| 1. |
- Bjermo, Helena, et al.
(författare)
-
Concentrations of phthalates and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009- 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade mellan 2009 och 2018. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.Totalt sett analyserades tolv metaboliter till sex ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, metaboliter till tre fosforbaserade flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt åtta fenolära ämnen, bland annat triclosan, bisfenol A, S och F. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för dessa olika ämnen under perioden 2009-2018.Resultaten visade en nedåtgående tidstrend för de ftalater som håller på att fasas ut samtidigt som metaboliten för en ersättare till ftalaterna ökade. Det omdiskuterade ämnet bisfenol A och triclosan visade nedåtgående trender medan en ersättningssubstans till bisfenol A, bisfenol F, snarare hade en omvänd u-formad kurva. Även en metabolit till insekticiden klorpyrifos minskade under perioden, möjligen som en konsekvens av att strängare gränsvärden införts i EU.Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas.
|
|
| 2. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 2012 and 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Perfluorerade alkylsyror (PFAA) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAA från dricksvatten påverkar tidstrender av PFAA i blod hos exponerade kvinnor i Uppsalaområdet och om åtgärder för att rena dricksvattnet ger en önskad sänkning av blodhalterna av PFAA. Eftersom individuella prover analyseras kan tidstrender bland kvinnor som druckit förorenat vatten jämföras med trender bland kvinnor som inte druckit förorenat vatten. Individuella prover möjliggör också undersökning av vilka livsstilsfaktorer som påverkar PFAA-halten i kvinnornas blod. I följande rapport redovisas halterna PFAA i individuella blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2012 och 2014. I en kommande rapport redovisas resultaten från hela tidstrendsstudien 1996-2016. Sulfonsyrorna PFOS och PFHxS var de PFAA som förelåg i högst halter bland kvinnorna 2012 och 2014. Den relativt höga halten av PFHxS beror på att dricksvattnet i Uppsala varit förorenad med denna förening. Bland karboxylsyrorna minskade blodhalten med ökat antal kol i kolkedjan på PFAA-molekylen och PFOA förelåg i högst halter. Halterna av PFOS var positivt korrelerade med halter av så kallade långkedjiga karboxylsyror, sannolikt beroende på att fiskkonsumtion är en viktig gemensam källa för exponering. PFOS-halterna var inte korrelerade med PFHxS-halterna beroende på att dricksvatten har varit en signifikant källa för PFHxS men inte för PFOS.
|
|
| 3. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala 1996-2014 (POPUP)
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingen har genomförts i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, som ansvarat för de statistiska analyserna. Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover och modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar, såsom polyklorerade bifenyler (PCBer), dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner (PCDD/F), DDT, hexaklorbensen (HCB), bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) och poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Syftet är att följa upp om riskreducerande åtgärder mot kemikalierna har haft önskad effekt på befolkningens exponering och hur exponeringen för nya oreglerade kemikalier utvecklas. Rapporten redovisar de viktigaste slutsatserna som ett underlag för planering av framtida provtagnings- och analysstrategier.Trender av alla substanser utom PFAS har undersökts i modersmjölk. Kemikalierna har mätts i prover från förstföderskor 1996-2014 (N=302-471). Med nuvarande upplägg har det under en 10-årig period varit möjligt att med 80 % säkerhet upptäcka förändringar mellan 1,7 % och 5,6 % per år. En ökad variation av haltdata runt trendlinjen (CV) eller ett minskat antal prover gör det svårare att upptäcka trender. Justering av trenderna för störfaktorerna ålder, BMI före graviditet och viktsförändring under graviditet och efter förlossning minskar CV. Möjligheterna att upptäcka trender påverkas av hur ofta analyser sker och av antal prover per analysomgång. Vid en CV på 50 % skulle analyser av 6 enskilda prover per år räcka för att med 80 % säkerhet upptäcka en förändring på 5 % per år under en 12-årsperiod. För att upptäcka en förändring på 1 % ökar antalet prover per år till 400.En övergång till analys av samlingsprover kan vara en kostnadseffektiv åtgärd om endast tidstrender ska studeras. Om ett samlingsprov per provtagningsår analyseras istället för enskilda prover, med samma studieupplägg som hittills, minskar den statistiska styrkan drastiskt jämfört med om enskilda prover analyseras. Att analysera 3 samlingsprover per provtagningsår är ett mer effektivt upplägg. Vid en CV 50 % och årlig analys krävs 2 enskilda prover per samlingsprov för att finna en förändring på 5 % under en 12-årsperiod (80 % säkerhet). Om analys sker vartannat år krävs 7 prover per samlingsprov.Om många prover i en tidsserie har halter under analysmetodernas bestämningsgräns (Brytpunkter i trenderna upptäcktes för totalhalt av PCDD/F/PCB TEQ (år 2008), PCB 153 (2009) och HCB (2002) varefter minskningen av halter tycks ha bromsat in. För BDE-47 och -100 hittades brytpunkter 2004 varefter haltförändringen gick snabbare än innan. För BDE153 och HBCD ökade halterna fram till 2001-2002 och sjönk därefter. För PFAS, som undersöks i 3 samlingsprover av serum per provtagningsår, upptäcktes en brytpunkt för PFHxS (2009), PFOA (2002), PFNA (2007), PFDA (2004), PFUnDA (2011) , PFDoDA (2009) och PFTrDA (2011). Tidigare ökningar av halter tycks då avstannat eller vänts till sänkningar.Halten av PCDD/F/PCB TEQ i fett från modersmjölk ger en bra bild av halten i gravida kvinnors kroppsfett. USAs Naturvårdsverk har tagit fram en hälsobaserad referensdos som motsvarar en TEQ-halt på cirka 5 pg/g kroppsfett. Med den observerade minskningen av TEQ (-6 % per år) 1996-2014 beräknas 95 % av den undersökta populationen kvinnor ha halter under 5 pg TEQ/g fett 2024. Det kommer dock sannolikt att ta längre tid eftersom haltminskningen av TEQ tycks ha bromsats upp efter 2008.
|
|
| 4. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Temporal trends of perfluoroalkyl substances in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2007, 2009, 2011, 2013 och 2014. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov) och perfluoralkyl sulfonsyror (PFSA) och perfluoralkyl karboxylsyror (PFCA) analyserades. Resultaten slogs ihop med resultat från en tidigare publicerad studie av PFAA i samlingsprover från 1997, 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008, 2010 och 2012, som finansierats av FORMAS. Samma analysmetod användes. Halten av karboxylsyror med 8-11 kol i den perfluorerade kolkedjan (PFNA, PFDA, PFUnDA och PFDoDA) ökade med runt 3 % per år. En liknande ökning antyddes även för PFTrDA (12 kol), även om ökningen inte var statistiskt signifikant. För alla dessa substanser tycks ökningen i halter plana ut i slutet av undersökningsperioden, vilket antyder att exponeringen av Sveriges befolkning för dessa substanser inte längre ökar. Resultaten måste dock följas upp i framtiden för att bekräfta detta. Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden ( ca 6 % per år), men liksom för de långkedjiga PFCA så tycks ökningen plana ut efter 2010. Även här krävs en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS, och liknande substanser, i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år).
|
|
| 5. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Concentrations of four new brominated flame retardants (HBB, PBEB, BTBPE, DBDPE), PBDEs and HBCD in blood serum from first-time mothers in Uppsala 1996-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) PBDE och HBCD i samlingsprover av serum (3 samlingsprover per provtagningsår) insamlade 1996-2015. Halter och trender för perioden 1996-2014 har rapporterats tidigare, och i denna rapport har data från prover insamlade 2015 lagts till. Dessutom har halterna av 4 nya BFR analyserats i proverna 1996-2015, det vill säga hexabrombensen (HBB), pentabrometylbensen (PBEB), 1,2-bis(2,4,6-tribromfenoxy)etan (BTBPE) and dekabromdifenyletan (DBDPE). Halterna av HBB, PBEB och DBDPE i de årliga samlingsproverna låg alla under detektionsgränsen (LOD), utom i enstaka prover. För HBB och PBEB låg LOD på 0,13 pg/g serum och för DBDPE på 6 pg/g serum. För BTBPE hade 8 årspooler halter (7,1-32 pg/g serum) över LOQ, och 23 prover detekterbara halter (0,19-4,4 pg/g serum) över LOD. Medianhalten för hela perioden 1996-2015 uppskattades till 0,50 pg/g serum, och halterna tycktes inte förändras under perioden. Bland PBDE förekom BDE-209 i högst halter under studieperioden (median 1,1 ng/g fett), följt av BDE-153 (0,83 ng/g fett), BDE-47 (0,69 ng/g fett), BDE-99 (0,34 ng/g fett), HBCD (0,32 ng/g fett) och BDE-100 (0,29 ng/g fett). Den uppdaterade tidstrenden för BDE-209 antydde inte någon förändring av halterna under studieperioden. Även för HBCD detekterades ingen statistiskt säkerställd tidstrend. Koncentrationerna av BDE-153 ökade med 2 % per år. BDE-47, -99 och -100 har sjunkit med 6-11 % per år mellan 1996 och 2015
|
|
| 6. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- POPUP studien startade 1996, där blod- och modersmjölksprover regelbundet samlas in från förstföderskor i Uppsala. Sedan 2009 tas också ett urinprov från kvinnorna. I denna studie har ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade 2009-2014. Dessa ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats i urinen.Totalt sett analyserades 13 ftalatmetaboliter till 6 ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, en metabolit till ett fosforbaserat flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt 15 fenolära ämnen, t ex triklosan, bisfenol A, S och F, av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för de olika ämnena under perioden 2009-2014.Resultaten visade att flera av de äldre ftalaterna som håller på att fasas ut har en nedåtgående trend. Samtidigt kunde en ökande trend ses för en metabolit till ett ämne som nu används som ersättare till ftalater. Bisfenol A (BPA) som är ett mycket omdiskuterat ämne visade en nedåtgående tidstrend medan bisfenol F som pekats ut som en av ersättarna till BPA istället hade en ökande trend. Även triclosan visade en minskande trend som troligtvis beror på att ämnet har minskat i användning.Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Hur exponeringen förändras med tiden efter att olika åtgärder har satts in för att begränsa problematiska kemikalier samt hur befolkningens exponering för nya ersättningskemikalier har utvecklats.
|
|
| 7. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Diverging temporal trends of human exposure to bisphenols and plastizisers, such as phthalates, caused by substitution of legacy EDCs?
- 2017
-
Ingår i: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351. ; 153, s. 48-54
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Phthalates and phenolic substances were investigated in urine samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden, collected between 2009 and 2014. These substances have a comparably fast metabolism and urinary metabolites are predominantly analysed. The main aim was to investigate if measures to decrease production and use of certain phthalates and bisphenol A (BPA) have resulted in decreased human exposure, and to determine if exposures to replacement chemicals have increased. Temporal trends were evaluated for metabolites (n=13) of seven phthalates, a phthalate replacer, four different bisphenols, triclosan, one organophosphate-based flame retardant, and for two pesticides. The results showed downward trends of several phthalates which are in the process of being regulated and phased out. Concomitantly, an increasing trend was seen for a metabolite of the phthalate replacer Di-iso-nonylcyclohexane 1,2-dicarboxylate (DiNCH). Bisphenol A (BPA) showed a downward trend, whereas bisphenol F, identified as one of the substitutes for BPA, showed an increasing trend. The decreasing trend of triclosan is likely due to declining use within the EU. Temporal trend studies of urine samples make it possible to investigate human exposure to rapidly metabolised substances and study how measures taken to regulate and replace problematic chemicals affect human exposure.
|
|
| 8. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Influence of contaminated drinking water on perfluoroalkyl acid levels in human serum - A case study from Uppsala, Sweden
- 2015
-
Ingår i: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351 .- 1096-0953. ; 140, s. 673-683
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2012 a contamination of drinking water with perfluoroalkyl acids (PFAAs) was uncovered in the City of Uppsala, Sweden. The aim of the present study was to determine how these substances have been distributed from the contamination source through the groundwater to the drinking water and how the drinking water exposure has influenced the levels of PFAAs in humans over time. The results show that PFAA levels in groundwater measured 2012-2014 decreased downstream from the point source, although high Sigma PFAA levels (> 100 ng/L) were still found several kilometers from the point source in the Uppsala aquifer. The usage of aqueous film forming fire-fighting foams (AFFF) at a military airport in the north of the city is probably an important contamination source. Computer simulation of the distribution of PFAA-contaminated drinking water throughout the City using a hydraulic model of the pipeline network suggested that consumers in the western and southern parts of Uppsala have received most of the contaminated drinking water. PFAA levels in blood serum from 297 young women from Uppsala County, Sweden, sampled during 1996-1999 and 2008-2011 were analyzed. Significantly higher concentrations of perfluorobutane sulfonic acid (PFBS) and perfluorohexane sulfonic acid (PFHxS) were found among women who lived in districts modeled to have received contaminated drinking water compared to unaffected districts both in 1996-1999 and 2008-2011, indicating that the contamination was already present in the late 1990s. Isomer-specific analysis of PFHxS in serum showed that women in districts with contaminated drinking water also had an increased percentage of branched isomers. Our results further indicate that exposure via contaminated drinking water was the driving factor behind the earlier reported increasing temporal trends of PFBS and PFHxS in blood serum from young women in Uppsala.
|
|
| 9. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2015 and 2016, and temporal trends for the time period 1996-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F), de klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2015 och 2016. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2015-2016) högst för PCB 153 (27 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (2,0 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,5 pg/g fett). Den DDT-förening som hade högst medelhalt var p,p’-DDE (35 ng/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,75 ng/g fett) och BDE-153 (0,46 ng/g fett) högst medelhalter. Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2016 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 4 % per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för POPUP. I denna studie har också en statistisk analys för trendbrott använts. Det finns en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under perioden den första delen av studien. För mono-orto PCB TEQ och PCDD/F TEQ observerades ett signifikant trendbrott 2002, och för PCB-153 och di-orto PCBer var det ett trendbrott 2012. Efter trendbrotten minskade halterna långsammare eller inte alls. Halterna av p,p’-DDE och HCB i modersmjölk minskade med 7 respektive 5 % per år, vilket stämmer överens med de minskningshastigheter som rapporterats tidigare från POPUP. För HCB sågs ett trendbrott år 2006 och därefter ses ingen signifikant trend. Resultaten för PBDEer stämmer överens med det som rapporterats tidigare och halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat med 6-12% per år. Nivåerna av BDE-153 ökade under 1996-2002 då ett trendbrott sågs och därefter har halterna minskat. BDE-209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2009 och hit-tills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCD har tidigare varit osäker men med de nya halterna för år 2015 och 2016l sågs en nedåtgående trend med 2 % per år och ett trendbrott sågs 2003 med ökande trend före och minskande halter efter det året. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.
|
|
| 10. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Perfluoroalkyl acid levels in first-time mothers in relation to offspring weight gain and growth
- 2018
-
Ingår i: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 111, s. 191-199
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigated if maternal body burdens of perfluoroalkyl acids (PFAAs) at the time of delivery are associated with birth outcome and if early life exposure (in utero/nursing) is associated with early childhood growth and weight gain. Maternal PFAA body burdens were estimated by analysis of serum samples from mothers living in Uppsala County, Sweden (POPUP), sampled three weeks after delivery between 1996 and 2011. Data on child length and weight were collected from medical records and converted into standard deviation scores (SDS). Multiple linear regression models with appropriate covariates were used to analyze associations between maternal PFAA levels and birth outcomes (n = 381). After birth Generalized Least Squares models were used to analyze associations between maternal PFAA and child growth (n = 200). Inverse associations were found between maternal levels of perfluorononanoic acid (PFNA), perfluorodecanoic acid (PFDA), and perfluoroundecanoic acid (PFUnDA), and birth weight SDS with a change of - 0.10 to - 0.18 weight SDS for an inter-quartile range (IQR) increase in ng/g PFAA. After birth, weight and length SDS were not significantly associated with maternal PFAA. However, BMI SDS was significantly associated with PFOA, PFNA, and PFHxS at 3 and 4 years of age, and with PFOS at 4 and 5 years of age. If causal, these associations suggest that PFAA affects fetal and childhood body development in different directions.
|
|
