| 1. |
- Linell, Per, et al.
(författare)
-
Multi-unit questions in institutional interactions : Sequential organizations and communicative functions
- 2003
-
Ingår i: Text. ; 23:4, s. 539-571
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article deals with multi-unit questioning turns used in different genres of institutional interactions. Analyzing in detail a corpus of about 400 multiunit questions from health care interactions, court trials, police interrogations, and social welfare office talks from Sweden and Finland (all in the Swedish language), a number of sequential patterns are established. Some of these sequential organizations revolve around the interplay between declarative and interrogative units. Several interrogatives in a series usually narrow down questions, for example, by suggesting candidate answers to the initial more general questions. However, many multi-unit questioning turns are concluded with an appended generalizing question. The communicative functions of these different question delivery structures are summarized. We argue that the theory must be sensitive to differences between communicative activity types. However, on the general level, we propose that designing a multi-unit question is an attempt at solving a complex communicative task, which typically involves several, possibly mutually conflicting, demands on the speaker. For example, in court trials, the avoidance of leading questions must be balanced against the need for precise answers. At the same time, the use of an appended generalizing unit might be formulated to secure anything that could count as an acceptable response.
|
|
| 2. |
- Norin, Lise-Lotte, et al.
(författare)
-
Inventering av förorenade områden kring Kolbäcksån: inventeringen utförd enligt MIFO-modellen, fas 1
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Västmanlands län inventerar sedan 1997 potentiellt förorenade områden i länet med bidrag och stöd från Naturvårdsverket. Målet med arbetet är att identifiera,undersöka och åtgärda områden som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Arbetet med förorenade områden hör till miljömålet Giftfri miljö som regeringen antog 1999.I denna rapport beskrivs inventeringarna av förorenade områden i Kolbäcksåns avrinningsområde. Inventeringarna har utförts enligt MIFO-modellen och omfattar fas 1.Riskbedömningen grundas på insamlad data om branschen och objektet via litteratur, kartor, arkiv, intervjuer, platsbesök och metallanalys av ytnära jordprover. Projekt Kolbäcksån syftar till att kartlägga föroreningskällor i Kolbäcksåns avrinningsområde. Fyra kommuner ligger helt eller delvis inom avrinningsområdet. Dessa kommuner är Hallstahammar, Fagersta, Surahammar och Norberg.Industriell verksamhet har bedrivits i Kolbäcksåns dalgång i flera hundra år, varav järnhanteringen under lång tid har varit dominerande. I början av 1900-talet lades de flestahammare och hyttor ned och ersattes i många fall av andra industrier, ofta metallbearbetande. Därför har Kolbäcksån varit hårt drabbad av höga metallhalter i vatten och sediment.Förhållandena i Kolbäcksåns vattensystem har sedan 1970-talet successivt förbättrats men fortfarande kan höga föroreningshalter uppmätas. Metalltransporterna är höga i ån, antagligen till följd av att omkringliggande marker läcker metaller. Inom detta projekt har tyngdpunkten lagts på att finna källor till metallföroreningarna. Därför har metallanalyser utförts på ytnära jordprover. Inventeringen har omfattat anläggningar i drift och nedlagda verksamheter. 20 olika branscher finns representerade i inventeringen. Totalt har 117 objekt identifierats och 73 objekt riskklassats inom Kolbäcksåns avrinningsområde. De objekt som finns nära åfåransamt de som tillhör branschklass 1, 2 eller 3 enligt branschkartläggningen (BKL) har prioriterats. En analys över vilka förorenade områden som påverkar miljötillståndet i Kolbäcksån med avseende på metaller utfördes med hjälp av GIS, analysresultat från jordprovtagning samt metalltransporter i Kolbäcksån. Transportberäkningarna är utförda av Sverigeslantbruksuniversitet och grundade på de mätningar som utförs en gång i månaden vid mätstationer i Kolbäcksån inom ramen av recipientkontrollprogrammet. 31 objekt kundepekas ut som tänkbara föroreningskällor till Kolbäcksån. De objekt som kan misstänkas stå för de största bidragen av metallföroreningar till Kolbäcksån har prioriterats för vidare utredning.
|
|
