| 1. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Temporal trends of Swedish environmental and human milk concentrations of dioxins, furans and dioxin-like PCBs, with forecasts to 2040
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report deals with temporal trends of measured concentrations of representative congenersof dioxin-like PCBs, dioxins (PCDDs) and furans (PCDFs) (here together called dioxins) inbiological samples from the Swedish marine and freshwater environment together with humanmilk and food.Dioxins are well-known for causing cancer, severe reproductive and developmental problems,damage the immune system and for interfering with hormonal systems. Dioxin exposure hasfurther been suggested to induce birth defects, reduced sperm counts, diabetes, learningdisabilities, immune system suppression, lung problems, skin disorders, lowered testosteronelevels and more.The data originates from national monitoring programs on contaminants financed by theSwedish Environmental Protection Agency (EPA) and accomplished by the Swedish FoodAgency (SFA), the Swedish Museum of Natural History (SMNH) and Stockholm University(SU). Temporal trends of the abovementioned chemicals have been studied, also, the trendshave been extrapolated in an attempt to forecast the situation during the coming 20 years.The present report focus on temporal trends and longer time series (often more than 2decades). Compilations that covers also shorter time-series, relations between variousbiological samples and geographical distribution can be found elsewhere. A thorough studydescribing the dioxin situation in the Baltic was carried out by the Swedish EPA 2013(Wiberg et al., 2013).
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Intraindividuell trend av PFAS bland kvinnor och barn
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien undersöktes hur serumhalterna av PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFHxS (linjär och grenade) och PFOS (linjär och grenade) förändrats hos unga kvinnor och deras förstfödda barn (POPUP-kohorten) under en 12-årsperiod av upprepade provtagningar (2-4 gånger). Två grupper av mammor provtogs för första gången tre veckor efter förlossningen. De som provtogs första gången 1996-99 följdes upp en gång efter 12 år (N=57) och de som lämnade första provet 2004-2011 följdes upp 2-3 gånger 4-12 år senare (N=13-44). Under åren 1996-99 provtogs spädbarn vid 3 månaders ålder och följdes upp 12 år senare (N=31). Under åren 2008-2015 togs första provet på barnen när de fyllt 4 år eller 8 år. 4-åringarna följdes upp vid 8 år (N=34) eller vid 8 och 12 års ålder (N=11) och 8-åringarna följdes upp vid 12 års ålder (N=34). De intra-individuella PFAS-trenderna, bland både mammor och deras barn, verkar generellt ha påverkats av de åtgärder som vidtagits för att begränsa tillverkning/användning av ämnena under de senaste årtiondena. Utfasning/förbud av PFOA och PFOS, med start runt 2000, bidrog till i medeltal sjunkande intra-individuella serumhalter med ökande ålder både hos mammor och barn. Åtgärder för att begränsa produktion/användning av PFNA, PFDA och PFUnDA kom senare än för PFOS och PFOA. Det resulterade i ökade intra-individuella serumhalter mellan första provet (1996-199) och provet 12 år senare bland både mammor och barn. För deltagare med första provtagning senare under studieperioden, 2004-2011 för mammor och 2008-2015 för barn, observerades en tendens av i medeltal sjunkande halter med ökande ålder. Undantag var PFNA and PFUnDA hos mammorna, för vilka något ökande eller stabila halter observerades. Bland mammorna provtagna första gången 1996-1999, sågs i medeltal en ökning av intra-individuella PFHxS-halter under 12-årsperioden, troligtvis på grund av de dricksvattenföroreningar av PFAS som förekommit i Uppsala. Bland barnen observerades dock ingen skillnad mellan första provtagningen vid 3 månaders ålder och 12 år senare. Bland mammorna som provtogs för första gången 2004-2011, tycks ökningen ha följts av en minskning efter att rening av PFAS från Uppsalas dricksvatten infördes 2012. En minskning av intra-individuella PFHxS-halter observerades också hos barnen mot slutet av studieperioden. Bland mammorna kan skillnader i intra-individuella PFAS-trender mellan deltagare sannolikt till viss del förklaras av hur många barn kvinnorna fött under uppföljningsperioden, eftersom elimineringen av PFAS ur kroppen ökar under graviditet, förlossning och amning.
|
|
| 4. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Jämförelser av tidstrender av miljöföroreningarna PCBer, HCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade alkylsyror i biota och människa – vilka faktorer bidrar till skillnader?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket har under flera decennier, inom den nationella miljöövervakningen, undersökt tidstrender av bioackumulerande/biomagnifierande organiska miljöföroreningar (persistent organic pollutants, POPs) i biota och människor, eftersom POPs kan utgöra hälsorisker för djur och människor. Ett viktigt syfte med detta monitoreringsprogram är att följa miljötillståndet i Sverige. Programmet används också för att följa upp resultat av de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt för att begränsa POP-förororeningen av miljön. I denna rapport undersöks tidstrender av POPs i människor från Sverige (modersmjölk och blodserum), sillgrisslor från Östersjön (ägg) och sill/strömming (muskel och lever) från svenska ost- och västkusten, och dessa trender kopplas samman med de viktigaste nationella/internationella åtgärderna (lagstiftning, råd/rekommendationer, frivilliga åtgärder, mm) som införts för att begränsa utsläppen i miljön. Syftet är att undersöka om det finns samband mellan åtgärder och förändringar av tidstrender i biota och människor. De studerade POPs omfattar industrikemikalierna polyklorerade bifenyler (PCB), de oavsiktligt bildade föroreningarna polyklorerade dibenso-para-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), fungiciden hexaklorbensen (HCB), de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD), och industrikemikalierna per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS).Resultaten visar att nationella/internationella förbud av produktion och användning av PCB och HCB relativt snabbt resulterade i minskande halter i alla studerade matriser. Liknande effekter observerades efter mer eller mindre frivilliga utfasningar av produktion och användning av vissa BFR och PFAS. Halterna av PCDD/F, som förekom som förorening i tekniska PCB-blandningar, minskade också efter att förbud mot PCB-produktion och användning infördes. Detta visar att eliminering av primära källor för utsläpp i miljön är en mycket effektiv åtgärd, som relativt snabbt leder till sjunkande halter i biota och människor även när det gäller så pass svårnedbrytbara substanser som de studerade POPs.När de flesta viktiga primära källorna har eliminerats finns det dock sekundära källor som kan vara mycket svårare, eller helt omöjliga, att eliminera. Detta illustreras av HCB, som för närvarande tycks öka i vissa delar av den svenska miljön. Det har föreslagits att detta fenomen till viss del beror på avdunstning av HCB från förorenad mark i områden som har haft en historiskt högre användning av fungiciden än i Sverige. När det avdunstade HCB med vindarna når Sverige sker en deposition på grund av ett kallare klimat. Diffusa primära källor för PCDD/F, som nu tycks dominera i Sverige, är också svåra att åtgärda, vilket kan förklara varför minskningen av halterna i flera av de studerade matriserna nu verkar gå långsammare än tidigare.Resultaten visar också att stegvis eliminering av produktion och användning av några få substanser i taget inom en grupp av POPs är ineffektivt ur miljömässig synvinkel. Detta exemplifieras av de studerade BFR och PFAS, som i motsats till PCB inte har reglerats gruppvis. Stegvisa åtgärder ger en mycket mer utdragen förbättringsprocess i miljön, där minskande halter av reglerade substanser motverkas av ökande halter av oreglerade substanser med liknande egenskaper. För att undvika denna, ur miljöns synvinkel, utdragna process bör ämnen med liknande egenskaper inom en POP-grupp regleras samtidigt.För vissa av de undersökta POPs har olika delar av den svenska miljön ”svarat” olika snabbt på vidtagna åtgärder. För tetra-pentaBDE vändes en ökning av halter till en minskning mer än 10 år tidigare i sillgrissla och strömming/sill än i modersmjölk. Även om det inte klart går att bevisa, så kan detta bero på att det vidtogs regionala åtgärder i ett tidigt skede som hade positiv effekt på utsläpp i Östersjön utan att nämnvärt påverka den svenska befolkningens exponering. Tidstrenderna i modersmjölk följde istället i hög grad förändringarna i världsproduktion av dessa PBDE.De retrospektiva studierna av BFR och PFAS trender visar att en oreglerad ökning av världsproduktion och -användning har resulterat i exponentiella ökningar av föroreningen av den svenska miljön. Det är därför av yttersta vikt att reglerande myndigheter/organisationer och industrin tillsammans anstränger sig att införa effektiva och snabba åtgärder på global nivå som minimerar risken för framtida miljöproblem orsakade av hittills ”okända” substansgrupper med POP-liknande egenskaper.
|
|
| 5. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Koppling mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser i dricksvatten och blodserum bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016-17
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) användes för att studera sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i deltagarnas blodserum och dricksvatten (DV) som deltagarna druckit. Syftet var att undersöka om låggradigt PPFAS-förorenat DV (<10 ng/L av enskilda PFAS) kan vara en viktig källa för PFAS-exponering bland barn och ungdomar i Sverige (ålder 11-20 år). Denna kunskap är viktig för framtida riskbedömning och riskhantering av PFAS i DV. Halterna av redan välstuderade PFAS i serum från de 1097 deltagarna i RMU låg inom förväntade intervall. Vissa deltagare från Uppsala och Ronneby hade klart förhöjda halter av perfluorhexansulfonat (PFHxS) (Uppsala/Ronneby) och perfluoroktansulfonat (PFOS) (Ronneby) trots att de provtagits flera år efter att PFAS-förorening av DV åtgärdats på dessa orter. Detta beror på att PFHxS och PFOS försvinner mycket långsamt ur kroppen. Bland dåligt undersökta PFAS detekterades perfluorpentansulfonat (PFPeS), perfluorheptansulfonat (PFHpS), linjär metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (lin MeFOSAA), 9-klorhexadekafluor-3-oxanon-1-sulfonsyra (9Cl-PF3ONS) och 6:2 1H,1H,2H,2H-perfluoroktansulfonat (6:2 FTSA) i en del deltagare. Halterna av PFAS i DV analyserades 2018 i prover från de 47 vattenverk (VV) som levererade DV till deltagarnas skolor och hem (2 prov per VV). Halterna var i allmänhet låga (<10 ng/L av enskilda PFAS). Inget prov överskred Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng summa11PFAS/L. Förutom de 11 PFAS som ingår i åtgärdsgränsen detekterades perfluoroktansulfonamid (FOSA) i många DV-prover. Dessutom pekar resultaten på att PFPeS och PFHpS kan finnas som förorening i DV, eftersom deltagare från Uppsala och Ronneby hade förhöjda halter av dessa PFAS. Det finns många livsstilsfaktorer och demografiska faktorer som påverkar serum-halterna av PFAS. En statistisk analys av sambanden mellan serum- och DV-halter av PFAS (General Linear Model), där hänsyn togs till denna påverkan, visade att serumhalterna av PFHxS, PFOS, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluornonansyra (PFNA) ökade med ökad halt i DV. Resultaten antyder att låggradigt PFAS-förorenat DV kan vara en viktig källa för barns och ungdomars exponering för vissa PFAS.
|
|
| 6. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Statistisk analys av hur kost, demografi och andra faktorer påverkar urinhalter av toxiska ämnen och dess metaboliter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med vår studie var att, bland ungdomar i Sverige som deltagit i matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU), undersöka samband mellan halter av substanser i urinprov och demografiska-, boende-, livsstils- och kostfaktorer. Ett urinprov togs från varje deltagare (spoturin), som samtidigt registrerade vad de åt och drack dagen innan provinsamlingen. Studien omfattade plastkemikalierna ftalater, ftalatalternativ och bisfenoler, pesticiderna klorpyrifos och pyretroider, fosforbaserade flamskyddsmedel/mjukgörare (PFR), polyaromatiska kolväten (PAH), biociden triklosan (TCS), UV-filtersubstansen BP3 och konserveringsmedlet BHA. Dessa substanser utsöndras snabbt i urinen efter exponering (timmar till några få dagar) och uppmätta halter av metaboliter av substanserna eller av substanserna själva i ett enstaka urinprov (spoturinprov) återspeglar i hög grad den exponering som deltagarna haft dygnet innan provtagning. Därför undersöktes samband mellan densitetsjusterade substanshalter i urin och livsmedelskonsumtionen dagen före provtagning. Vidare utvärderades också sambanden med viktiga personliga karakteristika såsom demografiska faktorer (ålder, kön, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå), BMI, provtagningstidpunkt (veckodag och kalendermånad), livsstil (rökning, snusning, alkohol) och boende (stad/land, golvmaterial, longitud/latitud för bostad). Resultaten analyserades med hjälp av log-linjär multivariat regressionsanalys, där sambanden mellan halten av en enskild urinsubstans (beroende variabel) och alla ovanstående förklarande variabler (oberoende variabler) analyserades samtidigt i en regressionsmodell. Denna analysmetod innebär att ett statistiskt säkerställt samband mellan substanshalt i urin och en oberoende variabel ska tolkas som att effekten av den oberoende variabeln är statistiskt signifikant efter att resultatet kontrollerats (justerats) för effekterna av de andra i modellen ingående oberoende variablerna. Ett stort antal signifikanta samband observerades mellan substanshalter och de oberoende variablerna (determinanter) demografi/boende-/livsstils-/kostfaktorer bland deltagarna i RMU, och även mellan halter och tidpunkt för urinprovtagning (månad, veckodag). En viktig sak att tänka på i tolkningen av resultaten är att ju fler statistiska test som utförs desto större är risken att felaktigt observera samband som egentligen inte finns (slumpfynd). I de fall slumpen inte spelat in, kan de observerade sambanden i vissa fall bero på att determinanterna i fråga är direkta källor för exponering. I andra fall kan sambanden bero på att de studerade determinanterna är indikatorer för okända bakomliggande faktorer som är de egentliga exponeringskällorna. Deltagarnas halter av MEP, en metabolit av ftalaten DEP, metaboliterna av ftalatalternativet DiNCH, bisfenolen 4,4-BPF, PAH-metaboliten 2-OH- PH, TCS och BP3 ökade med ökad ålder (5-13 % per års ålder). Halter av metaboliter av ftalaten DEHP och en metabolit av PFRn TBOEP (BBOEP) minskade med ökad ålder (-5,3 till -6 %). Halterna av MEP och MBP (metabolit av ftalaten DBP), bisfenolen BPS, en PAH-metabolit (1-HP), TCS, BHA och BP3 var lägre bland pojkar än bland flickor (14-70 % lägre). Sambanden med ålder och kön kan för vissa substanser bero på könsskillnader i användning av kosmetika/hudvårdande/hygienprodukter som innehåller substanserna i fråga. Medelhalter av de flesta ftalatmetaboliterna och klorpyrifos- och pyretroid-metaboliterna var 25 % till 54 % lägre bland deltagare födda i höginkomstländer än bland de som var födda i låginkomstländer, medan mönstret för BP3 var tvärt om (57 % högre). Föräldrarnas utbildningsnivå och deltagarnas BMI och snusnings-, rök- och alkoholvanor hade endast i enstaka fall betydelse för exponeringen. Sammantaget visar resultaten att det finns skillnader i exponeringsmönster bland olika demografiska grupper av ungdomar i Sverige, som bör uppmärksammas i framtida studier. Boendefaktorer påverkade också halterna av substanser i urin, vilket kan bero på skillnader i exponering från inomhusmiljön, men också på boendemiljöberoende livsstilsskillnader som i sin tur påverkar exponeringen. De som bodde på landsbygden hade i medeltal 13-73 % högre halter av ftalat- och DiNCH-metaboliter än de som bodde i stadsmiljö. Utbyte av olika typer av golvmaterial under de senaste 10 åren tycktes påverka exponeringen för framförallt vissa ftalater/ftalatalternativ. Metaboliter av ftalaterna DBP och BBzP, klorpyrifos-metaboliten TCP, och bisfenolen BPS uppvisade ökande koncentrationer ju längre norrut deltagarna bodde (4-8 % per latitudenhet), medan DPP och BP3 minskade norrut i landet (-3,6 till -8,1 % per latitudenhet). Metaboliter av PFR, samt TCP och BPA visade ökande halter ju längre österut i landet deltagarna bodde (3,0-7,3 % per longitudenhet). Användningen av kosmetika/hygien-/hudvårdande produkter och olika livsstils/kostfaktorer, samt hur stor del av dygnet som tillbringas inomhus, varierar sannolikt beroende på årstid eller veckodag. Det kan därmed vara en möjlig förklaring till att halterna av ett stort antal ftalat- och DiNCH-metaboliter (ej MEP och MBP) varierade med provtagningsmånad, vilket också var fallet för PFR-metaboliterna DPP och BBOEP, PAH-metaboliterna 2-OH-PH och 1-HP, och TCP. Metaboliterna av ftalaterna DEP, BBzP och DEHP, samt BBOEP, BPS och 2-OH-PH varierade beroende på vilken veckodag som provtagningen skett. Halterna av många olika urinsubstanser minskade med ökande konsumtion av fisk, mejeri (≤3 % fett), processat kött, ost och grönsaker dagen innan provtagning. DEHP-metaboliter och metaboliter av PFR (främst DPP) visade detta mönster i relation till alla de ovan nämnda livsmedelsgrupperna. Detta antyder att det finns bakomliggande exponeringskällor som minskar med ökad konsumtion av livsmedlen i fråga. I motsatts till detta observerades ökande halter av metaboliter av flera ftalater, BBOEP, och BHA med ökad glasskonsumtion dagen innan urinprovtagning. Ftalat- och DiNCH-metaboliter ökade också med ökad konsumtion av bakverk. Samband med två mått på kostmönster undersöktes också, grad av hälsosam kost (SHEIA15) och grad av varierad kost (RADDS). SHEIA15 (Swedish Healthy Eating Index for Adolescents) baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och ju högre SHEIA15 poäng en deltagare har desto hälsosammare kostmönster har deltagaren. RADDS (The Riksmaten Adolescents Diet Diversity Score) baseras på en kvantifiering av hur varierad varje enskild deltagares kostvanor var, uppbyggt kring Livsmedelsverkets kostrekommendationer om en varierad kost. Ju högre poäng en deltagare har desto mer varierad kost har deltagaren. En ökad grad av hälsosam kost var relaterad till minskad exponering för ftalaten DPHP, PFRn TPP, BPS och BP3, medan en ökad variabilitet i kosten var associerad till minskande exponeringar för ftalaterna DEP, BBzP, DEHP, DiNP, och DPHP och för BPA. De regressionsmodeller som användes i studien förklarade endast 9-24 % (BPA lägst, MBzP högst) av variationen av substanshalter i urinproverna. RMU var främst designad som en matvaneundersökning och det var endast möjligt att ta ett urinprov från varje deltagare (spoturin). Nackdelen med spoturinprover är att de studerade substanserna snabbt metaboliseras och elimineras ur kroppen via urinen inom timmar-dygn. Det gör att halterna av substanserna i urinproverna främst återspeglar den exponering som deltagarna hade dagen/dagarna före provtagningen av urinprovet. För att få en mer representativ bild av långsiktig exponeringen krävs upprepade provtagningar av urin från deltagarna under en längre tid, men detta är kostsamt och oftast inte praktiskt möjligt i större populationsstudier. Om spoturinprover används för exponeringsbedömningen så är det önskvärt att, i motsatts till RMA, provta urinen direkt på morgonen innan frukost och dagens aktiviteter inleds, för att inte aktiviteter under dagen för provtagning ska påverka resultaten. I RMU var det möjligt att undersöka sambanden mellan substanshalter i spoturinproven och livsmedelskonsumtion dagen före urinprovtagningen, men inte samband med andra aktiviteter dagen/dagarna innan provtagning. Förutom kostregistregistreringen som deltagarna gjorde svarade de också på enkätfrågor som främst var fokuserade på kostvanor. Det fanns begränsat utrymme i enkäten för frågor som skulle vara av värde för undersökning av andra exponeringskällor utöver kosten. I rapporten diskuteras vilka typer av data, förutom data som finns tillgänglig i RMU, som möjligen skulle förbättra förståelsen om faktorer som förklarar variationen av substanshalter i spoturinprover i matvaneundersökningar. En framtida utvecklingsmöjlighet av liknande matvaneundersökningar är att samla in data kopplad till andra möjliga exponeringskällor än kosten som deltagarna utsatts för dagen innan provtagningen av urinen. Vår studie visade att halterna av vissa substanser i urinen varierade i syd-nordlig och väst-östlig riktning i Sverige och var beroende av årstid och dag i veckan som urinproven tagits. Information om dessa faktorer är alltså viktig i framtida studier. Dessutom bidrog deltagarens födelseland till variationen i exponering, vilket visar vikten av att ha information om detta i framtida studier, liksom även föräldrarnas födelseland, samt hur länge deltagaren bott i Sverige. Dessa variabler fångar sannolikt upp livsstilsfaktorer/produktanvändning/kostvanor som bidrar till variationen i exponering, och som är svåra att fånga upp med enkätfrågor. Slutligen visar studien också att det finns en mängd demografiska/boende-/livsstils-/kostfaktorer som kan vara störfaktorer (confounders) i framtida studier av hälsoeffekter kopplat till de studerade urinsubs
|
|
| 7. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Concentrations of cadmium, cobalt, chromium, manganese, nickel, and iodine in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för kadmium, kobolt, krom, mangan, nickel och jod studerats i urinprov (n=371) insamlade mellan 2009 och 2020. Resultaten visade inte någon trend för kadmium vilket stämmer överens med andra studier. För nickel och krom sågs en nedåtgående trend med i medeltal 8,8 respektive 3,5 % per år. Kadmiumhalterna i denna studie var på samma nivå som hos medelålders svenska kvinnor (50-59 år) och något högre än i andra studier från Sverige på gravida kvinnor och kvinnor i åldern 19-39 år. Totalt 25 av de 371 mammorna (7%) hade halter över 0.5 μg/g kreatinin, vilket är den nivå som anses kunna öka risken för påverkan på skelettet. Alla deltagare i studien hade precis genomgått en graviditet vilket kan påverka resultaten, t ex är det vanligt med låga järnnivåer under graviditet som i sin tur kan öka upptaget av kadmium.Kadmium-halter i urin från rökare och före-detta rökare var högre jämfört med kvinnor som uppgett att de inte var rökare. Detta resultat stämmer väl med andra studier. Halter av kadmium, kobolt och jod var högre bland vegetarianer, alltså kvinnor som uppgett att de inte äter animaliskt kött, jämfört med kvinnor som äter kött. Högre halter av kadmium och kobolt kan bero på låg järnstatus och som är vanligare hos vegetarianer.
|
|
| 8. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden, sampled 2019-2021 and temporal trends for the period 2009-2021
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport redovisas halter av ftalater och fenolära ämnen i urin från förstföderskor provtagna 2019-2021 samt tidstrender för perioden 2009-2021. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.Totalt sett analyserades tio metaboliter till sex ftalater, två metaboliter till en ersättningskemikalie till ftalater, tre bisfenoler, metaboliter till fyra fosforbaserade flamskyddsmedel (PFR), två pesticidmetaboliter, fyra metaboliter till Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt de fenolära ämnena triklosan och bensofenon-3 (BP-3) i urin. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Resultaten visade att en metabolit till ftalaten dietylftalat (DEP) förekom i högst halter i urin, följt av sex andra metaboliter till olika ftalater och BP-3. För samtliga ämnen låg halterna i urin från mammor provtagna 2019-2021 under de föreslagna vägledande nivåer (HBM-GV) som bedöms att inte innebär en risk för människor. Tidstrenderna för perioden 2009-2021 visade nedåtgående trender för de flesta av substanserna, t ex för ftalater, bisfenol A, en metabolit till insekticiden klorpyrifos och triklosan. För bisfenol S, som är en ersättare till bisfenol A, och för en metabolit till pyretroider (insekticider) sågs istället ökande trender. Analyser av urin gör det möjligt att studera befolkningens exponering för snabbmetaboliserade substanser. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas.
|
|
| 9. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Levels of PCB, PCDD/F and BFR in pooled serum samples from 4-, 8- and 12-year-old children in Uppsala, sampled 2008-2021 (POPUP), and PCB and PCDD/F in 12-year-old children from Sweden, sampled 2016-2017 (Riksmaten Adolescents)
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket varje år samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Sedan 2008 har mor-barn-paren tillfrågats att vara med i en uppföljande studie när barnet uppnått 4, 8 och 12 års ålder. I följande rapport redovisas halterna av PCB (indikator, mono- och non-orto PCB), dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (BFR) i poolade serumprover från barn i uppföljningen. Dessutom har PCB och PCDD/F analyserats i 20 serumpooler från barn i årskurs 5 (12-åringar) från Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökning från 2016-17, Riksmaten Ungdom. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i serum högst för CB 153 (16-48 ng/g fett) oavsett ålder på barnen. Många av PCDD/F-kongenerna låg under kvantifieringsgränsen och medelhalten för PCDD TEQ (1,8-4,3 pg/g fett) var liknande som för PCDF TEQ (2,0-3,4 pg/g fett). För BFR låg de flesta proverna under kvantifieringsgränsen och BDE 209 hade högst medelhalt (2,1-3,0 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender av serumhalter i POPUP för perioden 2008-2021 visade att halterna sjunkit under perioden för PCB och BFR (PBDE och HBCDD).Halterna av PCDD/F TEQ och total TEQ jämfördes med Efsas riskvärdering från 2018 där ett NOAEL-värde på 7 pg TEQ /g serumfett i 9-åringar fastställts. Resultaten visar att många av PCDD/F-ämnena ligger under kvantifieringsgränsen och att både 8 och 12-åringar i POPUP samt 12-åringar i Riksmaten ungdom har halter under eller omkring detta NOAEL. Halterna i 4-åringar var högre men det beror troligtvis på att de har ammats mer nyligen och att de har ett högre intag i förhållande till sin kroppsvikt, jämfört med de äldre barnen.
|
|
| 10. |
- Kippler, Maria, et al.
(författare)
-
Total mercury in hair as biomarker for methylmercury exposure among women in central Sweden - a 23 year long temporal trend study
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exposure to methylmercury (MeHg) through fish is a global public health problem. Exposure monitoringis essential for health risk assessment, especially in pregnant women and children due to the documented neurotoxicity. Herein, we evaluate a time series of MeHg exposure via fish in primiparous Swedish women, covering a time period of 23 years (1996e2019). The 655 included mothers were part ofthe POPUP study (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas) conducted by the Swedish FoodAgency (SFA). MeHg exposure was assessed via measurements of total mercury (Hg) in hair using either cold vapor atomic fluorescence spectrophotometry or inductively coupled plasma mass spectrometry, showing very good linear agreement (R2 ¼ 0.97). Maternal characteristics and fish consumption were obtained via questionnaires. The median concentration of total Hg in hair was 0.38 mg/kg (range 0.17e1.5) in 1996 and 0.25 mg/kg (range 0.03e1.1) in 2019. On average the women consumed 11 ± 8.2 mealsof fish per month, and fish consumption was positively correlated with total Hg in hair (Spearmancorrelation: 0.39; p < 0.001). In multiple regression analyses, the geometric mean annual decrease oftotal Hg in hair was 2.5% (95% CI: -3.2, 1.8%). Total fish consumption increased up to 2011 (B: 0.32times/month per year; 95% CI 0.17, 0.46) after which it started to decline (B: -0.66 times/month per year;95% CI -0.92, 0.40). Moreover, both total Hg in hair and fish consumption was positively associated withmaternal age and education, and inversely associated with pre-pregnancy BMI. In conclusion, theexposure to MeHg via fish appears to be slowly declining among Swedish pregnant women.
|
|
