| 1. |
-
Det urbana landskapet
- 2010
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Städerna växer världen över. FN har beräknat att sedan 2008 bor mer än hälften av världens befolkning i städer. Det innebär att majoriteten av framtidens människor kommer att uppleva, känna och minnas den urbana miljön som sin hembygd, för att inte säga sitt landskap. Vad kommer en sådan omställning att betyda för framtidens kunskap om och känsla för naturen? Rapporten ger en rad exempel på hur man kan sköta och skydda biologisk mångfald i städer, och hur man kan förstärka de ekosystemtjänster som kommer att bli så avgörande för vår överlevnad i framtiden. Med många internationella utblickar (på engelska) tar den sin utgångspunkt i Stockholm och dess förutsättningar. Stockholm är känd som en av de grönaste huvudstäderna i världen.
|
|
| 2. |
- Emmelin, Lars, et al.
(författare)
-
Planera för friluftsliv : Natur samhälle upplevelser
- 2010. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Planera för friluftsliv är en lärobok för eftergymnasiala utbildningar som baseras på aktuell forskning kring friluftsliv och naturturism. Här kan du läsa om motiv till, och hinder för friluftsliv, om friluftslivets historia, om ekonomiska aspekter på friluftsliv och naturturism, om hur man planerar för att tillgodose olika gruppers behov, och om hur man förvaltar och utvecklar områden för friluftsliv — och inte minst om alla idéer som finns kring detta — och mycket mer. Peter Fredman har författat boken tillsammans med Lars Emmelin, Ebba Lisberg-Jensen och Klas Sandell.
|
|
| 3. |
- Lisberg Jensen, Ebba, et al.
(författare)
-
Det gröna finrummet : etnicitet, friluftsliv och naturumgängets urbanisering
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det gröna finrummet är resultatet av ett forksningsprojekt som undersökt friluftsvanorna och naturrelationerna bland ett antal invandrargrupper i Sverige, med fokus på Malmö. Den börjar med en analys av det traditionellt "svenska" friluftslivet, och föreslår att denna naturrelation, som är så central för svensk självuppfattning och identitet är resultatet av modernisering och urbanisering. Författarna ser också närmare på hur migrationsprocessen påverkar naturrelationerna när det kommer till det nyttofokuserade friluftslivet, men också hur man förändrar sina vanor att rekreera sig i naturen. Som grund till boken ligger en rad intervjuer med invandrare i parker och koloniträdgårdar, men också gruppintervjuer och deltagande observationer hos SFI-klasser och med grupper som tagit del i projekt med syftet att "introducera" den svenska naturen för invandrare. En central poäng i boken är att det inte i första hand är etnicitet som styr naturrelationerna, utan snarare modernisering och urbanisering. Ytterligare en poäng är att urbaniseringen leder till en minska ekologisk läskunnighet, inte särskilt bland invandrare, utan bland alla olika befolkningsgrupper, när urbaniseringen och stadslivet blir vår "andra" natur. Boken avslutas med två personliga essäer där författarna sätter sina egna förgivettaganden om naturen i ett humanekologiskt perspektiv.
|
|
| 4. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
Det moderna kalhyggesbruket : från framgångssaga till förhandlingslösning
- 2011
-
Ingår i: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. - : Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. - 9789186573102 ; , s. 402-419
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel är en historisk överblick över debatten och politiken kring skogsavverkningstekniken ”kalhuggning” i Sverige. Tekniken presenterades av radikala unga skogsmän i slutet av 1800-talet som ett alternativ till blädningen, men fick sin högtid först i mitten av 1900-talet. Kalhyggestekniken var det moderna sättet att sköta skog: Storskaligt, effektivt och mekaniserat. På 1970-talet mötte kalhygget sina motståndare och ifrågasattes, men har trots detta fortsatt vara den dominerande skogsbruksmetoden ännu idag. Det argument som egentligen har påverkat metoden mest är miljörörelsens synpunkt att kalhyggesbruket hotar den biologiska mångfalden.
|
|
| 5. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
"Det är svensk kultur" : egendomliga friluftsvanor långt uppe i norr
- 2013
-
Ingår i: Bladet. - : Svenska Naturskoleföreningen. - 1650-2310. ; 27:4/13, s. 12-14
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad handlar friluftsliv egentligen om? I Sverige så har friluftsliv sedan nästan hundra år antagit fokuserat på mer eller mindre orörd natur, fysisk aktivitet och individuella upplevelser av landskap och arter på ett särskilt, sportigt, sätt. Denna populärvetenskapliga presentation av en studie visar hur utom-skandinaviska invandrare ofta uttrycker en längtan att komma i kontakt med naturen, men att deras kulturella "schema" för hur detta ska göras kan skilja sig från det traditionellt svenska. Friluftsvanor, matvanor, motion, sociala relationer samt val av landskap i det svenska friluftslivet diskuteras från ett multikulturellt perspektiv.
|
|
| 6. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
Humanekologiska perspektiv på barns naturkontakt
- 2011
-
Ingår i: Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. - : Naturvårdsverket. - 9789162064075 ; , s. 25-54
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn mår bra av att vistas utomhus - detta är ett ovedersägligt faktum. Eller är det? Detta kapitel diskuterar de kulturella aspekterna av barns utevistelse ur ett humanekologiskt perspektiv. Fyra huvudsakliga typer av argument analyseras: Det estetiska, det naturvetenskapliga, det pedagogiska och det hållbarhetsanknutna.
|
|
| 7. |
- Lisberg Jensen, Ebba, et al.
(författare)
-
Kulturkrock med konsekvenser
- 2011
-
Ingår i: SULF-tidningen. - Stockholm : Svenska universitetslärarförbundet. ; :4:4, s. 18-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En debattartikel angående det faktum att humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare ofta bedöms i enlighet med publikationsregler från den naturvetenskapliga världen. Till exempel är det vanligast bland samhällsvetare att författarordningen är rakt vetenskaplig, medan den bland naturvetare och medicianre, är organiserad enligt komplexa sociala principer. Denna typ av kulturkrockar måste diskuteras öppet mellan forskare, så att den ena gruppen inte bedöms med den andras glasögon.
|
|
| 8. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
Modern clear-felling : from success story to negotiated solution
- 2011
-
Ingår i: Agriculture and forestry in Sweden since 1900 – geographical and historical studies. - : The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry. - 9789186573119 ; , s. 423-441
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel är en historisk överblick över debatten och politiken kring skogsavverkningstekniken ”kalhuggning” i Sverige. Tekniken presenterades av radikala unga skogsmän i slutet av 1800-talet som ett alternativ till blädningen, men fick sin högtid först i mitten av 1900-talet. Kalhyggestekniken var det moderna sättet att sköta skog: Storskaligt, effektivt och mekaniserat. På 1970-talet mötte kalhygget sina motståndare och ifrågasattes, men har trots detta fortsatt vara den dominerande skogsbruksmetoden ännu idag. Det argument som egentligen har påverkat metoden mest är miljörörelsens synpunkt att kalhyggesbruket hotar den biologiska mångfalden.
|
|
| 9. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
Skogens svårfångade värden
- 2011
-
Ingår i: Biodiverse. - : Centrum för biologisk mångfald. - 1401-5064. ; :2, s. 13-13
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kort översikt över kulturella och estetiska värden av skogen i svensk kultur. Artikeln överblickar tidigare texter och forskning, men försöker också fånga det komplexa förhållandet mellan det svenska samhället och dess stora naturresurs skogen.
|
|
| 10. |
|
|
