspekt av jämlikhet, det vill säga mellan kvinnor och män, och inte tar ett hel­hetsgrepp. Svaret är inte att jämlikheten mellan män och kvinnor är vik­tigare än den mellan andra grupper. Anledningen är att det redan finns etablerade verktyg för exempelvis barnkonsekvensanalyser. Tillgänglig­hetskrav för personer med funktionsnedsättning och äldre är också väl etablerade. Däremot saknas ett etablerat verktyg för att analysera hur en förändring påverkar kvinnor och män. Vår uppfattning är också att me­toden för social konsekvensbeskrivning är en processorienterad paraply­metod, likt MKB, under vilken det ingår flera aspekter som vart och ett är att betrakta som ett expertområde med specifika analysmetoder. Jäm­ställdhet är ett sådant expertområde och JKB är den analysmetod som i dagsläget saknas i transportplaneringen.
  •  
10.
  • Kollektivtrafik i storstadens skugga : Krönikor från Living lab i Uddevalla
  • 2019
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Denna skrift innehåller ett antal korta texter som summerar resultaten från forsknings- och samverkansprojektet Living lab Uddevalla med syftet att utforska, problematisera och peka på utvecklingsriktningar för kollektivtrafiken i Uddevalla. Vi hoppas att skriften ska kunna inspirera också läsare som verkar i andra städer med liknande förutsättningar.Uddevalla är en kommun med många trafikutmaningar. Det finns en lång rad frågor att ta tag i för att få en attraktiv och välfungerande trafiksituation, med hållbara transporter snarare än bilen i fokus. Detta är nödvändigt inför framtiden. Och Uddevalla är inte alls unikt, denna skrift drivs av övertygelsen att det finns lärdomar härifrån som är giltiga i många andra städer bortom de stora metropolerna.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 20

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy