| 1. |
- Ankarberg, Emma, et al.
(författare)
-
Regionala skillnader i intag av persistenta organiska miljögifter hos förstföderskor i Uppsala, Göteborg och Lycksele
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 2000-2006 samlades bröstmjölk in från förstföderskor i Uppsala, Göteborg, Lund och Lycksele. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader i halter av polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade pesticider (hexaklorbensen (HCB), ß-hexaklorocyklohexan (ß-HCH), oxyklordan, trans-nonaklor, DDT och DDT-metaboliter) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD)) i bröstmjölk. Resultaten visade att vissa signifikanta regionala skillnader i halter av de studerade substanserna förelåg. Skillnaderna var dock små, och inga säkra slutsatser om orsaker till skillnaderna kunde dras. Vissa regionala skillnader i halter av organiska miljögifter i livsmedel har också observerats. I en matkorgsstudie utförd 1999 (Darnerud et al. 2006) köptes livsmedel in i fyra olika städer i Sverige (Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall), och högre halter av ΣPCB, ΣDDT och ΣPBDE kunde ses i livsmedel från de södra delarna av Sverige i jämförelse med de norra. Denna tendens till nord-sydlig gradient observerades också i en senare matkorgsstudie som utfördes i samma städer 2005 (Ankarberg et al. 2006). Även den omfattande fiskundersökning som utfördes vid Livsmedelsverket 2000-2003 visade på regionala skillnader i halter i vissa fiskarter (NFA 2003). Studien som redovisas i denna rapport syftar till att genom intagsberäkningar undersöka om det finns regionala skillnader i exponering för organiska miljögifter (dioxiner, dioxinlika PCBer, PCB 153 och p,p´-DDE) från mat. Intagsberäkningarna grundas på en kostenkät, ifylld av mödrarna vid bröstmjölksinsamlingen, med frågor gällande konsumtionen av kött, fågel, fisk, mjölkprodukter, vegetabiliskt fett och ägg under året före graviditeten. Haltdata för de studerade substanserna i olika livsmedel hämtades från undersökningar och kontrollprogram vid Livsmedelsverket. De regionala jämförelser som gjordes inkluderade Uppsala, Göteborg och Lycksele. Den kostenkät som användes i Lund skiljde sig åt från de som användes i Uppsala, Göteborg och Lycksele. Resultaten från Lund kunde därför inte användas i denna undersökning. Trots vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan de olika regionerna kunde inte några skillnader i intag av miljögifterna påvisas. Det beräknade medianintaget av dioxiner och dioxinlika PCBer varierade mellan 0,9 och 1,2 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/dag, mellan 1,3 och 1,9 ng/kg kroppsvikt/dag för PCB 153 och mellan 2,5 och 3,5 ng/kg kroppsvikt/dag för 2 p,p´-DDE. Fisk och skaldjur bidrog till den största delen av intaget av WHO-TEQ (52-61 %). Enligt beräkningarna hade 14 % av kvinnorna intagsnivåer som överskred EU’s tolerabla veckointag för dioxiner och dioxinlika PCBer (14 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/vecka). Livsmedelsverkets konsumtionsråd gällande fet fisk från Östersjön överskreds av 4 % av kvinnorna, och samtliga av dessa åtta individer fanns med bland dem som överskred TWI. Högexponerade individer karaktäriserades generellt av hög konsumtion av fisk och mjölkprodukter. Det finns inte någon tolerabel intagsnivå framtagen för icke dioxinlika PCBer (t.ex. PCB 153), så för dessa var det inte möjligt att göra några jämförelser. Ingen kvinna i studien överskred JECFA’s tolerabla dagliga intagsnivå för DDT-föreningar (10 μg/kg kroppsvikt/dag). En osäkerhet i de beräknade intagsnivåerna är att det är mycket svårt att minnas och korrekt ange sin konsumtion av olika livsmedel under ett år tillbaka. Dessutom är det troligt att konsumtionen av lax från Östersjön är överskattad eftersom det är mycket ovanligt med sådan fisk i butik. De haltdata som använts i beräkningarna är medel- och medianhalter som kommer från olika analysprojekt vid Livsmedelsverket. Dessa halter kan skilja sig åt från de verkliga nivåerna i de livsmedel som kvinnorna konsumerat. Dessutom användes samma haltdata för samtliga kvinnor, och hänsyn togs alltså inte till eventuella regionala skillnader i livsmedelshalter. Trots dessa osäkerheter tyder resultaten på att svenska förstföderskor från olika delar av landet har exponerats för liknande nivåer av de studerade föreningarna. En korrelationsanalys kunde inte påvisa några samband mellan de beräknade intagen av PCB 153 och p,p´-DDE och nivåerna av dessa substanser i bröstmjölk. Detta beror sannolikt till viss del på att bröstmjölkshalterna av persistenta organiska miljögifter speglar den totala exponeringen under livstiden, och inte bara exponeringen under det senaste året.
|
|
| 2. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Determinants of serum concentrations of organochlorine compounds in Swedish pregnant women : a cross-sectional study
- 2007
-
Ingår i: Environmental Health. - 1476-069X. ; 6, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: We performed a cross-sectional study of associations between personal characteristics and lipid-adjusted serum concentrations of certain PCB congeners and chlorinated pesticides/metabolites among 323 pregnant primiparous women from Uppsala County (age 18-41 years) sampled 1996-1999. METHODS: Extensive personal interviews and questionnaires about personal characteristics were performed both during and after pregnancy. Concentrations of organochlorine compounds in serum lipids in late pregnancy were analysed by gas chromatography. Associations between personal characteristics and serum levels of organochlorine compounds were analysed by multiple linear regression. RESULTS: Participation rate was 82% (325 of 395 women). Serum concentrations of PCB congeners IUPAC no. 28, 52, 101, 105 and 167, and o, p'-DDT and -DDE, p, p'-DDT and -DDD, oxychlordane, and gamma- and alpha-HCH were in many cases below the limit of quantification (LOQ). No statistical analysis of associations with personal characteristics could be performed for these substances. Concentrations of PCB congeners IUPAC no. 118, 138, 153, 156 and 180, HCB, beta-HCH, trans-nonachlor and p, p'-DDE increased with increased age and were highest in women sampled early during the 4 year study period. This shows that older women and women sampled early in the study had experienced the highest life-time exposure levels, probably mainly during childhood and adolescence. The importance of early exposures was supported by lower PCB concentrations and higher beta-HCH and p, p'-DDE concentrations among women born in non-Nordic countries. Moreover, serum concentrations of certain PCBs and pesticide/metabolites were positively associated with consumption of fatty fish during adolescence, and concentrations of CB 156, CB 180 and p, p'-DDE increased significantly with number of months women had been breast-fed during infancy. Short-term changes in bodily constitution may, however, also influence serum concentrations, as suggested by negative associations between concentrations of organochlorine compounds and BMI before pregnancy and weight change during pregnancy. CONCLUSION: Although some of the associations could be caused by unknown personal characteristics confounding the results, our findings suggest that exposures to organochlorine compounds during childhood and adolescence influence the body burdens of the compounds during pregnancy.
|
|
| 3. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Perfluorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett utvecklingsprojekt inom Naturvårdsverkets Hälsorelaterade Miljöövervakningundersöktes om resultat från endast en blodprovtagning under graviditeten elleramningsperioden kan ge en korrekt bild av mammans och fostrets kroppsbelastning avmiljöföroreningarna perfluoroktan sulfonat (PFOS), perfluoroktanoat (PFOA) ochperfluorononanoat (PFNA). Resultaten visade en god korrelation mellan halter av PFOS ochPFOA i navelsträngsblod och halter i blodserumprover tagna från modern i tidig och sengraviditet, samt 3 veckor och 3 månader efter förlossningen. För PFnA låg halterna inavelsträngsblod under kvantifieringsgränsen, men korrelationerna mellan halter uppmättahos mamman vid olika tillfällen var relativt starka. Detta innebär att det räcker med endast enprovtagning under graviditeten eller efter förlossningen för att få en god uppskattning avmammans och fostrets kroppsbelastning PFOS och PFOA, och sannolikt också PFnA.
|
|
| 4. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Tidstrend 1996-2006: Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och dibenzofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala. : Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning:
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 1996 till 2006 har Livsmedelsverket samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas eventuella tidstrender för polyklorerade dibensodioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCB), hexaklorbensen, beta-hexaklorcyklohexan,trans-nonaklor, oxyklordan, samt polybromerade difenyletrar (PBDE).Resultaten visar att halterna av PCBer, PCDD, PCDF och klorerade pesticider i modersmjölk har minskat med i medeltal 3-10 % per år under tidsperioden 1996 till 2006. Halterna minskar långsammast för vissa PCB kongener (CB 28, CB 105 and CB 169), medan minskningen är snabbast för DDT och β−hexaklorcyklohexan.Inga generella trender observerades beträffande PBDEer i modersmjölk. Halterna av BDE 47 och BDE 99 har långsamt sjunkit (5 % och 7 % per år), medan halterna av BDE 153 har ökat med i medeltal 4 % per år under tio-års perioden. En långsamt nedåtgående trend av summaPBDE koncentrationer (BDE 47, BDE 99, BDE 100 och BDE 153) observerades. Denna nedåtgående trend är dock osäker eftersom den tid det beräknas ta för halterna att halveras är mer än dubbelt så lång som den tid studien sträcker sig över.Halternaav CB 52, CB 101, CB 114, CB 157, CB 77, CB 81, α-HCH, γ-HCH,p,p'-DDD, o,p'-DDE, o,p'-DDT, BDE 28, BDE 66, BDE 154, BDE 138, BDE 183 och HBCD var under kvantifieringsgränsen i över 50% av proverna och för dessa föreningar kunde tidstrender inte studeras.
|
|
| 5. |
- Kärrman, Anna, et al.
(författare)
-
Exposure of perfluorinated chemicals through lactation : levels of matched human milk and serum and a temporal trend, 1996-2004, in Sweden
- 2007
-
Ingår i: Environmental Health Perspectives. - : Environmental Health Perspectives. - 0091-6765 .- 1552-9924. ; 115:2, s. 226-230
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Only limited data exist on lactation as an exposure source of persistent perfluorinated chemicals (PFCs) for children.Objectives We studied occurrence and levels of PFCs in human milk in relation to maternal serum together with the temporal trend in milk levels between 1996 and 2004 in Sweden. Matched, individual human milk and serum samples from 12 primiparous women in Sweden were analyzed together with composite milk samples (25–90 women/year) from 1996 to 2004.Results Eight PFCs were detected in the serum samples, and five of them were also above the detection limits in the milk samples. Perfluorooctanesulfonate (PFOS) and perfluorohexanesulfonate (PFHxS) were detected in all milk samples at mean concentrations of 0.201 ng/mL and 0.085 ng/mL, respectively. Perfluorooctanesulfonamide (PFOSA), perfluorooctanoic acid (PFOA), and perfluorononanoic acid (PFNA) were detected less frequently.Discussion The total PFC concentration in maternal serum was 32 ng/mL, and the corresponding milk concentration was 0.34 ng/mL. The PFOS milk level was on average 1% of the corresponding serum level. There was a strong association between increasing serum concentration and increasing milk concentration for PFOS (r2 = 0.7) and PFHxS (r2 = 0.8). PFOS and PFHxS levels in composite milk samples were relatively unchanged between 1996 and 2004, with a total variation of 20 and 32% coefficient of variation, respectively.Conclusion The calculated total amount of PFCs transferred by lactation to a breast-fed infant in this study was approximately 200 ng/day. Lactation is a considerable source of exposure for infants, and reference concentrations for hazard assessments are needed.
|
|
| 6. |
- Lignell, Sanna, et al.
(författare)
-
Bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala - uppdaterad tidstrend 1996-2006
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 1996 till 2006 har Livsmedelsverket samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter förändras med tiden. I denna rapport utvärderas eventuella tidstrender för bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododecan (HBCD)). Tidstrender för PBDEer under den aktuella tidsperioden har utvärderats tidigare (Glynn et al. 2007), och resultaten har nu kompletterats med analys av ytterligare 80 prover.Bland PBDE kongenerna uppvisade BDE-47 den högsta medianhalten (1,5 ng/g fett) i modermjölk, följt av BDE-153 (0,57 ng/g fett), BDE-99 (0,32 ng/g fett) och BDE-100 (0,29 ng/g fett). Halterna av BDE-28, -66, -138, -154, -183 och HBCD låg under kvantifierings-gränsen i de flesta av proverna.Inga generella trender observerades beträffande PBDEer i modersmjölk. Multipel linjär regression visade att medianhalterna av BDE-47 och BDE-99 har sjunkit (4,3 % respektive 7,5% per år), medan medianhalten av BDE-153 har ökat (4,9% per år) under den studerade tioårsperioden. Ingen signifikant trend kunde påvisas för BDE-100. En långsamt nedåtgående trend av summaPBDE-koncentrationerna (summan av BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och BDE-154) observerades. Denna nedåtgående trend är dock osäker eftersom den tid det beräknas ta för medianhalten att halveras (34 år) är betydligt längre än den tid som studien sträcker sig över (10 år).I likhet med våra resultat har en studie av PBDE koncentrationer i poolade mjölkprover från kvinnor i Stockholmsområdet också visat att halterna av lägre bromerade kongener (t.ex. BDE-47 och BDE-99) har minskat från mitten av 1990-talet, medan halterna av BDE-153 har ökat (Fängström et al. 2008). Förklaringen till detta kan vara att användningen av lägre bromerade PBDE kongener har minskat och/eller att BDE-153 är mer persistent i jämförelse med t.ex. BDE-47.
|
|
| 7. |
- Lignell, Sanna, et al.
(författare)
-
Persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala 2008. : Sakrapport till Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI):
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta, halogenerade organiska miljöföroreningar (POP, persistent organic pollutants). Tidstrender för POP i modersmjölk mellan 1996 och 2006 har rapporterats tidigare (Glynn et al. 2007a, Lignell et al. 2008). I följande rapport redovisas halterna av mono- och di-orto PCBer, klorerade pesticider och bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från den senaste insamlingen som genomfördes 2008 (N=31). För några av substanserna uppdateras även de tidstrender som redovisats tidigare med nya data från 2008. Under 2009 och 2010 tas en metod för analys av dioxiner (PCDD/F) och non-orto PCB fram vid Livsmedelsverket. Dessa substanser kommer också att analyseras i proverna från 2008 och redovisas 2011.Medianåldern hos de kvinnor som deltog i insamlingen 2008 var 29,3 år. Bland PCBerna var mediankoncentrationen i modersmjölk högst för PCB 153 (28 ng/g fett), följt av PCB 180 (14 ng/g fett) och PCB 138 (13 ng/g fett).p,p´-DDE hade högst mediankoncentration (39 ng/g fett) av samtliga analyserade substanser. Medianhalten hos övriga klorerade pesticider var ≥5 gånger lägre. Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 den högsta mediankoncentrationen (0,76 ng/g fett) följt av BDE-153 (0,57 ng/g fett).Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2008 (multipel linjär regression) visade att halterna av PCB 28, PCB 138, PCB 153, PCB 180, HCB ochp,p´-DDE har minskat med i medeltal4,6-8,7% per år. Halterna minskade snabbast förp,p´-DDE och långsammast för PCB 28. Minskningshastigheterna för PCBer, HCB och p,p´-DDE stämmer överens med de trender som observerades för perioden 1996-2006 (Glynn et al. 2007a). Resultaten för PBDEer stämmer också överens med det som rapporterats tidigare för perioden 1996-2006 (Lignell et al. 2008), dvs. halterna av BDE-47 och BDE-100 har minskat, medan nivåerna av BDE-153 har ökat. Tidigare var dock inte trenden för BDE-100 signifikant. Osäkerheten i resultaten för BDE-100 och BDE-153 är dock stor eftersom den tid det beräknas ta för halterna att halveras/dubbleras är mycket längre än studieperioden.
|
|
| 8. |
- Lignell, Sanna, et al.
(författare)
-
Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och dibenzofuraner(PCDF), polyklorerade bifenyler (PCBer), kloreradebekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i bröstmjölkfrån förstföderskor i Uppsala.
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 1996 till 2004 har Livsmedelsverket samlat in bröstmjölk från förstföderskor iUppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistentaorganiska miljögifter (POP) förändras med tiden. Tidstrender för polyklorerade bifenyler(PCBer) och klorerade bekämpningsmedel mellan 1996 och 2003 har utvärderats och rapporteratstidigare (Lignell et al. 2004). I denna rapport kompletteras de tidigare utvärderadetidstrenderna med analysresultat från bröstmjölk som samlades in 2004. Dessutom utvärderaseventuella tidstrender för polyklorerade dibensodioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner(PCDF), non-orto PCBer samt polybromerade difenyletrar (PBDE).Resultaten visar att medianhalterna av PCBer (PCB 28, 105, 118, 138, 153, 156, 167, 180,126 och 169), PCDD, PCDF och klorerade pesticider (hexaklorbensen, hexaklorcyklohexan,oxyklordan,trans-nonaklor, p,p'-DDT och p,p'-DDE) i bröstmjölk har minskat med 3-10 % per år under tidsperioden 1996 till 2004. Halterna minskade långsammast för vissa PCBkongener (PCB 28, 167 och 169) och för PCDF, medan minskningen var snabbast för DDTföreningarnaoch hexaklorcyklohexan. En jämförelse av de ”halveringstider” för PCBersom beräknats i vår studie med resultat från en tidigare studie i Stockholm (1972-1997)(Norén & Meironyté, 2000), visar att de uppskattade ”halveringstiderna” är kortare i Uppsalaän i Stockholm. En förklaring till detta är sannolikt att man i Stockholmsstudien inte tagithänsyn till att medelåldern bland kvinnorna ökade mellan 1972 och 1997.Inga generella trender kunde visas beträffande PBDEer i bröstmjölk. Halterna av BDE-47 ochBDE-99 minskade, medan halterna av BDE-153 ökade under den studerade tidsperioden.Detta överensstämmer med resultat från en studie av tidstrender (1980-2004) av PBDEer ipoolade bröstmjölksprover från Stockholms-området (Fängström et al. 2005).Våra resultat visar att det är viktigt att beakta olika individuella faktorer, särskilt kvinnornasålder, då man studerar tidstrender av POP i bröstmjölk. Ålder var den viktigaste förklarandevariabeln för flera av de studerade föreningarna (PCB 105, PCB 118, PCB 138, PCB 153,PCB 156, PCB 167, PCB 180, PCB 169, summa PCDF, PCDD/DF TEQ, -hexaklorcyklohexan,oxyklordan,trans-nonaklor, p,p'-DDT), med förklaringsgrader på 20-46 %.
|
|
| 9. |
- Lignell, Sanna, et al.
(författare)
-
Regionala skillnader i halter av persistenta organiska miljögifter i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala, Göteborg, Lund och Lycksele
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 2000-2004 samlades bröstmjölk in från förstföderskor i Uppsala, Göteborg, Lund och Lycksele. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader i halter av polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade pesticider/metaboliter (hexaklorbensen (HCB), ß-hexaklorocyklohexan (ß-HCH), oxyklordan, trans-nonaklor, DDT och DDT-metaboliter) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD)) i bröstmjölk. Resultaten från studien kommer att användas vid riskvärdering av miljöföroreningar i livsmedel, samt vid riskvärdering av spädbarns exponering under fosterstadiet och amningsperioden. Efter justering för faktorer som är kända för att påverka halten av organiska miljöföroreningar i bröstmjölk (ålder, BMI (body mass index), viktsuppgång under graviditet etc.) kunde vissa signifikanta regionala skillnader i halter av de studerade substanserna observeras. Skillnaderna var dock små, och inga säkra slutsatser om orsaker till skillnaderna kan dras. De justerade geometriska medelhalterna av vissa PCB-kongener i bröstmjölk var något lägre i Göteborg och högre i Lund och Lycksele jämfört med Uppsala. Den största skillnaden visades för CB 167, vars justerade medelhalt var två gånger högre i Lund jämfört med Göteborg. Även för de klorerade pesticiderna var skillnaderna i medelhalter mellan de olika regionerna små. De justerade medelhalterna av ß-HCH, trans-nonaklor och p,p’-DDT var något lägre i bröstmjölk från kvinnor i Göteborg jämfört med Uppsala och den justerade medelhalten av ß-HCH var högre i Lund jämfört med Uppsala. Generellt observerades tendenser till en Uformad syd-nord trend, med de högsta halterna av PCBer och klorerade pesticider i Lund och Lycksele och lägre halter i Göteborg och Uppsala. Orsakerna till dessa regionala skillnader är fortfarande oklara. Små skillnader i halter av PBDE i de olika regionerna kunde visas. Den största skillnaden observerades för BDE 99, vars justerade medelhalt var 72% högre i Lycksele jämfört med Lund. För BDE 47, 99, 100 och 153 påvisades en signifikant positiv syd-nord trend. Studien är inte tillräckligt omfattande för att orsakerna till denna trend ska kunna identifieras. Inga regionala skillnader i halter av HBCD i bröstmjölk kunde observeras.
|
|
