| 1. |
- Cederberg, Margareta, et al.
(författare)
-
Educational Policies that Address Social Inequality : Country Report: Denmark
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten granskar missgynnande i grundskole- och gymnasieutbildning och utbildningspolitik i Danmark i relation till sju faktorer: kön och genus, funktionshinder, etnisk minoritetsstatus, inhemsk minoritetsstatus, modersmål, religion och socioekonomiska förhållanden.
|
|
| 2. |
- Cederberg, Margareta, et al.
(författare)
-
Educational Policies that Address Social Inequality. Thematic Report : Socioeconomic Disadvantage
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report examines the ways in which socioeconomic (SE) factors affect educational disadvantage. As a starting-point SE could be understood as a set of structural factors that influence education and could cause disadvantages for groups of children, youths and adults. Since socioeconomic disadvantage (SED) is a very complex concept, we will present a more extensive working definition. Official perceptions of SED as well as research perspectives will be discussed. SED has intersectional dimensions and these are explored here and in the other thematic reports1. There are several different factors used to measure socioeconomic conditions. Common ways of assessing SED can include parents’ educational level, social background, living conditions and social heritage. In Eurostat, parents’ educational level, living conditions, and income are measured together with other variables such as gender and ethnic group, in a multi-dimensional structure, in order to compile a comprehensive definition of SE. Although socioeconomic circumstances have an important effect on young people’s school careers, the concept of SE is not formally and uniformly defined in relation to education in EU reports and statistics.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hartsmar, Nanny, et al.
(författare)
-
Thematic Report: Socioeconomic Disadvantage : Educational Policies that Address Social Inequality
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report examines the ways in which socioeconomic (SE) factors affect educational disadvantage. As a starting-point SE could be understood as a set of structural factors that influence education and could cause disadvantages for groups of children, youths and adults. Since socioeconomic disadvantage (SED) is a very complex concept, we will present a more extensive working definition. Official perceptions of SED as well as research perspectives will be discussed. SED has intersectional dimensions and these are explored.
|
|
| 6. |
- Lingärde, Svante, et al.
(författare)
-
Om barnfattigdom - ansvar, insatser och orsaker
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till att ge en flervetenskaplig belysning av olika aspekter av barnfattigdom i dagens Sverige och i Stockholm. Perspektiven är historiska, juridiska, politiska, ekonomiska och sociala. I en historisk jämförelse framträder bl a att barnen under det senaste halvseklet kommit att bli allt mera överrepresenterade bland dem som får ekonomiskt bistånd i Sverige. De juridiska aspekterna av samhällets ansvar problematiseras i relation till tolkningen av FN:s Barnkonvention. Uppgiftsfördelningen mellan överstatliga och mellanstatliga organ, svenska staten och de svenska kommunerna är emellertid oklar på flera punkter. Detta bidrar till att det kan bli svårt att uppfylla EU:s mål att utrota barnfattigdomen till 2010. Ett stort ansvar ligger på kommunerna, som emellertid har små möjligheter att strategiskt påverka barnfattigdomen. En närmare studie av Stockholms stad visar bl a på en fortgående process av segregation mellan stadsdelarna. Samtidigt som barnperspektivet blivit tydligare i de kommunala verksamheterna de senaste åren, kvarstår stora svårigheter att agera långsiktigt inom dessa verksamheter. Avslutningsvis diskuteras ämnesövergripande och ideologiska aspekter av arbetet mot barnfattigdom.
|
|
| 7. |
- Lingärde, Svante, et al.
(författare)
-
Transport, innovation och tillväxt
- 2006
-
Ingår i: Transportstruktur och ekonomi - en analys av transportbarriärer i Öresundsregionen (Delrapport, Interreg IIIA-projektet Strategic Transport Management i Öresundsregionen. ; 1:3
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Lingärde, Svante, et al.
(författare)
-
Vägen tillbaka - om socialtjänsten, Försäkringskassan och de långtidssjukskrivna
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socialtjänstens arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering är omfattande och har på senare år kommit att få en växande betydelse genom att allt fler långtidssjuka står utan både arbete och socialförsäkringsskydd. I denna rapport undersöks hur socialtjänsten i Stockholm arbetar med långtidssjuka personer som är nollklassade hos Försäkringskassan. En forskningsöversikt görs om orsakerna till de höga sjuktalen i Sverige och vilka faktorer som kan påverka långtidssjukas möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. Vidare diskuteras Försäkringskassans, Arbetsmarknadsverkets, arbetsgivarnas och landstingens rehabiliteringsansvar. Därefter studeras, främst genom chefsintervjuer, hur arbetslivsinriktad rehabilitering organiseras inom socialtjänsten i Stockholms stad och fem av stadsdelsförvaltningarna. Avslutningsvis diskuteras vilka konsekvenser den samhälleliga arbetslinjen och organisationen av rehabilitering kan ha för långtidssjuka människor idag.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Rauhut, Daniel, et al.
(författare)
-
Om barnfattigdom - ansvar, insatser och orsaker
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fattigdom, ekonomisk utsatthet och social utestängning bland barn har hittills studerats i begränsad utsträckning inom svensk forskning. Denna rapport syftar till att ge en flervetenskaplig belysning av olika aspekter av barnfattigdom i dagens Sverige och Stockholm. Perspektiven är historiska, juridiska, politiska, ekonomiska och sociala. I en historisk jämförelse framträder det bl. a. att barnen under det senaste halvseklet kommit att bli allt mera överrepresenterade bland dem som får ekonomiskt bistånd i Sverige. Vidare har biståndsnormerna för barn utvecklats mycket ojämnt i förhållande till motsvarande normer för vuxna. De juridiska aspekterna av samhällets ansvar i förhållande till barns utsatthet kan relateras till tolkningen av berörda artiklar som återges i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Barnets rättigheter ska framförallt ses i ljuset av konventionens vägledande princip om barnets bästa som ska genomsyra all svensk lagstiftning som rör barn. Uppgiftsfördelningen mellan EU, svenska staten och de svenska kommunerna är emellertid oklar på flera punkter. Detta bidrar till att det kan bli svårt att uppfylla EU:s mål att utrota barnfattigdomen till 2010. En kommun har mycket begränsade möjligheter att påverka strategiska faktorer såsom föräldrars position på arbetsmarknaden och i socialförsäkringssystemet. En närmare studie av Stockholms stad visar bl. a. på en fortgående process av segregation mellan stadsdelsområdena. I Stockholms kommunala verksamheter har barnperspektivet blivit tydligare de senaste åren. Samtidigt kvarstår svårigheter att agera långsiktigt från kommunens sida. Avslutningsvis diskuteras övergripande och ideologiska aspekter av arbetet mot barnfattigdom.
|
|
