| 1. |
- Lidgard, Hans Henrik, et al.
(författare)
-
Are European patents obstacles to Swedish cancer research?
- 2002
-
Ingår i: Gene technology and economy. - 9189116259 ; , s. 52-71
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Professor Håkan Olsson, Lund has addressed the problems caused by patenting in the field of biotechnology. His article was triggered by patent protection acquired by the American company Myriad Genetics. According to HO, Myriad requires that analyses of blood to trace the occurrence of these genes should be carried out in the company’s American laboratories, at a significant cost. Profit is infringing on the freedom of academic research and HO therefore asks: • Is it reasonable to patent “inventions” in gene technology? • Can patent protection be allowed to impede urgent, serious and non-commercial research? • Can patent protection be circumvented by coercive measures? • Should patentees be able to monopolize analytical work in medical care? In this article I examine the system from a legal perspective. Are there solutions to the problems encountered by a researching physician, or must the rules be changed?
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lidgard, Hans Henrik
(författare)
-
Hindrar europeiska genpatent svensk cancerforskning?
- 2001
-
Ingår i: Festskrift till Ulf Bernitz. Europarättslig Tidskrift 2001. Specialnummer.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I en kärnfull artikel i Läkartidningen ger professor Håkan Olsson (”HO”) sin syn på de problem patentering inom bioteknikområdet ger upphov till. Artikeln aktualiseras av att ett amerikanskt företag erhållit patentskydd, som begränsar cancerforskningen och hämmar sjukvården. Inlägget präglas av en forskares oro inför de problem som en teknisk lagstiftning skapar. Enligt HO kräver patentinnehavaren Myriad att blodanalyser för att spåra förekomsten av de aktuella generna ska genomföras vid företagets amerikanska laboratorier och det till en betydande kostnad för varje analys. Den snöda vinningen gör intrång i den akademiska forskningsfriheten. Håkan Olsson frågar sig därför om • det är rimligt att patentskydda genteknologiska ”uppfinningar” • teknisk lagstiftning av patentskyddskaraktär får hindra en angelägen, seriös och icke-kommersiell forskning • det finns det möjlighet att bryta igenom skyddet med någon form av tvångsåtgärder • patentinnehavare ska kunna monopolisera analysverksamhet inom vissa delar av sjukvården Som jurist måste man fråga sig om Olsson har missuppfattat hur systemet fungerar eller om här föreligger allvarliga brister, som kräver snara åtgärder. Med denna artikel granskar jag systemet för patentering av biologiska substanser från en juridisk utgångspunkt och redovisar de avvägningar som ligger bakom gällande reglering. Finns det lösningar på de problem den forskande läkaren möter eller måste reglerna förändras?
|
|
| 4. |
- Lidgard, Hans Henrik, et al.
(författare)
-
Kan förstainstansrättens andra avdelning utlokaliseras till Öresundsregionen
- 2000
-
Ingår i: Rätten (om)kring Øresund. - 8757402671
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att denna lokalisering av den dömande och ekonomiska verksamheten i Europa varit bra för lilla Luxemburg är entydigt, men är en dylik rättskoncentration bra för Europa? Detta inlägg granskar de problem domstolen står inför, diskuterar de alternativ som erbjuds och om en utlokalisering av den högsta rättsskipningen i Europa kan vara ett alternativ till en fortsatt koncentration till Luxemburg. Avslutningsvis diskuteras om Öresundsregionen med sin fina bro kan vara ett alternativ?
|
|
| 5. |
- Lidgard, Hans Henrik
(författare)
-
Kartellbekämpning
- 2001
-
Ingår i: Konkurrensnytt. ; :11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kartellbekämpningsutredningens delbetänkande (SOU 2001:74) ovilja att kriminalisera konkurrensrättsöverträdelser är kanske inte förvånande. Sverige tvekar att ta till med hårdhandskarna. Frågan är om försiktigheten är befogad – inte minst med tanke på att det ofta är svenska företag som ställs vid skampålen i de stora EG-tillslagen. I grunden innebär ju kartellsamverkan att företag begränsar informationsflödet, vilseleder konsumenter och förmår dem att acceptera sämre villkor än på en konkurrensutsatt marknad. Medlemmarna i kartellen gör en vinning och konsumenterna skadas. Rekvisiten för bedrägeri är uppfyllda och eftersom det rör sig om betydande ekonomiska värden finns det anledning att hävda att brottet är grovt. Sådan gärning bestraffas enligt brottsbalken med fängelse upp till sex år. I USA och Kanada har man tagit konsekvenserna av synsättet och kriminaliserat de grövsta formerna av kartellsamverkan. Det är inte bara tomma ord - personer i företagsledande befattning sätts i fängelse.
|
|
| 6. |
- Lidgard, Hans Henrik
(författare)
-
Konkurrensrätt i förändring: modernisering, decentralisering och rättssäkerhet
- 2003
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722. ; :1, s. 9-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- EG-kommissionen har sedan 1997 arbetat med att revidera den europeiska konkurrensrätten och anpassa den till ny ekonomisk teori. Moderniseringen har lett till att regelverket förtydligats genom det vertikala gruppundantaget (1999), de horisontella gruppundantagen (2001) och bildistributionsundantaget (2002). En revision av 1996 års teknikförordning ligger i tiden. Även procedurreglerna genomgår genomgripande förändringar, delvis som en konsekvens av moderniseringen, men också som en förberedelse för utvidgningen av EU. I november 2002 antog rådet den ännu namnlösa förordning, som år 2004 ska ersätta förordning 17/62. I ett slag ställs traditionella europeiska konkurrensrättsstrategier på huvudet när kommissionen länkar ihop sig med de nationella konkurrensmyndigheterna för att skapa ett brett nätverk för att upprätthålla en effektiv konkurrens i det framtida Europa. En tredje omvälvande aktivitet under denna förändringarnas höst har skett inom koncentrationsområdet, när förstainstansen under tämligen uppseendeväckande former gjort tummen ner för kommissionens hantering av företagssammanslagningar. Kommissionen, som tidigare fått medhåll från domstolen i alla koncentrationsärenden, har på kort tid förlorat tre mål i rad. Bakslagen i domstolen är inte oväsentliga och kommissionen har på olika sätt markerat att man tar kritiken på allvar. I december 2002 publicerades ett förslag till revision av 1989 års fusionsförordning, som i viss utsträckning innebär en uppstramning av regelsystemet. Förändringsprocessen är snabb och omfattande och ger upphov till en hel del frågor, som kommer att sysselsätta doktrinen framöver. En sådan är om förändringarna riskerar att urholka rättssäkerheten i konkurrensprocessen som ett resultat av att kommissionens makt över enskilda och företag blivit alltför stor.
|
|
| 7. |
- Lidgard, Hans Henrik
(författare)
-
Konkurrensrätt och parallellimport – Exportförbudsklausuler
- 2000
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722. ; :2, s. 260-260
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En aspekt som kommit bort i diskussionen efter EG-domstolens dom i Silhouette-fallet var påståendet att Silhouette hade infört någon form av reexportförbud i sitt avtal med den bulgariske köparen. Silhouettes agent i Bulgarien hävdade att så var fallet, men de närmare omständigheterna kring försäljningen blev aldrig klarlagda. Frågan lyftes inte heller fram i den österrikiska domstolens begäran om tolkningsförklaring och berördes varken av generaladvokaten eller domstolen. Anta att bestämmelsen uttryckts i ett entydigt skriftligt avtal. Hade det haft någon inverkan på EG-domstolens uppfattning om hur parallellhandeln skulle bedömas? Hade ett sådant villkor respekterats eller skulle det ha ogiltigförklarats enligt EG-rätten?4 För att besvara frågorna kommer (re)exportförbudets ställning i avtal mellan olika medlemsstater (”gemenskapsinterna avtal”) att behandlas. Därefter presenteras den tämligen sparsamma praxis, som behandlar (re)exportförbud i avtal som avser avsättning i tredje land (”gemenskapsexterna avtal”) och främst EG-domstolens dom i Javico. Dessutom kommer den amerikanska inställningen till motsvarande frågor att summeras. Uppsatsen utmynnar i ett svar på de hypotetiska frågorna och några reflexioner inför den fortsatta hanteringen av problematiken kring parallellhandel.
|
|
| 8. |
- Lidgard, Hans Henrik
(författare)
-
Löser immaterialrättskonsumtion och tvångslicenser aidsproblem i världens länder?
- 2004
-
Ingår i: NIR: Nordiskt immateriellt rättsskydd. - 0027-6723. ; :1, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- (2004:5) Löser immaterialrättskonsumtion och tvångslicenser aidsproblem i världens länder? Denna artikel är en direkt uppföljning av 2003 års föreläsning för Nordisk Immaterialrättsförening och granskar om dagens immaterialrättssystem förhindrar att u-ländernas hälsokris kan lösas. Den immaterialrättsliga konsumtionen kommer i förgrunden, men möjligheterna att använda andra immaterialrättsliga mekanismer måste också undersökas. Framställningen inleds med en allmän bakgrund för att precisera de ”allmänna rättsgrundsatser”, som styr immaterialrättslig konsumtion. Från den utgångspunkten presenteras det pågående arbetet för att säkra medicin till de fattigaste u-länderna med särskild tyngdpunkt på tvångslicensiering. Framställningen avslutas med en analys av nuläget och bedömning av hur parallellhandelsfrågor bör hanteras i framtiden.
|
|
| 9. |
- Lidgard, Hans Henrik
(författare)
-
Parallellhandel: konsumtion av immaterialrätt i Europa och USA
- 2002
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en logisk uppsamling av arbeten som jag genomfört genom åren och som egentligen började med uppsatsen om gemenskapskonsumtionens framväxt under 1970-talet. Utvecklingen har kommit i vågor: först tanken på konsumtion på EG-nivå, sedan frågan om det gemensamma ursprungets betydelse, därefter frågan om ompackning och ommärkning och nu senast den internationella dimensionen. Hela tiden har det rört sig om skärningspunkter i förhållande till krav på fria varurörelser, konkurrensrätt, avtalsrätt, marknadsföringsrätt, men också mellan nationellt och överstatligt, industri- och utvecklingsländer. Arbete syftar till att klarlägga konsumtionsprincipens utformning i Europa och jämföra resultatet med förhållandena i USA. Av särskilt intresse är att undersöka hur principen tillämpas vid gränsöverskridande handel när den ställs mot kraven på en enhetlig europeisk marknad eller en öppnare världsmarknad. I sammanhanget måste det också utredas om det finns anledning att tillämpa olika synsätt för olika immaterialrättigheter och hur konkurrensrättsliga överväganden kan inverka på slutresultatet. Framställningen har den europarättsliga utvecklingen som sin kärna och använder amerikanska förhållanden för att skapa ett perspektiv. Särskild vikt har därutöver lagts vid att fånga den svenska situationen och att beskriva förhållandena i olika rättsområden, som i arbetet representeras av det germanska (Tyskland), latinska (Frankrike) och anglosaxiska (Storbritannien/England). Konsumtionsprincipen har i allt väsentligt utvecklats i europeisk praxis samtidigt som denna varit föremål för livlig diskussion i doktrinen. Under senare år har principen dock kommit att lagfästas i en ökande omfattning till följd av harmoniseringssträvanden i EU. Den närmare innebörden av principen är dock fortfarande i allt väsentligt överlämnad till domstolarna och EG-domstolen fyller härvid en central roll. Även i USA spelar rättsutvecklingen en allt avgörande roll för utformningen av rimliga principer. Effekten är att behandlingen av praxis kommer i förgrunden i detta arbete medan övriga rättskällor åberopas när de på ett mer betydande sätt påverkat förhållandena. Arbetet refererar till mer än tvåhundrafemtio rättsfall. Ytterligare lika många torde ha penetrerats under arbetets gång och då är det ändå bara förhållandena i ett begränsat antal länder som lyfts fram. Tonvikten har lagts på de nordiska länderna, Tyskland, Frankrike, England och USA. Det amerikanska avsnittet med sin rikhaltiga praxis tjänar dessutom som en allmän idébank för i Europa obehandlade frågeställningar. Varumärkesrätten bildar utgångspunkt för framställningen, men övriga immaterialrättigheter behandlas så utförligt som möjligt och i vart fall tillräckligt för att det ska gå att fastställa om det finns någon anledning att göra en åtskillnad ur konsumtionssynpunkt. Upplägget är följande: Först görs en allmän presentation och en tillbakablick på de grundvalar som gällt för immaterialrättsskyddet i Europa. Betydelsen av att immaterialrätten anpassas till den öppna inre marknadens krav belyses i kapitel tre och i kapitel fyra utvidgas resonemanget till den internationella konsumtionsprincipen mot bakgrund av Silhouette-avgörandet. I kapitel fem och sex lyfts centrala spörsmål mot bakgrund av Sebago- och Davidoff-domarna fram. Därefter följer i kapitel sju en amerikansk jämförelse, som skurits på en annan ledd. Här följer framställningen uppdelningen av skilda immaterialrättigheter tydligare och Supreme Courts ledande rättspraxis har fått bilda grundval för denna del. De konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga perspektiven adderas i kapitel åtta och nio med stöd av framför allt Javico- och Dior-utslagen. Avslutningsvis följer en framtidsbetraktelse med stöd av rättsekonomiska resonemang och den allmänpolitiska diskussionen innan arbetet konkluderas.
|
|
| 10. |
- Lidgard, Hans Henrik
(författare)
-
Re-exportförbud - ett genmäle till Ole-Andreas Rognstad
- 2000
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722. ; :4, s. 643-643
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den naturliga invändningen mot Ole-Andreas Rognstads kommentar i nummer 3 av ERT till min artikel om re-exportförbud är att min artikeln inte behandlar en konflikt mellan Silhouette och konkurrensrätten och jag påstår inte heller, som Rognstad gör gällande, att senare tids domar ger uttryck för ett nytt rättsläge i förhållandet mellan varumärkesrätten och konkurrensrätten. Syftet med artikeln är, som klart anges i inledningen, att belysa behandlingen av re-exportförbud i gemenskapsrätten för att svara på en hypotetisk fråga: Hur hade Silhouette avgjorts om det var det påstådda re-exportförbudet som hade bedömts och inte frågan om varumärkeskonsumtion. Den frågan blev aldrig prövad av EG-domstolen.
|
|
