| 1. |
|
|
| 2. |
- Karlsson, Lars, 1964, et al.
(författare)
-
Avsnitt 9: Etik
- 2020
-
Ingår i: Förvaltningspodden - Förvaltningshögskolans poddradio.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kommer AI att påverka hur vi tänker på etik inom offentlig förvaltning? Är tjänstemannaidealet på väg tillbaka, och vad är skillnaden mellan att göra saker rätt och att göra rätt saker? Det är några punkter som behandlas i det här avsnittet av Förvaltningspodden, med tema etik.
|
|
| 3. |
- Lindgren, Lena, 1954
(författare)
-
Granskning för kontroll och utveckling i och av socialt arbete
- 2023
-
Ingår i: Staffan Johansson, Peter Dellgran och Stafan Höjer (red): Människobehandlande organisationer: Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete.. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127462205
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lindgren, Lena, 1954
(författare)
-
Kan likvärdighet (vad det nu är) styras fram? Utvärdering av förskolan och grundskolans organisering i Göteborgs stad.
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten handlar om hur kvalitet, likvärdighet och ansvar i Göteborgs kommunala förskolor och grundskolor förändrats mellan åren 2018 och 2021, och undersöker hur en centralisering av styrningen av skolförvaltningen påverkade dessa faktorer. Centraliseringen av skolförvaltningen i Göteborg kan ses som en utslag av en allmän förvaltningspolitisk trend, bort från 1980-talets lösningar – då geografiskt baserade kommun- och stadsdelsnämnder infördes i stor skala till – och tillbaka till mer av centralistiskt och sektorsbaserat styre i landets kommuner. Denna rapporten är den femte och avslutande studien i ett flerårigt samverkansprojekt mellan Göteborgs stad och Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, där professor Lena Lindgren har utvärderat organisationsförändringen. Rapporten belyser om omorganiseringen varit en framgång i förhållande till de policyproblem som var upprinnelsen till dess genomförande, och innehåller en utförlig diskussion av vad en förbättring av kvalitet, likvärdighet och ansvar egentligen innebär.
|
|
| 6. |
- Lindgren, Lena, 1954
(författare)
-
Kunskapsbidrag
- 2020
-
Ingår i: Andra hjälpen: allt du behöver veta för att skriva en uppsats. Abrahamson Löfström, C., och Rombach, B. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130682 ; , s. 31-41
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Robertson, Josefina, et al.
(författare)
-
Body Mass Index in Young Women and Risk of Cardiomyopathy: A Long-Term Follow-Up Study in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Circulation. - 0009-7322. ; 141:7, s. 520-529
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Incidence rates of cardiomyopathies, which are a common cause of heart failure in young people, have increased during the last decades. An association between body weight in adolescence and future cardiomyopathy among men was recently identified. Whether or not this holds true also for women is unknown. The aim was therefore to determine whether for young women being overweight or obese is associated with a higher risk of developing cardiomyopathy. METHODS: This was a registry-based national prospective cohort study with data collected from the Swedish Medical Birth Register, 1982 to 2014, with up to 33 years of follow-up. Included women were of childbearing age (18-45 years) during the initial antenatal visit in their first or second pregnancy (n=1393 346). We obtained baseline data on body mass index (BMI), smoking, education, and previous disorders. After exclusions, mainly because of previous disorders, the final sample was composed of 1388 571 women. Cardiomyopathy cases were identified by linking the Medical Birth Register to the National Patient and Cause of Death registers. RESULTS: In total, we identified 1699 cases of cardiomyopathy (mean age at diagnosis, 46.2 [SD 9.1] years) during the follow-up with an incidence rate of 5.9 per 100000 observation years. Of these, 481 were diagnosed with dilated cardiomyopathy, 246 had hypertrophic cardiomyopathy, 61 had alcohol/drug-induced cardiomyopathy, and 509 had other forms. The lowest risk for being diagnosed with a cardiomyopathy was detected at a BMI of 21 kg/m2, with a gradual increase in risk with higher BMI, particularly for dilated cardiomyopathy, where a hazard ratio of 4.71 (95% CI, 2.81-7.89) was found for severely obese subjects (BMI ≥35 kg/m2), as compared with BMI 20 to <22.5. CONCLUSIONS: Elevated BMI among young women was associated with an increased risk of being diagnosed with a subsequent cardiomyopathy, especially dilated cardiomyopathy, starting already at mildly elevated body weight, whereas severe obesity entailed an almost 5-fold increase in risk. With the increasing numbers of persons who are overweight or obese, higher rates of cardiomyopathy can be expected in the future, along with an altered disease burden related to adiposity.
|
|
