| 1. |
|
|
| 2. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Child protection under Swedish law—legal duality and uncertainty : [Barnskydd i Sverige—rättsliga dilemman]
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : Informa UK Limited. - 1369-1457 .- 1468-2664. ; 17:2, s. 206-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Society’s responsibility to protect children from harm as prescribed by the UN Child Convention raises complex questions about the fundamental rights of both children and parents, as well as when and how authorities are to intervene in order to protect children from maltreatment. Many child protection systems around the world attract considerable criticism, due in part to how the law responds to child protection matters. This article examines the Swedish child protection system from a critical legal perspective with the ideas conveyed within Therapeutic Jurisprudence as a theoretical starting point. The aim is to describe and analyze the legal challenges and dilemmas that meet this system. A legal ambiguity about when and how responsible authorities are to intervene, leading to significant uncertainty for both children and parents, is identified. Furthermore, the strong focus by Swedish authorities on voluntary measures to resolve child protection matters can lead to vulnerable children not receiving the protection to which they are entitled. Certain of the challenges and dilemmas described here are specific to the Swedish system due to its legal context and family support approach. However, other aspects resonate across legal systems and therefore may be of a more general interest.
|
|
| 3. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Domstolens funktion i LVU-ärenden - behov av specialiserade barndomstolar?
- 2012
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; :5-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses the need for specialized courts within the field of child protection in Sweden. The UN Committee on the Rights of the Child has recently pronounced that the signatory states to the Child Convention are to consider the establishment of specialized courts to handle such cases. Consequently, as a signatory state, a discussion of this is necessary in Sweden, where general administrative courts, without requirements of specific knowledge or experience, review and decide child protection cases. The overall aim of this article is to raise the legal issues that need to be analyzed and considered in order to properly evaluate whether such specialized children’s courts need to be established, and if so, what function such courts should have. The starting point of the article is a comparison between the Swedish system and the system in the Australian state of Victoria, where specialized children’s courts deal with cases concerning child protection. Descriptions of both systems are given, put in an overall international context with regards to different legal traditions and the different approaches to specialized courts. Thereafter the two systems are compared with a special focus on judicial proceedings. By comparing the two systems, overall aspects of significant importance for the legitimacy of the child protection system as a whole are elucidated. These aspects are divided first into issues of more specific significance within child protection, i.e. a more defined analysis of the right to a fair trial, the impact of the principle of the best interest of the child and a child's right to be heard, as well as the requirements of a complete decisional basis in child protection cases. Second, issues concerning the role and function of the courts in the legal system as a whole are raised, including the distribution of power as set out and defined in politics, law and other fields. The article concludes with proposals for the current Swedish system.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
När kan och bör placerade barn flytta hem – en oklar balansering mellan återförening och stabilitet i tre olika processer
- 2014
-
Ingår i: Barnrätt. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139017813
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att bedöma om förhållandena i ett barns hemmiljö är så dåliga att barnet behöver omhändertas och placeras i familjehem är många gånger mycket svårt. Utöver att prövningen som socialtjänst och domstolar ska göra innefattar svåra bedömningar av risk- och skyddsfaktorer i ett barns liv ingår en komplex balansering mellan rätten för alla att leva sitt liv utan inblandning av myndigheter och barns rätt till skydd från allvarlig utsatthet. På samma sätt som det kan vara svårt att bedöma om ett barn behöver omhändertas och placeras på grund av brister i hemmiljön kan det vara mycket komplext att avgöra när barn kan och bör flytta hem till sina föräldrar igen.I enlighet med grundprinciper för den sociala barnavården ska barn som är placerade i familjehem på grund av brister i omsorgen så snart som problemen i hemmiljön upphört flytta hem till sina föräldrar igen. Samtidigt betonas i olika rättsliga dokument – såväl nationella som internationella – även att barn som omhändertagits av olika skäl ska garanteras kontinuitet och stabilitet. Därmed innefattar frågan om när placerade barn kan och bör flytta hem en balansering mellan återförening och stabilitet för barn och det är rättsliga frågor kopplat till detta som står i fokus i detta kapitel.Frågan om när barn kan och bör flytta hem efter att ha varit familjehemsplacerade kan ur ett rättsligt perspektiv aktualiseras i tre olika måltyper. Först och främst aktualiseras frågan i mål som rör upphörande av vård med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (21 §), dvs. bedömningen av om placering i familjehem som föräldrar inte samtyckt till kan upphöra eller ej. Bedömningar av om och när hemflytt är lämpligt står även i fokus i mål om flyttningsförbud (LVU 24 §) samt när det gäller vårdnadsöverflyttning (föräldrabalken, 1949:381 (FB) 6:8). Flyttningsförbud kan meddelas när föräldrar, antingen efter att vård med stöd av LVU upphört eller när placering skett på frivillig väg, vill att deras barn ska flytta hem men en abrupt hemflytt från familjehem bedöms vara skadlig för barnet. När det gäller beslut om överflyttning av vårdnad kan sådant fattas när det anses vara bäst för barnet att bo kvar i familjehemmet och återförening inte ses som lämplig eller möjlig.Svårigheterna som är förknippade med att bedöma huruvida ett barn kan och bör flytta hem till sina föräldrar, samt den rättsliga komplexiteten i dessa tre måltyper, tydliggörs i ett fall som bland annat prövats av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) sommaren 2012 gällande upphörande av vård med stöd av LVU. Fallet – HFD 2012 ref. 35 – rör en vid detta avgörande knappt femårig flicka som varit placerad i familjehem med stöd av LVU 2 § sedan hon var ett spädbarn då hon skadades mycket allvarligt i sitt hem. Utöver frågan om placering och upphörande av vård med stöd av LVU har domstolar i samma fall tagit ställning till flyttningsförbud, vårdnadsöverflyttning samt även frågor avseende straffrättsligt ansvar för flickans föräldrar gällande grov misshandel. Fallet, som måste beskrivas som mycket komplext, visar att den rättsliga balanseringen mellan återförening och stabilitet är allt annat än enkel. Med fallet som bakgrund framkommer också hur tätt sammankopplad, men samtidigt dåligt samordnad, frågan om upphörande av vård kan vara till frågor om flyttningsförbud och vårdnadsöverflyttning samt hur olika dessa processer kan falla ut.Syftet med denna artikel är att ur ett rättsligt perspektiv analysera och diskutera frågan om när barn som varit placerade med stöd av LVU kan och bör flytta hem till sina föräldrar och den däri inneboende balanseringen mellan återförening och stabilitet. Analysen sker mot bakgrund av det ovan nämnda fallet som både illustrerar komplexiteten i denna intressebalansering och visar den rättsliga kopplingen mellan regleringen gällande upphörande av vård, flyttningsförbud och vårdnadsöverflyttning.
|
|
| 7. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen behandlar socialtjänstens ansvar för att skydda barn från brott och missförhållanden i hemmen och tar sin utgångspunkt i Barnkonventionens krav på ett fungerande samhälleligt barnskydd. Ämnet aktualiserar komplexa rättsliga frågor om grundläggande rättigheter för både barn och föräldrar. Syftet är att granska om socialtjänsten har de rättsliga förutsättningarna att leva upp till det ålagda barnskyddsansvaret. I detta ingår dels att undersöka om regleringens konstruktion är ändamålsenlig i förhållande till Barnkonventionens krav eller om det finns rättsliga hinder som gör att barns rätt till skydd svårligen låter sig realiseras, dels att klarlägga regleringens funktion och effekt i den praktiska tillämpningen.Undersökningen visar att regleringen uppställer höga mål kring barns livsvillkor och krav på att barn ska skyddas från våld och utsatthet i sina hem, men att socialtjänsten inte ges tydliga verktyg och befogenheter att realisera dessa mål. Socialtjänsten lämnas med vaga och osäkra rättsliga verktyg och ett starkt betonande av att utredning och insatser ska genomföras i samförstånd med vårdnadshavare. Detta leder till en rättslig praktik där fokus snarare ligger på samförstånd med och motivation av föräldrar än på utredning rörande vilka barn som behöver stöd och skydd. Denna situation är otillfredsställande ur både barns och föräldrars perspektiv, inte minst med hänsyn till krav på rättssäkerhet.I avhandlingen föreslås en genomgripande översyn av barnskyddsregleringen, där komplexiteten innefattande barns och föräldrars potentiellt motstående intressen lyfts fram. För att stärka barns position och rättsliga ställning föreslås bl.a. att Barnkonventionen inkorporeras i svensk rätt, att ökade krav ställs på fullgoda beslutsunderlag samt en tydligare uppdelning mellan frivillighet och tvång, där barn ges ökade möjligheter att företrädas av oberoende företrädare under barnskyddsutredningen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
THE BAN ON CORPORAL PUNISHMENT OF CHILDREN Changing laws to change attitudes : the Swedish experience
- 2013
-
Ingår i: Alternative Law Journal. - 1037-969X. ; 38:3, s. 156-159
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article analyses and discusses the Swedish more than 30 years old ban on corporal punishment and its effects. By describing the Swedish experiences – both positive outcomes and challenges that face the child protection system – valuable additional knowledge is provided for Australia and other countries that have not yet introduced a ban. It can be noted that a ban is required in order to fulfil the responsibilities in the UN Child Convention as pointed out by the UN Committee on the rights of the child. More importantly though, such a reform can be viewed as an essential departure from the out-dated approach which treats children as the property of their parents in favour of a rights based approach, in line with current way of thinking about children and their rights in the new millennium.
|
|
